Jojje OlssonUnder gårdagen skrev jag ett inlägg om att SVT Kobra uppmärksammade den allt sämre situationen för yttrandefrihet i Hongkong, vilket är en konsekvens av den kinesiska regimens ökande inflytande över den en gång så fria staden.
Nu visar också en ny rapport från Reportrar utan gränser, med den talande titeln ”The Invisible Hand on Hong Kong’s Media”, hur kinesiska myndigheter och aktörer kraftigt försämrat även stadens pressfrihet.
Mellan 2002 och 2015 har Hongkong fallit från plats 18 till 70 på Reportrar utan gränsers årliga index för global pressfrihet. Organisationen påpekar att fallet utgör en del av en oroande trend av svagare demokratiska rättigheter i Hongkong:
Hong Kong was ranked 70th in the World Press Index in 2015, out of 180 countries, its lowest position since Reporters Without Borders (RSF) created the index in 2002. The decline in respect for media freedom seems to be part of an overall weakening in democracy’s underpinnings in the Special Administrative Region. Despite frequent appeals to the local authorities, the Hong Kong media have been unable to resist their apparent determination to protect President Xi Jinping, one of media freedom’s biggest opponents, from any criticism about the growing media freedom violations in Hong Kong.
Rapporten beskriver även detaljerat de problem som på senare år uppdagats vid medier som South China Morning Post, Ming Pao, Hong Kong Economic Journal, Apple Daily, Commercial Radio Hong Kong, Hong Kong Morning News, Television Broadcasts Limited och Hong Kong Television Network Ltd.
Samtliga dessa medier har nyligen utsatts för påtryckningar av myndigheter eller privatpersoner med när band till Peking. Det handlar bland annat om medier som köpts upp, annonsintäkter som försvunnit och journalister som misshandlats eller avskedats.
Med en blandning av pengar och våld ser Kina till att Hongkongs tidigare så fria mediesektor nu allt mer liknar situationen för medier på det kinesiska fastlandet. Detta, påpekar rapporten, är också ett av Kina uttalade syften:
A “new world media order” – one in which China would occupy a central position and would be able to shape opinion as it saw fit – has been a Chinese goal for years. The goal and the strategy for achieving it were described in an op-ed piece in The Wall Street Journal in 2011 by Li Congjun, who ran the Chinese news agency Xinhua until 2014 and who is now a member of the Chinese Communist Party’s central committee. Headlined “Toward a New World Media Order,” it can be read on the People’s Daily website. Describing the status quo as “unjust and irrational,” he advocates four guiding principles – “fairness,” “all-win,” “inclusion” and “responsibility” – for redressing the imbalance in the current “flow of information [which] is basically one-way: from West to East, North to South, and from developed to developing countries.”
(…)
By asserting its direct political influence over Hong Kong’s institutions and developing its policy of monopolizing funding of the leading media outlets, President Xi Jinping’s administration is in the process of realizing the dream cherished by China since the 1997 handover. Beijing wants to secure its hold over the media (and telecommunications) in order to shape public opinion and ensure that it follows the party line. That’s all there is to it.
Rapporten finns i sin helhet på internet. Den utgör skrämmande men viktig läsning för alla som är intresserade av pressfrihet i allmänhet och hur Kina hotar det fria ordet i synnerhet.
