Kinas börsindex befinner sig i fritt fall, och har tappat över en tredjedel i värde under den senaste månaden. Som jag skrev för Finansliv förra veckan så har ”utländska fientliga aktörer” fått skulden för detta på internet och i flera statliga medier.
Såväl amerikanska myndigheter som George Soros och Goldman Sachs sägs ligga bakom börsraset, trots att utlänningar endast har begränsad tillgång att alls köpa kinesiska aktier.
Med anledning av detta skriver forskaren och författaren Elizabeth Economy för Council on Foreign Relations om hur just detta uttryck (”hostile foreign forces” på engelska) under de senaste åren blivit en standardterm för allt som går fel i det kinesiska samhället:
The phrase “hostile foreign forces” has become a catch-all for Chinese officials, scholars, and media commentators who cannot acknowledge the reality of China’s current political and economic situation.
Hon ger sedan en rad exempel på missförhållanden som Kinas myndigheter den senaste tiden valt att skylla på utlänningar:
1) Kinas utbildningsminister sade kring årskiftet att landets studenter och yngre lärare är ”primära mål för fientliga styrkors infiltrering”, och passade samtidigt på att fördöma ”västerländska koncept” som mänskliga rättigheter, likhet inför lagen och ett starkt civilsamhälle.
2) Den statliga tankesmedjan Chinese Academy of Social Sciences anklagade nyligen ”fientliga krafter” från väst för att överdriva antalet döda under svältkatastrofen det stora språnget, som ett steg i ledet att underminera kommunistpartiets legitimitet.
3) Samma tankesmedja producerade tillsammans med Kinas militär en film vars budskap var att militärt samarbete mellan Kina och USA ger amerikanerna en möjlighet till infiltration, samtidigt som amerikanska stipendier till kinesiska studenter är en del av ”USA:s kulturella invasion”.
4) Då rapporter om politiskt våld i Xinjiang kom ut i västerländsk media under förra hösten berodde detta på ”utländska fientliga aktörer”.
5) Likaledes sades dessa utländska aktörer ligga bakom de stora demokratiprotesterna i Hongkong som också ägde rum förra hösten.
6) En chef vid Kinas statliga – och enda – fackförening anklagade nyligen samma utländska fientliga aktörer för att försöka ”underminera kinesiska arbetares solidaritet”.
7) Till och med då de första rösterna höjdes för att rena Kinas förorenade luft så menade myndigheterna att aktivisterna ”utnyttjades att utländska krafter” som ville Kina illa.
Elizabeth Economy menar vidare att detta är en retorik som visserligen tjänar de kinesiska ledarna väl kortsiktigt, men som kan komma att ge oönskade effekter i det långa loppet.
Hon påpekar exempelvis att allt färre utlänningar kommer till Kina, och att detta sannolikt hänger ihop med ett allt bistrare politiskt klimat.
Under fjolåret var det dubbelt så många utlänningar som lämnade Kina jämfört med antalet som anlände. Amerikaner är den största gruppen utlänningar bosatt i Kina; men i fjol var det 22 procent färre amerikaner som flyttade till Kina än året innan.
Tidigare i år skrev jag ett inlägg här på InBeijing – som delats hundratals gånger – om hur många utlänningar de facto går på den världsbild som Kinas myndigheter målmedvetet sprider.
Som exempel nämnde jag två svenska vänner i Hongkong, som under demonstrationerna där förra hösten talade om ”lättmanipulerade studenter” samt att Hongkong ”aldrig tidigare haft demokrati”. Vidare menade de att demonstranterna hade ”själviska krav” och med sina handlingar ”skadade Hongkongs image”.
En exakt återupprepning av kommunistpartiets retorik, alltså.
I samma inlägg skrev jag även om en annan svensk vän i Peking som menade att kineser vet mer om kulturrevolutionen än utlänningar, eftersom kineser redan från skolan har tillgång till utförlig kinesisk litteratur på ämnet som vi saknar.
Denna åsikt hade hans fru framfört – tanken på att allt skolmaterial först måste godkännas av Kinas censurmyndighet förekom inte min vän.
Då Kina högljutt skyller samhällets missförhållanden på utländska aktörer, är det givetvis särskilt bedrägligt om även utlänningarna själva köper detta.