Såväl i Hongkong som på Taiwan har stora protester mot ökat kinesiskt inflytande ägt rum under det senaste dryga året.
I båda fallen har de rört sig om tio- eller hundratusentals människor som störtat fram på gatorna och krävt minskat ekonomisk eller politisk inblandning från kinesiska aktörer.
Detta är givetvis inget som Kinas myndigheter känner sig särskilt bekväma med, så därför jobbar de hårt för att genom olika informationskanaler exportera sin verklighetsuppfattning till befolkningen i de båda områdena.
Detta sker genom en blandning av morot och piska. Stora pengar satsas på att köpa upp olika medier i Hongkong och Taiwan, samtidigt som de med regimkritisk rapportering allt oftare utsätts för våldsamheter.
Om detta skriver jag ett åtta sidor långt reportage i det aktuella numret av Ping, med rubriken ”världsbild på export”:
Metoderna är många. Dagstidningen Apple Daily har på bara några månader drabbats av brandattacker mot såväl redaktionen som ägarens bostad. I fjol undkom Ming Paos förre redaktör med livet knappt i behåll efter att ha huggits ner med köttyxa på öppen gata. Även försäljare av ”fel” tidningar har utsatts för våldsamheter.
(…)
Enligt Committee to Protect Journalists har cirka hälften av ägarna inom Hongkongs mediesektor samtidigt politiska uppdrag eller utnämningar på hög nivå i Kina. Tom Grundy menar att alla fria engelsk medier har försvunnit, och startade därför i år nyhetssidan Hong Kong Free Press.
– Särskilt efter Occupy Central är det viktigt att föra samman kritiska röster på engelska för att rapportera bortom Hongkongs gränser, säger Tom Grundy, och lägger till att klimatet inom media blivit mycket råare det senaste året.
Ovanstående stycke handlar alltså om Hongkong, där jag var och fotade och intervjuade under Occupy Central förra hösten. Till denna artikel har jag även intervjuat Tom Grundy vars projekt ”Hong Kong Free Press” jag skrev om förra veckan här på InBeijing.
Då jag tidigare i år var på Taiwan så träffade jag även där en samling oroade journalister och författare. Två av dem kommer till tals i artikeln, och berättar om hur Kina på olika vis försöker styra informationen även i taiwanesisk media:
Lee Chih-de, reporter på Radio Free Asia, som skrivit flera böcker om relationen Kina–Taiwan håller med. Han pekar på att från 2008 har det blivit allt vanligare för redaktörer vid Kinavänliga tidningar att gå på möten med kinesiska tjänstemän.
– Vad som sägs på dessa möten är svårt att bevisa, men vid liknande möten med medier i Hongkong har redaktörerna fått instruktioner om hur de bör rapportera om känsliga frågor, säger Lee Chih-de.
Förutom Lee Chih-de så intervjuade jag Liu Mei-yu, som startat ett eget magasin vilket rapporterar om samhällskritiska frågor som hon anser att landets media i en allt större utsträckning undviker.
Lee Chih-de och Liu Mei-yu är båda oroade över Kinas ökade inflytande vad gäller media och information i Taiwan.
Ni kan läsa hela reportaget här nedan, i större version via Scribd eller direkt på Pings hemsida.