Richard Daley, borgmästare i Chicago, är på besök i Kina och spekulationer gör gällande att hans stad kommer bli först i USA med att installera snabbtåg från Kina.
I en exklusiv intervju med Kinas nyhetsbyrå Xinhua, uttrycker Daley stort intresse för att låta kinesiska företag bygga det tåg som ska förbinda Chicagos flygplats med stadens centrala delar.
På frågan om han välkomnar kinesiska företag att investeringar i snabbtåg i hans hemstad svarar Daley: ”Absolut. De har kunnandet. De har redan genomfört eller på att genomföra sina presentationer. Vi ser fram emot deras investering som vill förnya vår stad och få tillbaka folk i arbete igen”.
Anledningen till att Chicagos borgmästare hoppas på snabbtåg från Kina är främst ekonomisk.
Liksom många andra amerikanska städer och delstater har Chicago här stora bekymmer. Staden dras med ett budgetunderskott på över tre miljarder kronor, och en arbetslöshet runt 10 procent.
Kinas snabbtåg är inte bara mer kostnadseffektiva än de som västerländska företag erbjuder; kinesiska företag är också ofta med och finansierar själva byggandet.
Kinesiska företag bygger redan snabbtåg i bland annat Indonesien, Saudiarabien och Turkiet, och diskuterar kontrakt med Brasilien, Ryssland, Indien och en rad andra länder.
I september förra året var Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger på besök i Kina, för att söka hjälp att finansiera den utblottade delstatens första snabbtåg.
Reuters skrev då att om Kalifornien själva skulle bygga höghastighetståg, krävs ”en mix av investeringar från delstaten, regeringen och privata finansiärer.”
Det är en helt annat sak med de kinesiska företagen som bygger snabbtåg. De styrs i stora drag av staten, snabba beslut fattas, och backas upp med myndighetspengar samt lån från de kapitalstarka statliga bankerna.
Kina, som har världens längsta snabbtågsräls, kommer 2011-2015 att satsa upp emot 4 000 miljarder kronor på ytterligare utbyggnad.
I fjol färdigställde man världens snabbaste järnväg mellan Shanghai och Hangzhou, med en snitthastighet av 350 km/h och en maxhastighet av 421 km/h.
I jämförelse lyckades USA:s regering i fjol skramla fram knappa 60 miljarder till snabbtåg. Högsta tillåtna hastighet för X2000 är 200 km/h, och medelhastigheten för direkttåget Stockholm-Göteborg 159 km/h.
Karta över Kinas tågnät – klicka för större bild. Inom ett par år kommer de flesta av dessa sträckor vara snabbtåg med en hastighet av minst 250-350 km/h.
Vad gäller Kalifornien så bjuder åtta olika länder på att bygga snabbtåg där, och Kina ses av många som favoriter, särskilt eftersom de kinesiska företagen själva erbjuder sig betala hela eller delar av projektet.
Detta för att man vill ”sprida utvecklingen av snabbtåg” enligt Kinas järnvägsministerium. I USA finns nämligen inte det tekniska kunnandet för att bygga snabba tåg, varför man från början bjöd in utländska företag att engagera sig i Kalifornien.
En mer trolig anledning till viljan att finansiera är att USA ses som världens största potentiella marknad för snabbtåg, och de kinesiska företagen vill gärna ha in en fot så fort som möjligt.
Samtidigt är det givetvis en politisk fjäder i hatten för regeringen i Peking att bygga och finansiera snabbtåg på amerikansk mark, för att USA själva varken kan klarar tekniken eller kostnaden.
En lustig ironi som understryks av NY Times och Fresnobee, är hur Kina denna gång kommer till USA för att erbjuda hjälp med kunskap och pengar till järnväg.
För 150 år sedan byggdes nämligen den amerikanska stambanan också av kinesiska arbetare, men då som underbetalda grovarbetare under slavlika förhållanden.
Mer läsning: En interaktiv karta av mig, samt en lättläst och informativ artikel på Wikipedia.
Relaterat: DN