Jojje OlssonNär Donald Trumps regering på den så kallade befrielsedagen för snart en månad sedan offentliggjorde kraftigt höjda tullar mot drygt 70 länder, underskattade man sannolikt betydelsen av Kinas monopol på sällsynta jordartsmetaller.
Dessa 17 grundämnen – med namn som neodym, dysprosium och yttrium – är nödvändiga i produktionen av en rad högteknologiska produkter som elbilar, vindkraftverk, smartphones samt robotsystem och andra avancerade vapen. Exempelvis kräver ett enda stridsflyg av modell F-35 över 400 kilo sällsynta jordartsmetaller.
USA var självförsörjande av av dessa metalliska grundämnen fram till slutet av 1990-talet. Men sedan dess har Kina kommit att dominera den globala produktionen och i synnerhet förädlingen av sällsynta jordartsmetaller, vilket grafiken från CNN nedan visar:
Kina utvinner alltså 61 procent av världens sällsynta jordartsmetaller och förädlar 92 procent. Andelen av framför allt förädlingen blir betydligt större om Myanmar, vars militärjunta har en mycket nära relation med Kina, räknas in.
Bakom Kinas dominans ligger faktumet att denna utvinning och förädling är miljöfarliga processer som ofta gör det svårt och dyrt att utföra verksamheten i västerländska demokratier. Företag världen över har därför istället under 2000-talet gladeligen köpt sällsynta jordartsmetaller från Kina, som tack vare statligt stöd till landets gruvor är mycket billiga.
Kontrollen över hela värdekedjan – från brytning till förädling – gör nu dessa 17 grundämnen till ett kraftfullt verktyg i handelskriget mot USA.
Kina har tidigare undvikit att använda de sällsynta jordartsmetallerna som ekonomiska vapen, men i april infördes exportkontroller på sju stycken av dem som en del av handelskriget:
China has added seven rare earth minerals to its export control list in response to US tariffs. pic.twitter.com/oOiHCNRFz3
— Tracy Shuchart (𝒞𝒽𝒾 ) (@chigrl) April 16, 2025
USA var i fjol till 77 procent beroende av Kina för importen av sällsynta jordartsmetaller, och enligt grafiken ovan nästan helt beroende av Kina för vissa av dem.
Exportkontrollerna innebär i teorin att kinesiska företag som vill exportera sällsynta jordartsmetaller till USA måste ha ett särskilt slags tillstånd. I praktiken innebär det att leveranserna till USA redan har drabbats, vilket medför betydande oro inom landets myndigheter och företag.
Washington Post rapporterade förra veckan hur saken nu diskuteras i USA:s nationella säkerhetsråd, och har skapat ”panik” bland företag som endast har ett par månaders lager att använda:
The restrictions, imposed by Beijing in response to Trump’s steep new tariffs, have provoked deep consternation at high levels of the administration. Aides at the White House National Security Council, National Economic Council, Council of Economic Advisers, Commerce Department, Energy Department and Office of the Trade Representative, among other agencies, have been involved, said the people familiar with the discussions, who spoke on the condition of anonymity to reflect internal matters.
(…)
While the administration was aware that the metals posed a vulnerability, the U.S. government does not have many viable alternatives for industry leaders now panicked that their supplies will dry up within months. Companies are in many cases relying on reserves.
Exportstoppet riskerar störningar i USA:s tillverkning av allt från konsumentelektronik till högteknologi och inom försvarsindustrin. Det kan även drabba sjukvården, där grundämnena är nödvändiga för bland annat MRI-maskiner och cancerterapi.
Se nedan en lista över USA:s beroende av Kina för en rad utvalda sällsynta jordartsmetaller samt deras användningsområden:
The chart shows how much the US relies on imports for rare earth metals, what they are used for, and how much of the imports come from China.
A good one from JPM-AM. pic.twitter.com/xQalD5ZyH7
— Ayesha Tariq, CFA (@AyeshaTariq) April 14, 2025
Kina har som sagt tidigare undvikt att använda sin dominans av sällsynta jordartsmetaller som ett ekonomiskt vapen. Men varningssignalerna har ändå varit tydliga.
2010 begränsade man exporten till Japan som en del av ett diplomatiskt bråk redan 2010, och hotade 2019 att göra likadant mot USA i handelskriget med Donald Trumps förra regering.
2014-2017 kom 80 procent av USA:s sällsynta jordartsmetaller från Kina. Trots de uppenbara riskerna, så har USA alltså sedan dess inte lyckas minska beroende med mer än några enstaka procentenheter.
Detta beror på svårigheterna med att nyetablera denna industri. I Kinamedia nyhetsbrev #265 för ett par veckor sedan skrev jag om hur USA endast har en gruva som utvinner sällsynta jordartsmetaller, vilka dessutom innan handelskriget skickades till Kina för förädling då USA inte har den infrastruktur som krävs för denna bearbetning.
I veckans nyhetsbrev citerade jag vidare analytiker som bedömer att det krävs 10-15 år att bygga upp en stabil leveranskedja av dessa grundämnen som inte inkluderar Kina.
Svårigheterna förknippade med detta märks även i Sverige, där gruvbolaget LKAB:s fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna präglas av problem kring miljöhänsyn och konflikter med samiska intressen.
Dessutom har Kina möjlighet att minska lönsamheten för nya projekt i Sverige, USA och andra marknadsekonomier. Detta tack vare den priskontroll som dominans möjliggör. Liksom Kina tidigare har gjort med grafit, så kan man sänka priset på den färdiga produkten för att motverka investeringar globalt och därmed behålla sin monopolartade ställning.
Det finns kort sagt inga enkla lösningar för att ersätta de över 10 000 ton sällsynta jordartsmetaller som USA årligen importerar från Kina. Trots att de metalliska grundämnena som de utvinns från finns på flera platser – inklusive Grönland och Ukraina – så bedömer International Energy Agency att Kinas dominans kommer kvarstå, särskilt vad gäller förädlingen:
En tänkbar lösning för USA vore förstås att importera sällsynta jordartsmetaller från andra länder, låt vara till något högre kostnad, medan man gradvis återgår till självförsörjning.
För en dryg vecka sedan rapporterade dock sydkoreanska medier att Kinas regering kontaktat minst två av landets företag med hot om sanktioner om de exporterar vidare sällsynta jordartsmetaller – eller ens produkter som innehåller dessa – till USA:s militär eller dess underleverantörer.
Vilka slags sanktioner det rör sig om nämns inte, men företagen i fråga fruktar att de kan mista sin egen tillgång på sällsynta jordartsmetaller om de inte hörsammar varningarna. Detta beskrivs som första gången Kina utövar exportkontroller mot företag utanför USA.
Även EU är beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller. I fjol kom 46,5 procent av den totala importen på 12 900 ton från Kina, och ytterligare 28,7 procent från Ryssland. Hur skulle EU agera om Kina krävde att ingen vidareexport får ske till USA, med hot om att stoppa exporten från både Kina och Ryssland till Europa?
Vidare uppgav Japans regering förra veckan att man kommer motverka alla försök till blockbildning för gemensam handelspolitik mot Kina. Detta dels för landets omfattande export till den kinesiska marknaden, men även Kinas stora betydelse för japanska företags leveranskedjor vilket inkluderar sällsynta jordartsmetaller, rapporterar Japan Times.
Den senaste tiden har bland annat USA:s finansminister gett uttryck för att USA avser använda tullar som en slags hävstång för att förhandla med sina samarbetspartners om att minska det ekonomiska utbytet med Kina. Tanken tycks vara att tvinga över andra länder på sin sida, för att sedan agera tillsammans mot Kina.
Men hur ska USA lyckas locka över länder att agera gemensamt mot Kina, då man inte ens kan förse sina egna industrier med de för högteknologisk tillverkning så viktiga sällsynta jordartsmetallerna?
