Jojje OlssonUnder årets två första månader har den geopolitiska spelplanen ritats om betydligt. USA:s president Donald Trump har på flera vis tagit ställning för Vladimir Putin i kriget om Ukraina, vars ledare Volodomyr Zelensky han under gårdagen öppet ingick skrikmatch med i vita huset.
Detta är scener som vore helt otänkbara för bara en handfull veckor sedan, och som möts av glädjeyra i såväl Moskva som Peking. Omständigheterna är vidare perfekta för Kina att testa nya strategier och se hur långt man kan gå på olika fronter.
Som jag skrev i Kinamedia nyhetsbrev #256, så försökte Kina kapitalisera på den växande irritationen mot Donald Trumps administration vid säkerhetskonferensen i München i mitten av februari.
Samtidigt som USA:s vicepresident JD Vance höll ett tal med budskapet att de folkvalda politikerna som närvarade vid konferensen utgör ett större hot mot Europas säkerhet än Ryssland, så träffade den slipade kinesiska toppdiplomaten Wang Yi vid samma konferens flera europeiska topptjänstemän för att övertyga dessa om Kinas status som pålitlig samarbetspartner.
I sitt möte med EU:s nya toppdiplomat Kaja Kallas sade Wang Yi att Kina stödjer alla försök till fred i Ukraina och vill att Europa deltar i denna process. Han noterade även i sitt tal i München att pratet om Kinas försök att ändra på den rådande världsordningen tycks ha försvunnit, då det nu finns ett annat land som lämnar internationella avtal och organisationer.
Vid samma konferens intervjuade South China Morning Post den tidigare översten Zhou Bo, som nu är inflytelserik analytiker vid Centre for International Security and Strategy vid det prestigefyllda Tsinghua University.
Med sina kontakter högt upp i Kinas militär och kommunistparti, är Zhou Bo en av de kinesiska analytiker som är värda att lyssna på för att närmare förstå den högsta ledningens tankar och ambitioner. Han citerades enligt följande kring utsikten för stationeringen av fredsbevarande trupper från Kina i Ukraina:
China could send peacekeeping troops to Ukraine to help preserve any negotiated ceasefire in its war with Russia – as long as they worked with non-Nato countries like India, a former Chinese colonel has suggested.
In an interview on the sidelines of last week’s Munich Security Conference, Zhou Bo, a senior fellow at the Centre for International Security and Strategy at Tsinghua University, said China had “sufficient troops and military strength” to contribute to an international post-war effort.
Zhou Bo motiverar vidare fredsbevarande trupper från Kina i Ukraina med att Ryssland blott skulle se europeiska trupper i landet som en slags Nato-närvaro, och att kinesiska säkerhetsgarantier är nödvändiga för att Ukraina ska kunna avskriva risken för en ny rysk attack.
Detta var i sin tur en upptrappning av de uppgifter som Wall Street Journal publicerade just innan säkerhetskonferensen i München, om förslag från Kina att arrangera ett möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin samt vara med och “främja fredsbevarande insatser” efter en eventuell vapenvila.
Förslaget från Zhou Bo om fredsbevarande kinesiska styrkor i Ukraina kan ses som en testballong, och samtidigt upplevas som långsökta då Kina är allt annat än neutral part i den pågående konflikten. Därför vore det svårt att tänka sig att Ukraina eller EU skulle acceptera detta.
Men under nuvarande omständigheter är det inte alls svårt att se hur de första kinesiska styrkorna som någonsin stationeras permanent i Europa – i alla fall under kommunistpartiets styre – blir priset vi får betala för USA:s nya utrikespolitik i kombination med Europas senfärdighet att satsa på den egna militären.
USA har som bekant inlett förhandlingar med Ryssland på eget initiativ. Inga ukrainska aktörer bjöds in att delta, och USA:s särskilda Ukrainasändebud Keith Kellogg klargjorde i München att Europa inte har någon roll att spela vid förhandlingsbordet för fred eller vapenvila i landet.
Enligt The Economist har amerikanska tjänstemän vidare föreslagit att kinesiska trupper ska vara en del av den fredsbevarande insatsen i Ukraina, med samma argument som den ryska regimen:
American officials are suggesting a different sort of peacekeeping force to a nato presence, including non-European countries such as Brazil or China, that would sit along an eventual ceasefire line as a buffer. Mr Vance is thought to have told Europeans that a European-only force would be less effective at deterring Russia from attacking.
Sviket av USA och uppbackad endast av ett splittrat Europa utan tänder, är det inte heller otroligt att Ukraina anser det nödvändigt att ge med sig. Ukrainas utrikesminister har sagt att Kina har en “fundamental roll” att spela i FN, i att samla stöd bland icke västerländska nationer för resolutioner som kan avsluta kriget. Zelensky själv har beskrivit Kinas roll för att skipa fred i Ukraina som ”avgörande”.
Enligt South China Morning Post upplever Ukraina att Kina är ledare för den så kallade globala södern, vilket gör att man har undvikit att stöta sig med landet trots det stöd som Peking gett till Ryssland under krigets gång. Vidare ses Kina med sin industriella kapacitet även som en möjlig aktör för att bygga upp Ukraina på nytt igen den dag som kriget upphör.
Blotta tanken på kinesisk trupp i Europa var tills alldeles nyligen lika främmande som att nordkoreanska soldater skulle strida på vår kontinent, vilket sedan ett par månader tillbaka redan är en ny verklighet.
I veckans avsnitt av Kinamedia: Nya kalla kriget pratade vi närmare om de mekanismer som gör att även fredsbevarande trupp från Kina kan bli en realitet i Europa:
