Jojje OlssonFörra veckan skrev jag här på Kinamedia om skillnaderna i de de två ländernas gemensamma uttalanden, efter att Ukrainas utrikesminister besökte Kina för samtal med sin kinesiska motpart. I uttalandet från Kinas utrikesministerium stod bland att att Ukraina är redo för samtal med Ryssland, uppskattar Kinas konstruktiva fredsskapande roll och stödjer Kinas hållning i Taiwanfrågan.
Inget av detta stod att läsa om i det ukrainska utrikesministeriets uttalande efter mötet. Nu har en liknande situation uppstått efter att Kinas utrikesminister Wang Yi i slutet av förra veckan höll samtal med EU:s utrikesminister Josep Borrell.
Enligt det kinesiska uttalandet efter mötet gratulerades Kina för att ha främjat försoningen mellan olika palestinska grupperingar, samt att EU ”fäster vikt vid Kina och Brasiliens fredsinitiativ för en politisk uppgörelse av Ukrainakrisen”.
Borrell själv uppger dock att han inte har sagt något av detta. Bloomberg rapporterar att han i frågan om Palestina inte gratulerat Kina för det möte som hölls mellan olika grupper i Peking tidigare denna månad, utan blott uttryckt det som något positivt att dessa palestinska grupperingar löser sina inbördes bråk.
European Union foreign policy chief Josep Borrell took issue with China’s summary of his meeting with Foreign Minister Wang Yi, saying he had not congratulated Beijing on its efforts to foster dialog among rival Palestinian factions https://t.co/LBabmRtobT
— Bloomberg Asia (@BloombergAsia) July 27, 2024
Bland andra South China Morning Post rapporterar vidare om hur Borrell inte har uttryckt stöd för Kinas så kallade fredsplan för Ukraina, en plan som bland annat även Ryssland stödjer:
Brussels sources have pushed back against China’s claims that the EU’s top diplomat “attaches great importance” to a Sino-Brazilian statement on ending the war in Ukraine, stating he did not say such a thing.
(…)
“Josep Borrell asked China to use its influence on Russia to contribute to ending the war,” said the statement, which was published in both English and Chinese.
“He asked China to support the Ukrainian peace process and believed that the joint statement between China and Brazil in May 2024 did not move in this direction,” it added.
Flera analytiker påpekar att detta inte är första gången som Kinas utrikesministerium inkluderar språk i uttalanden efter bilaterala möten som det andra landet inte uppger har sagts. Ett särskilt tydligt exempel på detta ägde rum sommaren 2021, då Kina utfärdade ett uttalande om ett möte med USA:s vide utrikesminister Wendy Sherman redan innan mötet var slut.
USA valde då att gå ut och korrigera uttalandet, vilket även EU:s utrikeschef Josep Borrell gjorde denna vecka. Vid sidan av Borrells tillrättavisande att han inte gjort de kommentarer som Kina hävdade, så utfärdade EU:s utrikesministerium även ett uttalande på kinesiska i syfte att klargöra saken.
Att utfärda inkorrekta uttalanden efter bilaterala möten kan ses som en del av Kinas diplomatiska strategi för att främja sina egna politiska målsättningar. Då mindre länder som vill ha en bra ekonomisk relation med Kina uppfattar att andra mindre länder stödjer Kinas så kallade fredsinitiativ i Ukraina eller Pekings hållning kring Taiwan, så är det mer sannolikt att fler länder gör likadant.
Och många mindre länder vågar inte korrigera de kinesiska uttalandena offentligt på grund av risken att dra på sig Kinas vrede. Exempelvis har Ukraina inte kommenterat det kinesiska uttalandet efter mötet mellan de båda ländernas utrikesministrar, då detta skulle motverka Kievs ambition att få Kina att påverka Ryssland att sluta strida.
Samma dynamik gäller i bilaterala möten med länder som eftersträvar kinesiska investeringar, vilket utgör ett utmärkt tillfälle för Kina att ge sken av att dess inställning i frågor som Ukraina och Taiwan är långt mer internationellt accepterade än vad som egentligen är fallet.
