Jojje OlssonDen senaste dryga veckan har USA delat en rad underrättelseuppgifter som visar hur Kina stödjer den ryska krigsinsatsen i Ukraina i större omfattning än vad som tidigare var känt.
I dag rapporterar Financial Times om tidigare hemligstämplad amerikansk information kring hur kinesiska och ryska aktörer tillsammans utvecklar drönare i Ryssland. Vidare avslöjas hur 90 procent av de mikrochip som Ryssland förra året importerade för att använda till stridsvagnar, robotar och militära flygplan från Kina.
US says China sending Russia engines for drones & cruise missiles, machine tools for ballistic missiles, chips for missiles, tanks & aircraft. Chinese & Russian groups working to jointly produce drones in Russia
– partly based on newly declassified intelhttps://t.co/6p80xpBYyj— Demetri (@Dimi) April 12, 2024
Detta följer på uppgifter från Bloomberg för en dryg vecka sedan om att Kina förser Ryssland med geospatial information, det vill platsinformation från satelliter som används i militärt syfte och även innefattar höjdkoordinater.
De senaste veckorna har amerikanska tjänstemän vid upprepade tillfällen dessutom varnat för hur Kina “stödjer den ryska försvarsindustrin bas”, med vilket menas att landet förser Ryssland med de komponenter som behövs för att tillverka vapen.
En tidigare toppanalytiker av Kinas militär vid CIA säger i dagens artikel i Financial Times att Ryssland i början av kriget i Ukraina förlorade tillgången till viktig maskinteknik från Europa, men att Kina nu har fyllt igen dessa luckor.
USA uppger även att kinesiska entiteter ”sannolikt förser” Ryssland med cellulosanitrat, en ersättning för krut som möjliggjort för den ryska militären att på kort tid påbörja storskalig tillverkning av viktig ammunition, inklusive artillerigranater.
Financial Times framhåller hur USA har delat denna underrättelseinformation med europeiska allierade i hopp om att EU ska agera genom att sätta tryck på Kina och agera mot de företag som hjälper den ryska militären:
In addition to rhetorical pressure, the US wants Europe to increase its use of economic tools. One person said Europe had sanctioned three Chinese groups since the invasion in comparison to more than 100 by Washington.
The person said Beijing had become increasingly confident that its support for Moscow would not jeopardise economic relations with Europe, and it would be concerned about any stepped up pressure given its economic problems. She said sanctions from European countries could have a very significant impact on changing the calculus in China.
Enligt uppgifterna ovan har USA sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina alltså infört sanktioner mot över 100 kinesiska företag och aktörer, medan Europa har nöjt sig med tre stycken.
Tack vare hjälp från företag som Hikvision och Dalian Machine Tool Group har Ryssland enligt amerikanska tjänstemän kunnat sjösätta sin mest ambitiösa expansion av militären sedan Sovjettiden, i en mycket snabbare takt än vad någon kunnat ana vid början av invasionen av Ukraina.
USA:s delning av denna tidigare hemligstämplade information kommer närmare två veckor efter det att president Joe Biden och Kinas ledare Xi Jinping talat med varandra för första gången sedan i november. Källor uppger till Financial Times att Kinas stöd för den ryska militären togs upp i samtalet, men att ingen förändring har skett sedan dess.
Informationen delas också samtidigt som Kina trappar upp försöken att så split mellan USA och EU genom att locka flera viktiga europeiska aktörer närmare sig.
I dag landade Olaf Scholz i Peking, där han ska spendera tre dagar i vad Politico kallar hans ”längsta och viktigaste utlandsresa” som förbundskansler, med fokus på ekonomiskt samarbete i en tid då tyska storföretag blir allt mer beroende av den kinesiska marknaden.
Inför denna resa har tyska tjänstemän uttryckt oro kring uppgifterna om Kinas stöd för den ryska militären, och sagt att man avser klargöra detta under samtalen i Kina. Men att döma av Scholz förra resa till Kina i slutet av 2022, så nöjde han sig på denna punkt med vaga löften samtidigt som nya konkreta affärsavtal undertecknades med riktigt bläck.
Nästa månad ska Xi Jinping besöka Frankrike och träffa president Emmanuel Macron, en av EU:s största förespråkare av så kallad ”strategisk autonomi”, vilket innebär att EU snarare än agera tillsammans med USA ska eftersträva en självständig utrikespolitik som svar på samtidens många geopolitiska utmaningar.
Anonyma källor säger till Financial Times att Peking har blivit ”allt mer övertygat” om att landets stöd för Moskva inte kommer skada de ekonomiska relationerna med Europa, samtidigt som europeiska ekonomiska åtgärder faktiskt skulle kunna påverka Kinas agerande i denna fråga givet de ekonomiska problem som landet upplever.
Kinamedia har tidigare vid upprepade tillfällen rapporterat om hur Kina på flera vis hjälpt Ryssland under kriget i Ukraina. Vid sidan av ekonomiskt och diplomatiskt stöd, så har även kinesiska vapen eller annan militär utrustning flera gånger ertappats på slagfältet.
Kinesiska myndigheter vidhåller att man inte förser den ryska militären med vapen. Men de nya uppgifterna om satellitdata, drönare, mikrochip, krut, maskinutrustning och andra industriella komponenter från en växande skara kinesiska företag som kommer den ryska militären till gagn borde ge Europa anledning att fundera över detta påstående.
