Jojje OlssonKris på fastighetsmarknaden, hög ungdomsarbetslöshet och vikande konsumtion är bara några orostecken för Kinas ekonomi. Den senaste veckan har även osäkerheten tilltagit inom landets ljusskygga skuggbankssektor, som bedöms vara värd tre biljoner dollar eller 30 000 miljarder kronor.
Väldigt förenklat står denna sektor för utlåning till aktörer som i Kina inte kan få lån från landets statliga bankmonopol. Detta innefattar inte bara eller ens främst privatpersoner, utan även lokala myndigheter som länge fyllt på brister i balansräkningen genom inofficiella finansieringsplattformar som utvecklats på lokal nivå.
Detta pyramidspel har fungerat så länge Kinas jättelika fastighetssektor vuxit oavbrutet. Men på senare tid har lokala myndigheters intäkter från fastighetsutvecklare minskat i takt med att dessa haft svårare att låna på central nivå, vilket i sin tur resulterat i att lokala myndigheter fått problem med att betala tillbaka lånen från de lokala finansieringsplattformarna.
Vilket bland annat förklarades i nyhetsbrevet China Brief i Foreign Policy denna vecka så är landets skuggbankssektor djupt sammanflätad med den traditionella banksektorn, då skuggbanker ofta använts som verktyg av de statliga bankerna för att kringgå statliga regleringsmyndigheter och låna ut till projekt med högre risker än vad som är tillåtet:
Shadow banking activities aren’t necessarily illegal, although the institutions involved sometimes do illegal things. They provide vehicles for conventional banks to dodge regulation: A 2015 report estimated that two-thirds of shadow banking activities in China were undertaken with conventional bank funding. When regulators prevented banks from getting involved in potentially profitable sectors, they turned to shadow banking to make the loans instead.
(…)
Aware of the risks, Chinese financial regulators still found themselves engaging in what Rhodium Group analyst Logan Wright called “regulatory whack-a-mole.” As regulators tightened rules, conventional banks shifted methods. Money that once came through regular lending now passed through the shadow bank system—even if much of it was ultimately provided by conventional banks.
Då skuggbankerna de facto blivit en stor del av Kinas finansiella system uppstod stor oro då Zhongzhi Enterprise Group (ZEG), en av landets största skuggbanker, för en dryg vecka sedan meddelade att man inte har täckning för sin skulder.
ZEG – vars förvaltade tillgångar på sin topp uppgick till långt över en biljon kronor – utreds nu för kriminell verksamhet. Varningar har höjts för att detta kan vara startskottet för en utbredd kris inom Kinas skuggbankssektor, med risk för spridning till den konventionella banksektorn.
Denna oro spelade i sin tur roll för kreditvärderingsinstitutet Moody’s beslut att i veckan nedgradera utsikten för Kina från ”stabil” till ”negativ” inom ramen för kreditbetyget A1.
Bland andra AFP citerade Moody’s motivering om att finansiellt stöd från centralregeringen framstår som nödvändigt för att rädda regionala och lokala myndigheter samt statliga företag kopplade till landets fastighetssektor.
Detta sägs i sin tur innebära risker för Kinas ekonomiska och institutionella styrka, vilket även bedöms återspeglas i en lägre tillväxt. Därför justerade Moody’s samtidigt ned sin prognos för Kinas ekonomiska tillväxt till under 4 procent nästa år och ett genomsnitt på 3,8 procent åren 2026-2030:
Moody's expects #China's #GDP to grow 4.0% in 2024 and 2025, with an average growth rate of 3.8% from 2026 to 2030.
Moody's expects China's real estate sector to remain a smaller share of the overall economy than it was before the property correction that began in 2021.— CN Wire (@Sino_Market) December 5, 2023
Det finns en rad intressanta reflektioner att göra kring detta. Som jag nämnde i veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev så har den ekonomiska kräftgången – efter år av nolltolerans mot Covid-19 följt av en kris på fastighetsmarknaden – börjat kännas för vanliga kineser.
Antalet kineser som nu är ”svartlistade” för att inte ha kunnat betala tillbaka sina skulder – och därmed inte kan ta nya lån, använda vissa betaltjänster eller ens köpa flygbiljetter – har sedan 2020 ökat från 5,7 till drygt 8,5 miljoner.
En bankkris skulle göra situationen ännu värre för miljontals kineser som redan nu kämpar med effekterna av den stagnerande tillväxten.
Vidare har Moody’s beslut skapat ilska i Kina på ett vis som riskerar försvåra de redan existerande problemen. Kinas finansministerium uttalade ”besvikelse” över beslutet och avfärdade kreditvärderingsinstitutets argument i detaljerad punktform.
Med tanke på att företag inom samma bransch på senare tid utsatts för problem som kontorsräder och kidnappad personal så fick kinesiska myndigheters reaktion Moody’s att uppmana sin personal i Kina att nu arbeta hemifrån denna vecka, på grund av risken för repressalier efter förändringen av kreditbetyget:
This sounds like a mafia movie script on the dangers and perils of being a rating agency in China. 👀
“The move by the US rating agency highlights the unease of many foreign companies doing business in the world’s second-largest economy, where some have suffered police raids,… pic.twitter.com/cOz6QiJTwZ
— Theresa Fallon (@TheresaAFallon) December 7, 2023
Hongkongs andra högsta tjänsteman Eric Chan gick steget längre och beskrev Moody’s beslut som ett försök av USA och väst att smutskasta Kina för att hindra landets utveckling, vilket sannolikt inte kommer bidra till ett ökat förtroende bland de utländska företag och investerare som staden nu försöker locka tillbaka:
Eric Chan, Hong Kong’s No. 2 official, called Moody’s decision to lower the city’s credit outlook an attempt by the U.S.-led West to smear the financial hub as well as China.
“Its sole purpose is to use Hong Kong as a means of suppressing the country’s development. This is very obvious,” Chan said in a radio interview on Thursday.
Men framför allt kan Moody’s agerande komma att följas av tvivel från fler banker och finansinstitut gällande den kinesiska ekonomins framtidsutsikter.
I en artikel med den talande rubriken ”China’s Colossal Hidden-Debt Problem Is Coming to a Head” framhöll Wall Street Journal i veckan hur Internationella valutafonden och flera internationella banker uppskattar att det i Kina nu finns ”inofficiella lån” på mellan sju och elva biljoner dollar.
Det understryks hur merparten av dessa är i form av obligationer från de ovannämnda lokala finansieringsplattformarna, som gått till att bygga vägar eller broar eller bostäder som ofta inte gett skälig återkastning.
Mellan 400 och 800 miljarder dollar av dessa skulder bedöms vara ”särskilt problematiska” med en hög risk att försummas.
