Anrika South China Morning Post fyller i år 120 år. Men tidningen har ändrat stil och metoder sedan den fick kinesiskt ägarskap. (Bild: skärmdump SCMP)

Falska artiklar och försvunna reportrar på SCMP

När South China Morning Post (SCMP), länge Hongkongs mest inflytelserika engelskspråkiga tidning som grundades redan 1903, köptes av Alibaba i slutet av 2015 var det många som uttryckte tvivel kring framtiden.

Som jag skrev på Kinamedia när affären ägde rum, så sade företagets vice vd Joseph Tsai öppet att man vill göra mediebilden av Kina mer positiv, eftersom ”vad som är bra för Kina är bra för Alibaba”.

Sedan dess har tidningens ledarskribenter och krönikörer definitivt närmat sig Pekings linje i sina texter. Uppgifter har även sipprat ut om hur känsliga nyhetsartiklar stoppats och hur nyhetsredaktionen läxats upp av tidningens regimlojala redaktörer.

Men den senaste dryga veckan har SCMP tagit ett par ännu tydligare steg i riktning från en trovärdig nyhetskälla till en tidning som påminner om hur de statliga medierna på Kinas fastland fungerar.

Förra veckan uppdagades hur Minnie Chan, en av tidningens reportrar, försvunnit efter att hon i början av november åkt till Peking för att rapportera från ett säkerhetspolitiskt forum.

Hon har sedan dess varit osynlig på sociala medier och inte kunnat kontaktats av bekanta som i sin tur kontaktade japanska Kyodo News som var först med att rapportera om fallet som sedan uppmärksammades av flera medier.

När Hong Kong Free Press (HKFP) sedan kontaktade SCMP med frågor om var Chan befinner sig, så först de fick inget svar på upprepade mail och telefonsamtal. Sedan hotade tidningen HKFP med stämning om de skrev om fallet, enligt följande mailkonversation nedan med HKFP:s chefredaktör:

SCMP:s svar på frågor om fallet är att Minnie Chan är på ledighet av ”personliga skäl” och att tidningen är i kontakt med hennes familj som ber utomstående att respektera hennes personliga önskan att bli lämna ifred, samtidigt som inga andra bekanta alltså kan nå Chan.

Det är samma mönster som i flera fall då journalister, företagsledare eller aktivister ”försvunnit” spårlöst i Kina föra att sedan dyka upp under polisens kontroll. Men – sannolikt delvis på grund av det kinesiska ägarskapet – är SCMP inte lika måna som sina anställdas trygghet som att undvika uppröra kinesiska myndigheter.

Det går fortfarande inte ens att hitta någon information om Minnie Chan genom att läsa tidningen där hon arbetar, vilket står i bjärt kontrast till exempelvis hur Wall Street Journal nyligen agerade när Evan Gershkovich arresterades i Ryssland.

Vidare uppdagades det snart hur detta inte var första gången som en av tidningens anställda försvunnit i Kina. Nikkei Asia var först med att rapportera hur en annan av deras journalister satt fängslad i Kina i flera månader i fjol:

Al Jazeera fick sedan mer information från minst fyra bekanta till den andra, icke namngivna journalisten som i samband med sin tid i kinesiskt fängelse inte publicerade någonting i SCMP på nio månader, och sedan flyttades till en avdelning av tidningen som inte hanterade politiska nyheter.

Journalisten i fråga har nu inte skrivit för tidningen på flera månader och det är oklart om vederbörande fortfarande arbetar där.

Samtidigt som skandalen med Minnie Chan pågick så publicerade SCMP en text av en slovakisk forskare vid namn Peter Sojka, med budskapet att väst måste uppmana Ukraina till fredsförhandlingar med Ryssland.

Det visade sig dock snart att Peter Sojka var en uppdiktad person. Det institut i Bratislava där han sades vara anställd uppgav att man aldrig haft någon med det namnet kopplad till sig, samtidigt som hans profilbild sannolikt var framtagen med hjälp av artificiell intelligens:

SCMP efter avslöjandet ner artikeln med meddelandet att man ”inte har kunnat verifiera författarens referenser”. Som bland andra journalisten i den infogade tweeten ovan och Hong Kong Free Press påpekar så har samma sak skett tidigare sedan tidningen bytte ägare.

2020 publicerades en rad artiklar av en ”Lin Nguyen” som bland annat uppmanade demonstranter att ”stanna hem” från protesterna som ägde rum i staden vid den tiden. Efter att det uppdagats hur inte heller hen existerar så drogs fem artiklar tillbaka med samma korta förklaring.

På senare år har Apple Daily, Stand News och en rad andra tidningar tvingats stänga ner på grund av juridiska åtgärder som utan tvivel är kopplade till att myndigheterna ogillar innehåller i dessa medier.

Som en konsekvens är kinesiskägda South China Morning Post en av få tidningar kvar med huvudkontor i staden som alls rapporterar på engelska.

Hong Kong Free Press är nu den enda fristående engelskspråkiga tidningen i Hongkong. Men dess verksamhet motarbetas regelbundet av myndigheterna, samtidigt som intäkterna minskar då många västerlänningar har lämnat eller tappat intresset för Hongkong efter den nationella säkerhetslagen infördes sommaren 2020.