Gränsöverskridande börsintroduktioner: Jämföra kinesiska och svenska företag

OBS: Texten är skriven av Liam Axelsson

Privata företag går till börs för att generera kapital för att främja deras tillväxt, minska skulder eller finansiera annan affärsverksamhet. Att gå från ett privat företag till ett publikt företag, känt som en börsintroduktion (IPO), kommer med både fördelar och nackdelar, och går till på väldigt olika sätt beroende på vart företaget är hemmahörande.

Hur börsintroduktioner fungerar

När ett företag blir tillräckligt stort så kan de välja att bli offentliga företag, istället för privata företag. Skillnaden är att privata företag har få ägare och pengar kommer från investerare. Offentliga företag får dock större möjligheter att växa tack vare att dess aktier kan köpas offentligt.
 
Processen att ge ut aktier i ett privat företag till allmänheten för första gången i ett nytt aktieerbjudande kallas för en börsintroduktion och förkortas ibland som IPO i folkmun. IPO betyder “Initial Public Offering,” vilket är vad en börsintroduktion kallas på Engelska helt enkelt. Med en börsintroduktion kan ett företag få pengar från offentliga köpare i form av aktier.
 
När en verksamhet går från att vara privat till offentlig kan det vara viktigt för privata investerare att få en aktiebonus. Det beror på att privata investerare vanligtvis får fler aktier när bolaget börsnoteras. Samtidigt låter det vanliga människor investera i företaget.

Börsintroduktioner i Sverige

I Sverige är det relativt enkelt att gå igenom en börsintroduktion. För att en börsintroduktion ska starta måste ett företag besluta sig för att sälja sina aktier till allmänheten via en aktiemarknad. Först ska företagets fonder granskas, vilket innebär att samtliga fonder ska ses över.
 
Om allt stämmer måste verksamheten sedan lägga ihop alla papper den behöver ge till rätt börsorgan, som i Sverige är Bolagskommittén, vilket är vår motsvarighet till exempelvis SEC i USA.
 
Den valda aktiemarknaden ser sedan över företagets ansökan och accepterar den (ibland med vissa ändringar) eller avslår den. Ett företag får en rådgivare som hjälper dem att bestämma hur många aktier som ska delas ut och hur mycket var och en ska kosta om planen går igenom.
 
Rådgivaren är vanligtvis en bank, och deras uppgift är att hitta köpare som vill söka aktier i börsnoteringen. Alla som är intresserade får ett prospekt som berättar om aktierna, var de kommer att handlas och vad det eventuella utgångspriset kan vara.
 
Priset på aktierna sätts av investeringsbanker. Verksamheten väljer hur många aktier som ska säljas till allmänheten, och sedan anlitas investeringsbanken för att ta reda på hur mycket verksamheten är värd. Efter detta offentliggörs den första aktiekursen och folk kan börja handla med aktierna när de är noterade.

Börsintroduktioner i Kina

Kina har nyligen tagit ett stort steg mot att förändra sin börs på 12,7 biljoner dollar. I början av 2023 så började man använda sitt registreringsbaserade IPO-system till de två största styrelserna i landet, i Shanghai och Shenzhen. Denna förändring tog cirka fyra år att sättas på plats och har revolutionerat börsintroduktioner i Kina.
 
Den efterlängtade förändringen kommer att ge investerare och marknader större inflytande över hur mycket företag som vill samla in pengar på huvudbörserna är värda. Det kommer också att göra IPO-systemet tydligare och ge investerare och börser ett större ansvar för att ansökningarna följer reglerna. Den högsta aktieregulatorn kommer inte längre att sätta priser eller acceptera listor på egen hand.
 
Analytiker säger att förändringen sannolikt kommer att göra fastlandets aktiemarknader mer värdefulla och få fler människor att handla med aktier. Det kan också få köpare att må bättre av att ta risker, vilket gynnar marknaden.
 
Många företag har tidigare skrämts från att bli börsnoterade på Kinas fastland, men dessa förändringar innebär att fler och fler stora företag kan bli offentliga under de kommande åren.