De senaste veckorna har Kina drabbats av omfattande extremväder med dussintals döda och oerhörda materiella skador som följd. Mycket av de grymma regn som plågat framför allt de norra och östra delarna av landet beror på en tyfon – men effekten förstärks dock betydligt av klimatförändringarna.
Man skulle kunna tro att hällregn och värmeböljor fungerar som varningsklockor för kinesiska myndigheter att minska utsläppen av växthusgaser för att denna slags problem inte ska förvärras ytterligare. Men istället har man agerat precis tvärtom – varmare temperaturer har lett till större energiförbrukning på grund av framför allt luftkonditionering och annan form av nedkylning.
För att undvika problem med elförsörjningen har Kina därför fortsatt bygga ut kolkraften och öka utsläppen. Som en analys av Carbon Brief denna vecka konstaterar, så var de kinesiska koldioxidutsläppen som en konsekvens av denna utveckling större än någonsin tidigare under andra kvartalet 2023.
Utsläppen var under årets andra kvartal 10 procent större än samma period året innan, och en procent större än den tidigare rekordnivån för andra kvartalet 2021.
Medan stora delar av omvärlden varit upptagna av att minska sina utsläpp sedan den omtalade klimatkonferensen i Paris 2015, så har Kina enligt grafik nedan från Carbon Brief gjort precis tvärtom:
Som grafiken tydligt visar så är utsläppen dessutom traditionellt högre i Kina under vinterhalvåret, då hundratals miljoner bostäder och andra fastigheter måste värmas upp snarare än kylas ned.
Därför är det sannolikt att utsläppen kommer öka ännu mer senare i år, och 2023 bli det år då Kina släpper ut mer koldioxid än något annat land på denna planet någonsin gjort.
Carbon Brief konstaterar i sin rapport att transport och ökad kolkraft är de främsta anledningarna till den nya rekordnivån av utsläpp. Det understryks även hur utsläppen inte hade varit lika stora om det inte vore för ”väderrelaterade faktorer”, alltså varmare temperaturer än normalt.
I ännu en graf pekar man ut hur värmeböljor medfört ökad kolförbrukning i Kina, som vuxit betydligt sedan 2016:
Som jag skrev i förra upplagan av Kinamedia nyhetsbrev så ökade Kinas kolproduktion i fjol med nio procent till 4,5 miljarder ton. Även detta beror på att man vill undvika strömavbrott under de allt fler hetare dagarna som plågat delar av landet på senare år.
I nyhetsbrevet framgick även hur Kina åren 2000-2022 byggt kolkraft med en kapacitet av 1 000 gigawatt. Det motsvarar 69 procent av den globala byggnationen under samma period, och är nog för att förse hela EU all energi unionen behöver.
Men mer ändå är att vänta. För enligt en ny rapport från Greenpeace förra veckan har Kina under första halvåret 2023 gett bygglov till ny kolkraft med en kapacitet på 50 gigawatt, vilket är mer än den årliga kapaciteten i Tyskland och Storbritannien tillsammans.
Organisationen menar att utvecklingen kan få Kina att missa det tidigare löftet att minska kolförbrukningen perioden 2026-2030. Även Greenpeace påpekar det paradoxala i att det är värmeböljorna som fått Kina att ytterligare expandera sin kolkraft.
En annan anledning till utvecklingen som Carbon Brief framhåller i sin rapport är att Kinas ekonomi just nu går trögt, trots att man nyligen skrotat nolltoleransen mot Covid-19. Att subventionera kolkraft och stålfabriker är en gammal beprövad metod som fortfarande används för att skapa jobb och tillväxt.
Visserligen bygger Kina även ut förnybar energi i en takt som inget annat land kan motsvara. Men ändå ökade den nya kapaciteten av fossila bränslen med 97 procent under årets andra kvartal, jämfört med 78 procent för vindkraft och 154 procent för solkraft – vilket enligt Carbon Brief beror på att installationerna som stoppats under pandemin har kunnat återupptas.
För att sätta utvecklingen i perspektiv följer grafik nedan – från IEA och Bloomberg – över kolkraftens utveckling jämfört med andra energikällor i Kina samt de kinesiska koldioxidutsläppens globala andel, som båda tidigare publicerats i Kinamedia nyhetsbrev:
I sammanhanget kan två andra fenomen vara värda att nämna. Dels konstaterar Reuters i artikeln ”China avoids climate change discussion despite extreme weather” hur det extremväder och utbyggnad av kolkraften till trots inte har uppstått någon miljörörelse eller ens betydande diskussion om klimatet i Kina, där myndigheter kontrollerar civilsamhället och det offentlige samtalet med järnhand.
Vidare publicerade Svenska dagbladet i veckan en undersökning utförd tillsammans med Novus. Där framgår hur 72 procent av alla svenskar och 57 procent av oppositionens sympatisörer anser det viktigare att Kina minskar sina utsläpp än Sverige; 42 procent av alla tillfrågade rödgröna väljare håller inte med det påståendet.
