Jojje OlssonTidigare denna månad publicerade Kinamedia artikeln ”Så täcker Kina bortfallet av rysk gasexport till Europa”. Ämnet är så aktuellt att det är värt ännu en artikel, denna gång med grafik som även innefattar kinesisk import av rysk olja och kol.
Under fjolåret ökade handeln mellan Kina och Ryssland med 34,3 procent och uppgick till 190 miljarder dollar. Som ni kan se i grafen nedan så beror detta främst på att Kinas import från Ryssland har fördubblats sedan 2020:
Föga överraskande så utgörs denna import till en majoritet av energiråvaror. Oljeimporten är mest värdefull, och uppgick i fjol till 58,3 miljarder dollar vilket var mer än en fördubbling från 27,6 miljarder dollar år 2020.
Utvecklingen innebär att Kinas oljeimport från Ryssland nu är lika stor som den europeiska:
Även Kinas import av rysk naturgas ökar snabbt. Dock innebar höga gaspriser under stora delar av fjolåret att intäkterna fortsatte växa snabbare än volymen av den europeiska gasimporten från Ryssland:
Som kan ses av graferna ovan så är rysk gasexport via ledning värd mer än exporten av flytande rysk naturgas till Europa, medan de omvända förhållandena gäller för kinesisk import av rysk gas.
Anledningen till detta är att infrastrukturen för export av rysk gas via ledning till Kina ännu inte är på plats. Men som jag skrev här på Kinamedia tidigare denna månad så finns omfattande planer för nya gasledningar mellan länderna.
2020 exporterade Ryssland cirka fyra miljarder kubikmeter naturgas till Kina och 2021 – året innan den fullskaliga invasionen av Ukraina – nådde volymen tio miljarder kubikmeter.
Enligt redan undertecknade avtal ska Ryssland leverera 38 miljarder kubikmeter naturgas till Kina år 2025. Nu förhandlas om att ytterligare utöka denna export till 98 miljarder kubikmeter år 2030, främst genom gasledningen Power of Siberia 2 som är tänkt att ersätta utebliven export till Europa via Nord Stream 2.
Detta vore alltså en tiodubbling jämfört med 2021. Förvisso verkar de båda länderna inte ännu vara överens om detaljerna kring detta avtal, och det är tydligt att Ryssland är mer beroende än Kina av ökad gasexport länderna emellan.
Icke desto mindre är trenden tydlig; liksom med oljan så kommer Kinas import av rysk gas att öka i takt med att exporten till väst minskar.
Ovanstående grafer är gjorda av Petra Lindblom för Kinamedia med uppgifter från ITC Trade Maps som källa.
Grafiken nedan från Visual Capitalist ger en ännu tydligare bild av Kinas roll i att fylla på Rysslands krigskassa i ljuset av västerländska sanktioner:
Siffrorna avser omvärldens import av ryska energiråvaror under ett år från och med den fullskaliga invasionen av Ukraina 24 februari i fjol.
Om tidsaxeln skulle flyttas fram ytterligare två månader till i dag så skulle den kinesiska dominansen sannolikt vara ännu större, då EU:s import av ryska energiråvaror minskat till följd av nya sanktioner samtidigt som handeln mellan Kina och Ryssland ökade med 38,7 procent på årsbasis under årets första kvartal.
Tydlig grafik av hur ökad export till Kina täckt upp för minskad export till Europa kan även ses nedan via ”Russian foreign trade tracker” och ”Russian crude oil tracker” från Bruegel:
Den första grafen innefattar både olja och gas, medan den andra grafen endast omfattar sjöburen olja. Här spelar Kina en särskilt stor roll i den röda stapeln som står för icke-EU och icke-G7 länder, men även i den gröna stapeln som utgör obestämda destinationer.
Som jag tidigare noterat för bland annat Timbros nättidning Smedjan och i Kinamedia nyhetsbrev, så sker en växande del av den ryska oljeexporten i tider av sanktioner genom en ”skuggflotta” på omkring 600 fartyg, som bland annat skeppar olja från Murmansk hela vägen till Indien och östra Kina.
I mitten av februari bifogade jag följande grafik i Kinamedia nyhetsbrev #155 från artikeln ”Sinopec Among China’s Oil Giants Seeking More Russian Imports” av Bloomberg:
I artikeln framhålls hur statliga kinesiska oljebolag ökat sin närvaro i Ryssland sedan december, men att alla aktiviteter inte registreras officiellt. Spårningar av Bloomberg och Kpler framhåller dessa statliga bolag som främsta köpare av rysk olja från tankers med liberisk flagg som avgår från Östersjön.
Konsultbolaget Energy Aspects bedömer i samma artikel att Kinas dagliga oljeimport från Ryssland i år kan öka med 500 000 fat och därmed uppgå till 2,2 miljoner fat om dagen.
I fjol hade Ryssland ett rekordstort kapitalöverskott på 227 miljarder dollar vilket var en ökning med 86 procent från året innan. Trots alla västerländska sanktioner, var den ryska statens överskott från handel och investeringar alltså större än någonsin tidigare.
Detta skulle aldrig ha skett utan kinesisk import av energiråvaror, som i fjol sammantaget ökade med 56 procent i värde på årsbasis.
Den kinesiska oljeimporten från Ryssland är alltså redan nu större än den västerländska. Importen av naturgas och kol växer samtidigt så snabbt att även den har potential att – helt eller delvis – täcka upp förlusterna från utebliven export till Europa, särskilt tillsammans med intäkterna från oljan.
