Under fjolåret ökade handeln mellan Kina och Ryssland med 34,3 procent jämfört med 2021, vilket även det var ett rekordår. Den ryska exporten till Kina växte med 48,6 procent, av vilket lejonparten var energiråvaror.
Att rysk oljeexport har letts om till i synnerhet Kina men även Indien har sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina fått stort medieutrymme. I fjol ökade den kinesiska importen av rysk råolja med 8 procent i volym och med 44 procent i värde, till 58,4 miljarder från 40,5 miljarder dollar året innan.
Från europeiskt perspektiv är det även intressant att titta närmare på den ryska gasexporten. Till skillnad från oljeexporten så var Europa den största marknaden för rysk gas innan kriget i Ukraina. Men även här har Kina gått in och täckt upp de ryska förlusterna, dessutom i ännu större utsträckning än med oljan.
I fjol var värdet av Kinas import av rysk naturgas två och en halv gånger större än året innan och uppgick till närmare elva miljarder dollar.
Liksom är fallet med oljan, så har den kinesiska importen av naturgas från Ryssland ökat betydligt även i år. Men till skillnad från oljan så finns långt gångna planer på att ytterligare mångdubbla handeln med rysk gas under de kommande åren.
För ett par veckor sedan meddelande ryska Gazprom att man 20 mars uppnått ”rekordnivåer” av gasexport genom Power of Siberia, den största gasledningen mellan de två länderna. Kinas efterfrågan via denna ledning var enligt Gazprom betydligt större än vad nuvarande avtal gör gällande, och leveransen ska denna dag ha slagit ”nytt historiskt rekord”.
Vid Bo’ao forum i Kina denna vecka uppgav Gazproms ordförande vidare hur exporten via Power of Siberia snart kommer nå sin planerade toppnivå på 38 miljarder kubikmeter om året.
Han tillade även hur Gazprom förhandlar med statliga kinesiska China National Petroleum Corporation om att ta en ny och ännu större gasledning i bruk, som ska gå genom Mongoliet och leda 50 miljarder kubikmeter naturgas om året till Kina.
Denna ledning är sedan tidigare känd som Power of Siberia 2, och ska enligt den ryska energiministern fungera som ersättning för den uteblivna exporten från den nu saboterade gasledningen Nord Stream 2.
Från ryskt håll har man nu i flera veckors tid gett skenet av att överenskommelserna kring Power of Siberia 2 redan är spikade. I samband med Xi Jinpings besök i Moskva för ett par veckor sedan sade exempelvis Vladimir Putin själv att avtalet om den nya gasledningen ”praktiskt taget” är färdigställt.
Dock verkar det råda delade meningar rörande detaljerna. I det gemensamma avtalet som följde på Xis besök i Moskva framgick nämligen endast hur de båda länderna ska ”arbeta tillsammans för att främja studier och konsultationer” gällande ledningen.
Det är alltså tydligt hur Rysslands beroende av Power of Siberia 2 är större än Kinas. Enligt ursprungliga avtal skulle Ryssland leverera 38 miljarder kubikmeter gas till Kina år 2025, främst genom Power of Siberia 1 och en ny gasledning från ön Sakhalin i ryska Stilla havet.
Detta kan jämföras med tio miljarder kubikmeter 2021, året innan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina tog sin början.
Men enligt den tidsplan som Ryssland nu förespråkar ska gasexporten till Kina tack vare Power of Siberia 2 uppgå till 98 miljarder kubikmeter år 2030. Kinesiska analytiker varnar dock öppet för vikten av att vara försiktig med så stora ökningar, för att undvika hamna i samma beroendesituation som Europa.
För att sprida riskerna har Kina på senare tid även ökat gasimporten från Qatar med framför allt Turkmenistan, varifrån man vill importera 25 miljarder kubikmeter om året i tre årtionden genom en helt ny gasledning vars utformning nu är under förhandling.
Det är oklart huruvida Peking verkligen oroar sig för beroende av rysk gas eller om man främst vill påvisa sin starka förhandlingsposition i syfte att utkräva större rabatter. I dagsläget får Kina enligt uppgift 20-30 procent rabatt på rysk olja, men bara cirka 10 procent rabatt på rysk flytande naturgas.
Om Power of Siberia 2 byggs och opererar enligt den tidsplan som ryska myndigheter menar att Kina är med på så innebär det en ökning av Rysslands gasexport till Kina med cirka 25 gånger på årtionde, då volymen endast uppgick till drygt fyra miljarder kubikmeter år 2020.
I värde blir det sannolikt ännu mer, givet den stora prisökningen på naturgas de senaste åren. En prisökning som även ledde till att Ryssland i fjol noterade sitt största kapitalöverskott någonsin på 227 miljarder dollar, då intäkterna från exporten av såväl olja som gas ökade trots att Europa minskade sin import av rysk gas med närmare hälften.
Så stort hade kapitalöverskottet inte varit utan fjolårets ökning av intäkterna från gasexporten till Kina med 250 procent. Även under de första månaderna 2023 har handeln mellan Kina och Ryssland ökat med 36,4 procent främst tack vare den kinesiska importen av olja och gas.
Dessutom – vilket Gazproms ordförande hintade i veckan – så kan Power of Siberia 2 även användas för att transportera rysk gas vidare till andra asiatiska länder. Redan i dag exporterar Kina ironiskt nog vidare en del av sin ökade ryska gasimport till Europa.