Jojje OlssonDet är fascinerande att se hur den olyckliga tendensen att med ljus och lykta leta efter tecken på att Kinas kommunistparti trots allt är välvilligt inställt fortsätter på sina håll även efter Xi Jinpings besök i Moskva denna vecka.
Att formuleringen ”gränslöst samarbete” inte fanns med i den gemensamma skrivelsen efteråt togs för intäkt för att någonting skaver i relationen, liksom olika uppfattningar om hur snabbt gasleveransen ska öka.
Även det faktum att Kina snart ska arrangera ett möte med fyra centralasiatiska länder ses på vissa håll som en kinesisk skymf mot Putin.
Men som bland annat Bill Bishop understryker i sitt nyhetsbrev Sinocism, så är allt detta obetydligt om man istället tittar på allting som faktiskt sades. Han varnar även för att cementeringen av samarbetet Kina-Ryssland ger vid handen att bistra tider väntar.
Snarare än de långa, kalla bord som använts vid möten med Emmanuel Macron och andra europeiska ledare så satt Vladimir Putin och Xi Jinping och myste tätt intill varandra vid en eldstad under den första av de tre dagar som den kinesiska ledaren spenderade i den ryska huvudstaden.
Bara genom att visa sig i Ryssland så gav Xi oerhört viktigt stöd för en isolerad Putin som just blivit efterlyst för krigsbrott av den internationella brottmålsdomstolen i Haag.
Med ledaren för världens största land vid sin sida kunde han därmed inför såväl den inhemska publiken som potentiella internationella meningsfränder avfärda detta – liksom hela motståndet mot hans krig i Ukraina – som en västerländsk komplott.
Putin smicker, som innefattade att Ryssland ”avundas” Kinas utveckling, föll sig därför helt naturligt. Men även Xi hade en hel del att tjäna diplomatiskt på mötet. Som jag bland annat utvecklade i Svenska dagbladets ledarpodd tidigare i veckan, så är det en tydlig signal för länder med motvilja mot USA och Nato att det finns andra samarbetspartners att vända sig till.
Därför sparade inte heller Xi på smickret. Inför kamerorna sade han bland annat att Kina och Ryssland har ”många gemensamma målsättningar” som ”definitivt kommer infrias genom samarbete och samspel” mellan de båda länderna.
Han sade sig vidare vara övertygad över att den ryska befolkningen kommer stödja Putin i nästa års presidentval, eftersom Ryssland ”betydligt förbättrat sitt välstånd” under hans ledning. Och detta utan att Putin ännu ens utlyst sin kandidatur, vilket innebär att Xi i princip lanserade hans återvalskampanj, något som analytiker som Maria Repnikova framhåller som helt unikt.
Under Xi Jinpings andra dag i Moskva hölls en statsbankett i Moskvas äldsta byggnad, där Ivan den förskräcklige firade sina erövringar och Peter den store segern mot Karl XII i Poltava.
Denna dag skedde samtalen mellan större delegationer och i skymundan från kamerorna. Men en hint om innehållet gavs då de skiljdes åt, och Xi sade till Putin att de båda tillsammans driver fram förändringar som världen inte har sett maken till på 100 år:
"Right now there are changes, the likes of which we haven't seen for 100 years," Mr. Xi told Mr. Putin through an interpreter after the state dinner as the leaders bid farewell. "And we are the ones driving these changes together.” pic.twitter.com/0Q9cGfWLKl
— Valerie Hopkins (@VALERIEinNYT) March 21, 2023
Efter det hjärtliga mötet presenterades två gemensamma uttalanden som de båda ledarna skrivit under. Det ena lite kortare handlar om prioriteringar i det ekonomiska samarbetet i närtid, medan det andra mer djupgående har den talande titeln ”Fördjupandet av omfattande strategiskt partnerskap för koordinering i en ny tidsera”.
Den som hade hoppats på nya ställningstaganden kring kriget i Ukraina läste sannolikt dokumentet med besvikelse. Där upprepades nämligen tidigare talpunkter om att USA och Nato är ansvarig för kriget, vilket i sig är tecken nog på att Kina tvärtemot egen utsago inte alls är någon neutral part i konflikten.
Inget sades om Ryssland som angripare eller att dess trupper ska lämna Ukraina. Det gemensamma dokumentet uppmanade istället ett stopp för ”allt agerande som leder till spänningar och utdragna strider”, vilket analytiker menar innebär att Kina inte är intresserade av fred i Ukraina, annat än på ryska villkor.
Vidare meddelades att de båda ländernas militärer ska öka det ömsesidiga förtroendet genom flera gemensamma patruller till havs och i luften, mer träning och flera övningar tillsammans, samt förstärkning av utbyte och annat samarbete:
China & Russia to “organise joint maritime and air patrols, exercises and training, strengthen exchanges and cooperation between the two militaries, including under existing bilateral mechanisms, and further deepen mutual trust between the two militaries”. https://t.co/OIfGXW7PhQ
— Jojje Olsson (@jojjeols) March 23, 2023
Samtidigt fördömdes inte bara allianser som Nato utan även Aukus och Quad, vilka inkluderar länder som Indien, Japan och Australien. Det är svårt att se detta som något annat än ett steg i ett eget alliansbygge mot vad Kina – och för den delen Ryssland – upplever vara en USA-ledd allians för att motarbeta de båda regimernas intresse.
Detta kan ses genom Kinas omfattande diplomatiska aktivitet i år gentemot länder som Iran, Saudiarabien, Belarus och en rad stater i den globala södern. Det kan även ses på att Kina, Ryssland och Iran just innan mötet tillsammans påbörjade omfattande militärövningar till havs just i närheten av amerikanska styrkor i Mellanöstern.
Men framför allt märks ambitionen genom det gemensamma uttalandet som både efterlyser en multipolär värld och gör öppna utfall mot USA, vilket bland annat återges av CNN:
In their joint statement, the two authoritarian leaders called for promoting a “multipolar world” – a buzzword for a system not led by so-called Western values and rules, and pledged to work together to “safeguard the international system,” and the United Nations – where the two have a track record of blocking motions, including against actors like North Korea.
They also hit out at Washington at multiple points – including saying they “urge the United States to stop undermining international and regional security and global strategic stability in order to maintain its own unilateral military superiority.”
Alexander Korolev, an international relations expert at the University of New South Wales in Australia, said the joint statement showed an “overall convergence of Chinese and Russian world views and approaches to many international issues.”
Det sägs alltså rakt ut att USA och Nato är ansvarigt för kriget i Ukraina, samt att de båda ledarna tillsammans vill omkullkasta det rådande internationella systemet genom förändringar som saknar motstycke under det senaste århundradet.
Ändå vägrar många politiker och analytiker i väst att ge upp hoppet om Kina som en slags balanserande eller rentav medlande part i konflikten.
Bland alla dokument och uttalanden i samband med mötet mellan Xi och Putin finns flera intressanta punkter som inte fått den uppmärksamhet de förtjänar.
Exempelvis framhöll Putin sitt stöd för att använda yuan som valuta i transaktioner inte bara med Kina utan även andra länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Något som i framtiden skulle göra framför allt Kina mindre känsligt för liknande sanktioner som Ryssland råkat ut för.
Vidare ska de båda länderna etablera en gemensam arbetsgrupp för att utveckla Nordostpassagen, den drygt 5 000 kilometer långa färdvägen som kommer spela allt större roll i takt med att de arktiska isarna försvinner. Där finns även flera potentiella kinesiska flottbaser som skulle ge Peking fotfäste i regionen på allvar.
Förnyat kinesiskt stöd gavs även för en oberoende internationell utredning av sabotaget mot Nord Stream 2 som Ryssland framfört i FN:s säkerhetsråd.
I morgondagens upplaga av Kinamedia nyhetsbrev skriver jag mer om hur Europa reagerat på mötet mellan Xi Jinping och Vladimir Putin, samt om de ekonomiska avtalen som diskuterades länderna emellan med fokus på gasleveranser.
Just denna upplaga är gratis även för icke-betalande läsare – överväg gärna att prenumerera på nyhetsbrevet nedan:
