OBS: Artikeln presenteras i samarbete med Nuuk Media
Studentmössor, studentplakat och flakåkande. Det är traditioner vi är vana vid att se i Sverige under studenttider. I Kina är dock studenttider förknippade mer med stress och press.
Det kinesiska skolsystemet är uppbyggt på liknande sätt som det svenska. Vid ungefär sex till sju års ålder börjar man den obligatoriska grundskolan som pågår i nio år. Denna utbildning brukar i Kina delas upp i två delar: grundskola och mellanskola. Därefter följer en vidareutbildning, som motsvarar svenskt gymnasium, som de flesta Kinesiska studenter väljer att ta sig an.
Dessa vidareutbildningar har antagningsprocesser som liknar de vid universiteten i Kina. Processen börjar med att studenterna får välja de skolor de är intresserade av. När detta är färdigt annonserar skolorna hur många platser de kommer tillhandahålla just det året, för att sedan välja ut de högst presterande studenterna. Om en skola har till exempel 500 platser, kommer den skolan välja ut de 500 högst presterande studenterna.
För vissa, extra prestigefyllda skolor finns det dock möjlighet att komma in ändå – om man betalar för det. Om en skola exempelvis har 500 platser, kan de välja ut de 400 högst presterande studenterna. Resterande 100 studenter kan få studera på skolan trots att de inte är topp-presterande, om de betalar extra avgifter till skolan.
När man väl kommit in på sin vidareutbildning och tagit studenten kan man tänka sig att pressen lättar för kinesiska studenter, men nej. Då gäller det istället att komma in på ett bra universitet. För att komma in på Kinesiska universitet behöver man genomföra Gaokao – det officiella nationella inträdesprovet.
Gaokao kan jämföras med amerikanska SAT eller det svenska högskoleprovet – skillnaden är dock att den kinesiska versionen är ännu viktigare för att man ska komma in på universitetet. Universitetens antagningsprocesser handlar nästan uteslutande om resultatet på Gaokao-proven. Därför är dessa prov en stor press för många studenter, speciellt mindre privilegierade studenter som inte kan betala sig in på universitet. För dem blir ett bra Gaokao-resultat en biljett till ett välrenommerat universitet, en framgångsrik karriär och ett bättre liv.
Den stora betydelsen av Gaokao-provet, som äger rum i början av sommaren, har gjort att det påverkar hela samhället. Under de två dagar studenterna genomför provet stänger man ner alla fabriker och byggarbetsplatser runt omkring provområdet, för att inte störa studenternas koncentration. Polisen övervakar provområdet; både för att studenterna ska få vara i fred men även för att de inte ska fuska. Om man fuskar kan man nämligen dömas till ett fängelsestraff på sju år.
De kinesiska studenternas föräldrar är också involverade i sina barns Gaokao. Vissa föräldrar slutar sina jobb för att hjälpa sina barn med provet. Andra betalat för så kallade Gaokao-nannies. Under perioden när provet genomförs har det visat sig att hotell runt omkring provområdet har ökat sin beläggning för att föräldrar till studenterna vill att deras barn ska ha en lugn sovplats i nära anslutning till lokalerna där proven genomförs.
Så när svenska studenter springer ut genom dörrarna till sina gymnasieskolor, åker flak och firar med vänner och familj kämpar de kinesiska studenterna med sina prov. Stressen och pressen som Gaokao innebär för de kinesiska studenterna är stor, och provet har till och med kopplats till depression och självmord bland unga kineser. Gaokao och regeringen har därför kritiserats för att skapa en kultur av stress och press. Å andra sidan ses Gaokao som det mest rättvisa sättet att bedöma studenternas kunskaper, och ett sätt att ge alla en chans att komma in på ett bra universitet.
