Xi Jinping träffade nyligen Dmitry Medvedev, och framhöll Kinas ambition att samarbeta med Ryssland för att göra det globala styret mer rättvist. (Bild: Tass)

Tydliga tecken på att Kina fortsätter stödja Ryssland

Politiker, analytiker och även en del medier i väst har stundtals letat med ljus och lykta efter tecken på att Kina inte alls stödjer Ryssland i kriget om Ukraina. Allt från Pekings egen retorik till uttalanden om att kärnvapen bör undvikas har tagits till intäkt för att Kina håller sig neutralt i denna konflikt.

Samtidigt får retorik och utspel till Rysslands fördel ofta inte samma uppmärksamhet. Exempelvis har flera tydliga tecken på Kinas position framkommit bara sedan julhelgen.

Lagom till denna julhelg, den 21 december, tog Xi Jinping emot Dmitry Medvedev vid det prestigefyllda gästhuset Diaoyutai i ledarkomplexet Zhongnanhai i centrala Peking. Medvedev, som tidigare varit såväl president som premiärminister i Vladimir Putins Ryssland, var enligt uppgift där på inbjudan av Kina.

Kinesiska myndigheter uppger vidare hur Xi beskrev det för som ett långsiktigt strategiskt val från båda sidor att utveckla ett omfattande strategiskt partnerskap länderna emellan. Han sade också att Kina står redo att samarbeta med Ryssland för att göra det globala styret mer rättvist.

Medvedev överlämnade även ett brev till Xi som var undertecknat av Putin. Det var oklart vad som stod i brevet, eller varför Medvedev behövde lämna över det personligen.

Att innehållet sannolikt var hjärtligt stod klart då Xi den 30 december höll sitt sedvanliga nyårsmöte med Putin via video. I detta möte berättade Xi för Putin hur Kina står redo att göra gemensam sak med Ryssland och ”alla andra progressiva krafter runtom i världen som motsätter sig hegemoni och maktpolitik, för att motverka unilateralism, protektionism och mobbning”.

Xi underströk även vikten av att värna om de båda ländernas säkerhetsintressen, samtidigt som Putin bjöd in honom att besöka Moskva i vår.

Bill Bishop, författare av det inflytelserika nyhetsbrevet Sinocism, frågade sig huruvida Xi anser att de ryska raketattackerna mot civila mål i Ukraina är progressiva och påminner om att Xi sedan den ryska invasionen ännu inte har talat med med Ukrainas president Volodomyr Zelensky?

So Xi thinks indiscriminate missile attacks on Ukraine civilians and civilian infrastructure are part of being a “progressive force”? And when will Xi have a call with Ukraine President Zelensky? I keep seeing hopeful claims that somehow Xi is shifting its stance on Russia and Ukraine, but best I can tell that is wishful thinking, especially among some European politicians.

Ett annat nyhetsbrev som alltid är värt att följa, nämligen ”Watching China in Europe” av Noah Barkin vid German Marshall Fund, framhåller hur en del tyska tjänstemän fortfarande ”gratulerar sig själva” för att Xi Jinping under Olaf Scholz kontroversiella resa till Peking i november fick Xi Jinping att återupprepa Kinas hållning kring att användning av kärnvapen bör undvikas.

Barkin påminner samtidigt om att Kina fortsätter hålla regelbundna militärövningar med Ryssland, och råder europeiska ledare att inte fortsätta vara naiva i sin önskan om att Xi Jinping kommer använda sitt inflytande över Putin för att få honom att avsluta kriget:

Over the holidays, as Russian missiles rained down on Ukraine in one of the fiercest air attacks since the start of the war, China and Russia conducted joint naval exercises in the East China Sea, and Xi held his traditional end-of-year call with Russia’s President Vladimir Putin. In that call Xi hailed their countries’ comprehensive strategic partnership as “more mature and resilient”. It is not wrong of European leaders to urge Xi to use his influence with Putin to end the war, as they have been doing since the invasion began nearly a year ago. But they should not assume that he will do so or that Beijing can be pried away from Moscow.

På tal om militärövningar, så rekommenderar de båda ovanstående nyhetsbreven denna tråd på Twitter av Alexander Gabuev vid tankesmedjan Carnegie Endowment, som också framhåller förhoppningar om att Xi Jinping ska försöka begränsa Vladimir Putin som ”önsketänkande”:

Vid sidan av hjärtlig diplomati, utökade gemensamma militärövningar och ökad kinesisk import av ryska olja så äger samarbete och koordinering även rum på propagandaområdet.

Lagom till nyår så skrev The Intercept närmare om detta, med utgångspunkt i ett bilateralt avtal de båda länderna emellan som undertecknades förra sommaren.

I avtalet listas 64 gemensamma medieprojekt som redan lanserats eller är under utveckling. Bland annat ska de båda ländernas statliga nyhetsbyråer Xinhua och Tass samt en rad andra tidningar byta mer material och koordinera rapporteringen närmare med varandra.

Förutsättningarna för samarbetet beskrivs enligt följande i The Intercept:

A bilateral agreement signed July 2021 makes clear that cooperating on news coverage and narratives is a big goal for both governments. At a virtual summit that month, leading Russian and Chinese government and media figures discussed dozens of news products and cooperative ventures, including exchanging news content, trading digital media strategies, and co-producing television shows. The effort was led by Russia’s Ministry of Digital Development, Communication and Mass Media, and by China’s National Radio and Television Administration.

In the propaganda agreement, the two sides pledged to “further cooperate in the field of information exchange, promoting objective, comprehensive and accurate coverage of the most important world events.” They also laid out plans to cooperate on online and social media, a space that both countries have used to seed disinformation, pledging to strengthen “mutually beneficial cooperation in such issues as integration, the application of new technologies, and industry regulation.”

Fristående ryska medier har redan tidigare rapporterat om ett tilltagande propagandasamarbete. Denna nya överenskommelse kallas för ”a master document och cooperation on media” mellan de båda länderna av David Bandurski vid China Media Project.

Detta samarbete har enligt analytiker märkts tydligt i samband med den ryska invasionen av Ukraina. Bland annat publicerade kinesiska och kinesiska statliga medier samtidigt påstående om att biolabb i Ukraina – möjligen med finansiering av USA – experimenterar med fladdermöss och Covid-19.

Samtidigt som Putins misslyckade krig på många vis är diplomatiskt besvärligt för Kina, så anser man det inte vara besvärligt nog för att överge samarbetet med Ryssland i det geopolitiska stormaktsspel som nu pågår med stora delar av den demokratiska världen.

Trots kinesiska uttalanden om neutralitet och trots att Kina inte hjälper Ryssland rent militärt, så fortsätter Peking alltså att ha Moskvas rygg och utöka samarbetet på flera andra områden.

Den som hoppas på Xi Jinpings Kina som en slags medlare eller balanserande kraft som ska lägga band på Vladimir Putins Ryssland riskerar att bli gravt besviken.