Telegram är en av de icke-kinesiska appar som används flitigast av kineser som har intresse av de pågående protesterna. Det är också en av de appar som polis nu letar efter då de genomsöker telefoner. (Bild: Ivan Radic, CC BY 2.0 via Twitter)

Nu börjar jakten på demonstranterna i Kina

Som jag noterade i måndagens upplaga av Kinamedia nyhetsbrev, så har polis och säkerhetstjänst i stort sett lyckats stoppa en fortsättning av de protester som i helgen ägde rum på flera platser i Kina.

Vänner i Peking berättar hur polisbilar nu står vid den plats där de främsta demonstrationerna ägde rum i helgen, samt hur hundratals poliser kan ses runtom vid stadens allmänna platser eller större gator.

I Shanghai – där ropen på Xi Jinpings avgång ljöd som allra högst i helgen – har hela gator spärrats av vilket fick demonstranterna att hålla sig undan under måndagen. I sydkinesiska staden Shenzhen avbröts en planerad protest innan den ens hann börja, då polis dök upp i förebyggande syfte.

Tillsammans med de förebyggande polisåtgärderna så gör myndigheternas totala kontroll över internet och sociala medier det mycket svårt och riskfyllt att planera nya protester.

Sociala medier används nu även som verktyg för att aktivt leta upp misstänkta demonstranter. Vänner i Peking har bett mig att inte tala med dem alls, i alla fall inte via kinesiska appar.

En vän vittnade om hur hennes vän hade blivit uppringd av polis, efter att denne hade postat ett meddelande i en grupp på chattappen WeChat. En annan vän väntar nu oroligt på vad som ska ske härnäst, eftersom hon i helgen deltog i protesterna i Peking genom att hålla upp ett vitt pappersark som symbol för bristen på yttrande- och informationsfrihet.

Flera medier skildrar nu hur polis och säkerhetstjänst vid sidan av att rent fysiskt hindra fortsatta protester, även spårar upp de som deltagit eller de som en kan tänkas vilja delta i demonstrationer för att arrestera eller utfärda varningar.

Här är några exempel som rapporterats från trovärdiga nyhetskällor:

* En 19-årig student i provinsen Zhejiang berättar för Wall Street Journal om hur han kallades till den lokala polisstationen bara några timmar efter att han skickat ett meddelande om hur han planerade att hänga upp vita pappersark på offentliga toaletter. Polisen sade åt honom att ta bort meddelandet och aldrig skriva något liknande igen.

* I samma artikel uppges hur en universitetsstudent i Peking som närvarade vid helgens protest fick veta att polisen kontaktat hans skola. Enligt uppgift hade polisen spårat hans plats med hjälp av hans mobiltelefon. Han fick sedan skriva ned en förklaring om varför han varit på platsen.

* Två demonstranter berättade för Reuters om hur polis ringt upp dem och beordrat dem komma till polisstationen med nedskrivna förklaringar om vad de haft för sig under söndagskvällen.

Detta är givetvis bara ett axplock av vad som sannolikt är hundratals liknande fall. Advokaten Wang Shengsheng berättar för Wall Street Journal om hur hon varit i kontakt med minst femton personer som tillkallats av lokal polis med anledning av helgens protester.

Enligt advokaten har personerna i fråga fått samtal från polisen, som krävt att de kommer till stationen på förhör. Hon misstänker att polis har använt data och platstjänster på appar och telefoner för att spåra vart dessa personer befunnit sig under helgen – åtgärder som ironiskt nog göra ännu lättare av de appar som Kinas invånare måste installera för testning och spårning av Covid-19.

Vid sidan av dessa riktade insatser mot personer som polisen redan har identifierat, så kommer uppgifter från flera städer om att polis på måfå undersöker invånares mobiltelefoner på gatan efter allt från bilder och filmer till “förbjudna” appar som Telegram och WhatsApp, eller mjukvaror som gör att användarna kan kringgå Kinas internetcensur.

Vidare uppger bland andra New York Times att tjänstemän även gör hembesök hos personer som man misstänker kan vilja delta i protesterna, för att varna dem mot olagliga aktiviteter eller ta iväg dem till förhör.

Myndigheter och statliga medier har hittills varit relativt tystlåtna kring protesterna. Som konstateras i bland annat New York Times, så är taktiken att vänta ut dem och samtidigt skylla det inträffade på utländska aktörer:

Yet even as Mr. Xi rolls out the police, he is projecting an unruffled appearance of business as usual.

He has stayed silent about the rare open challenge to his rule that erupted in the protests, including calls for him to step down. He appears to be wagering that by outwardly ignoring the demonstrations, he can sap their momentum while the security services move in and the party’s army of online loyalists try to discredit protesters as tools of American-led subversion.

“They’re saying as little as possible for as long as possible,” said William Hurst, a professor at the University of Cambridge who studies politics and protest in China. “If they speak, it could inflame the situation, so it’s better to sit back and pretend nothing is happening.”

Samtidigt som ledande statliga medier har varit relativt tysta, så har konton på sociala medier som är kända för att vara lojala med Peking brännmärkt protesterna som finansierade eller organiserade av utländska aktörer i ett försök att destabilisera Kina.

De talas om hur demonstranterna är kopplade till tidigare “färgrevolutioner” eller till proteströrelsen i Hongkong 2019, komplett med illa dolda uppmaningar till ledningen att hantera dessa demonstranter på ett liknande vis.

Hittills uppges flera demonstranter som har arresterats också ha släppts efter en eller ett par dagar. Ledande universitet i Peking har vidare lovat att inte inte straffa studenter som deltagit, vilket sannolikt är en olivkvist för att få dem att dra sig ur.

Exempelvis samlades hundratals studenter vid universitetet Tsinghua för att ropa ramsor om “demokrati och lagstyre” samt “yttrandefrihet”. Tsinghua är ett av flera universitet som dessutom enligt uppgift nu har erbjudit studenterna tidigare vinterlov, men betalda tåg- eller flygbiljetter hem.

Detta verkar vara någon sorts olivkvist från myndigheternas sida, för att stoppa den oroväckande trenden att protesterna sprider sig vid landets universitet, där en rad proteströrelser historiskt har tagit form, inklusive den som 1989 slutade i massakern vid Himmelska fridens torg.

Strategin från myndigheternas sida verkar alltså vara att lågmält men resolut varna de som har protesterat eller visat tecken på att så vilja göra. Samtidigt svartmålas demonstrationerna flitigt på internet och av tjänstemän i officiella uttalanden som arrangerade eller finansierade av utländska aktörer.

Detta sker dessutom inte bara på kinesiska sociala medier, utan även på Twitter. Exempelvis fick jag flera stycken identiska svar från trollkonton då jag lade ut en video som en vän skickade från protesterna i Peking:

Med tanke på alla stränga säkerhetslagar som antagits under Xi Jinpings tid vid makten för att motverka så kallade utländska fientliga aktörer, så är det glasklart vilka risker som sådana anklagelser innebär för de inblandade.

Men även om denna strategi har varit framgångsrik så har den inte lyckats helt och hållet. Under tisdagen hölls våldsamma protester i sydkinesiska staden Guangzhou, där ilskna demonstranter kastade föremål mot polis i skyddsdräkter och med kravallutrustning.

Även om protesterna tills vidare verkar ha stoppats i de flesta andra stora städer, så fortsätter ilskan online. Någonting jag kan se i realtid i de Telegram-grupper med kinesiska invånare som jag bjudits in till – och något som även märks på kinesiska appar som WeChat, låt vara något mer subtilt.

Det spända läget i Guangzhou verkar samtidigt ha resulterat i ett tillfällig lättnad av vissa restriktioner och krav på masstest, rapporterar bland annat The Guardian.

Skulle protesterna ändå fortsätta, så finns givetvis ännu mer drastiska metoder att ta till.

I artikeln “China warns of crackdown amid confused messaging on ‘zero covid’ future“, så noterar Washington Post hur Chen Wenqing, ordförande för kommunistpartiets utskott för frågor relaterade till lag och ordning, enligt en officiell rapport sagt att man kommer “resolut attackera infiltration och sabotageaktiviteter av fientliga aktörer”.

Kina håller andan – nu djupare än på mycket länge.