Nyligen meddelades att Xi Jinping nästa vecka resa utomlands för första gången sedan Covid-19 först utbröt. Ledaren för världens största nation har inte rest utomlands sedan januari 2020, då han besökte Myanmar.
Till en början meddelades att Xi skulle besöka Kazakstan. Efter det uppgav Andrey Denisov, den avgående ryska ambassadören i Peking, att Xi under samma resa även ska träffa Putin, närmare bestäm i den uzbekiska staden Samarkand där säkerhetsorganisationen Shanghai Cooperation Organisation (SCO) håller möte 15-16 september.
Det är talande att Putin blir den första världsledaren som Xi träffar när han lämnar Kina för första gången på två och ett halvt år. Just innan vinter-OS i februari i år blev Putin den första utländska statschef att alls träffa Xi på närmare två år, då han själv reste till Peking i samband med evenemanget.
Den gången resulterade mötet i ett gemensamt uttalande som förklarade att samarbetet mellan Kina och Ryssland saknar gränser. Vidare tecknades nya olje- och gasavtal värda över 1 000 miljarder kronor, samtidigt som motstånd uttrycktes mot att Sverige eller andra länder ska gå med i Nato.
Det är därför av högsta intresse att titta närmare på innehåll och budskap i ett eventuellt gemensamt uttalande efter mötet i Uzbekistan nästa vecka.
På förhand verkar tonen i alla fall vara hjärtlig. I samband med att utrikesminister Wang Yi förra veckan träffade den avgående ambassadören Denisov, lät han bland annat veta att den ”strategisk koordineringen” mellan de båda länderna har gjort stora framsteg under Xi och Putins ledarskap, samt att det allmänna stödet och själva fundamentet för den bilaterala relationen cementerats ytterligare.
Som om dessa ord inte var nog, när sågs Wang Yi senast göra armkrok med en västerländsk ambassadör på följande vis?
Skämt åsido så finns det stort utrymme att utöka samarbetet mellan de båda länderna till västerländska demokratiers förtret och den ryska militärens fördel.
Mötet i sig ger givetvis en fingervisning om på vilken sida Kina står i den pågående konflikten om Ukraina. Frågan är dock i vilket utsträckning man är redo att hjälpa den ryska krigsmaskinen, som numera leder så stor brist på materiell att den införskaffar ammunition från Nordkorea.
Sanktioner har gjort att Ryssland inte kan köpa mikrochip och andra nödvändiga komponenter till robotar eller annan militär utrustning. Enligt uppgifter till Politico så har Ryssland på förhand överlämnat en lista med 25 stycken produkter som landets militär lider allvarlig brist på.
Tidningen citerar även analytiker som menar att väst knappast skulle kunna upptäcka eller än mindre hindra att Kina förser Ryssland med denna utrustning:
But some American national security veterans disagree with the optimistic assessment from U.S. President Joe Biden’s team. They say Western governments have little ability to stop other regimes — particularly China — from transferring microchips to Russia.
The controls on chips “are about as tight as a screen door,” said Matthew Turpin, the U.S. National Security Council director for China from 2018 to 2019. “China and Russia share a 4,300-kilometer border. There is absolutely no way we could detect if those chips are passed from China to Russia.”
Samtidigt rapporterar bland andra CNN att Gazprom i veckan undertecknat ett avtal om att genomföra gasleveranser till Kina i rubel och yuan snarare än dollar, vilket Vladimir Putin även nämnde i ett internationellt ekonomiskt forum i Vladivostok i onsdags.
Vid detta forum närvarade även Li Zhanshu, som är nummer tre i Kina politiska hierarki efter Xi och premiärminister Li Keqiang. Mötet dem två emellan var det på högst nivå att hållas sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari.
Mot denna bakgrund är det fullt möjligt med ett närmare ekonomiskt, diplomatiskt och militärt samarbete mellan Kina och Ryssland efter de båda ledarnas möte i Uzbekistan nästa vecka.
