Oljefält i västra Sibirien. Medan Europa diskuterar ett importstopp olja från Ryssland, så köpte Kina under maj månad rysk olja värd mer än dubbelt så mycket som samma månad året innan. (Bild: Government.ru, CC BY 3.0 , via Wikimedia Commons)

Så mycket ökar Kina sina inköp av rysk olja och gas

Västerländska sanktioner är menade att försämra de ekonomiska förutsättningarna för Vladimir Putins regim att fortsätta bedriva sitt anfallskrig mot Ukraina. Minskad import av naturgas och framför allt olja är tänkta att påverka den ryska statens inkomster på ett vis som gör det svårt för Kreml att fortsätta på den inslagna vägen.

Men i takt med att väst minskar importen så hittar de ryska råvarorna till nya marknader.

Kinamedia nyhetsbrev har tidigare bland annat uppmärksammat hur indiska raffinaderier köper stora mängder rysk råolja till rabatterade priser, för att sedan förfina och exportera den vidare till Europa med resultatet att europeiska kunder fortfarande i praktiken köper rysk olja – om än något dyrare och med en annan etikett på tunnorna.

Det är dock Kina som i skuggan av Rysslands invasion av Ukraina ökar importen av ryska råvaror allra mest. Under gårdagen noterade Bloomberg att värdet på Kinas inköp av rysk olja, gas och kol under juni ökade med 72 procent på årsbasis.

Sammantaget importerade kinesiska aktörer ryska energiråvaror för 6,4 miljarder dollar eller cirka 65 miljarder kronor förra månaden. Sammantaget spenderade Kina 25,3 miljarder dollar eller drygt 250 miljarder kronor på rysk energi mellan mars och juni, vilket var nästa dubbelt så mycket som under samma fyra månader i fjol.

Grafik från Bloomberg visar ökade kinesiska inköp av ryska råvaror efter att den storskaliga invasionen av Ukraina påbörjades i slutet av februari.

Detta är alltså pengar som går rakt in i Vladimir Putins krigskassa, och innebär att Ryssland nu får in mer pengar på sin export av energiråvaror än just innan invasionen av Ukraina i februari. En anledning till de ökade ryska intäkterna är att energipriserna ökat som en konsekvens av kriget.

Även fast Kina – liksom Indien – nu får köpa ryska råvaror till en viss rabatt, så märks den höjda prisnivån även i den kinesiska energiimporten.

Exempelvis ökade Kinas inköp av ryska råolja med 55 procent i volym under maj månad. Men som Bloombergs diagram visar så mer dubblades de ryska intäkterna av denna export samma månad.

Samtidigt är Europas sammanlagda import av ryska energiråvaror fortfarande betydligt större än dito, vilket gör att inkomsterna från den europeiska marknaden fortfarande är viktiga för Putin.

Men även detta kan komma att ändras med Kinas hjälp. I veckan uppmärksammade Asia Times arbetet på gasledningen Power of Siberia 2, som ska leda om exporten av rysk gas från Europa till Kina via Mongoliet:

The pipeline, which will deliver Europe-bound gas from western Siberian fields to China for the first time, is expected to go online in 2030, the Moscow Times reported.

The new pipeline will be able to transport 50 billion cubic meters of gas annually from Russia to China, marking a boost from the 38 billion cubic meter capacity of the original Power of Siberia pipeline which commenced operations in December 2019.

By comparison, Russia currently exports around 35 billion cubic meters of gas per year to Germany. Energy industry executives cited in a Moscow Times report said they expect the timeline for building the pipeline to accelerate as Moscow’s relations with the West decline.

Kinamedia har tidigare i artikeln “Kina och Ryssland i siffror” skrivit närmare om denna och andra gasledningar som ska göra Ryssland mindre beroende av energiexport till Europa.

Tack vare samarbetet med Kina så kan detta nu ske ännu snabbare än vad som annars vore möjligt, med en ökad rysk hävstång mot Europa som följd.

På tal om de båda ländernas samarbete, så rapporterade Wall Street Journal i helgen hur Kinas export av mikrochip mer än fördubblades under årets första fem månader. En stor del av dessa kan användas i militära syften.

Vidare har den kinesiska exporten av andra elektroniska komponenter och material som kan användas militärt också ökat betydligt sedan den ryska invasionen av Ukraina, understryker tidningen i en artikel med den talande rubriken “Chinese Firms Are Selling Russia Goods Its Military Needs to Keep Fighting in Ukraine“.