Med licens att kontrollera medierna

Denna artikel publicerades först den 2 juni på engelska av China Media Project med rubriken ”A License for Control”. Den är översatt till svenska enligt överenskommelse med China Media Projects ordförande David Bandurski.

Kinas myndigheter menar att landets system för pressackreditering säkerställer en professionell nyhetsrapportering och säkerställer det tillträde som är nödvändigt för journalisterna. Men presskorten är främst utformade med ett annat huvudsyfte i åtanke – en försäkran om att nyhetsmedier rättar in sig i ledet.

I ett meddelande i veckan offentliggjorde China’s National Press and Publication Administration (NPPA), den statliga myndighet som reglerar nyhetsmedier och dess personal, att man avslutat verifieringen av de presskort som landets nästan 200 000 ackrediterade journalister förfogar över.

Den 30 april i år hade totalt 3 676 nyhetsenheter och 180 075 journalister runtom i Kina deltagit i den årliga kontroll som lagen förespråkar. Enligt NPPA stängdes 24 nyhetsmedier och 353 journalister av på grund av misstankar om överträdelser.

Personal som är formellt anställda av nyhetsorganisationer och som inom ramarna för sin anställning bedriver nyhetsarbete måste ha ett presskort, eller xinwen jizhezheng (新闻记者证) som det också kallas.

Enligt ett meddelande från regeringen om implementeringen av regelverket kring administreringen för presskort (新闻记者证管理办法), som trädde i kraft i oktober 2009, är systemet med presskorten ämnat att förbättra professionalismen och bekämpa etiska problem som ”fake news” (假新闻) och så kallad ”utpressning genom nyheter” (新闻敲诈). Det sistnämnda innebär att personer som identifierar sig som reportrar exempelvis hotar företag och individer med negativ publicitet eller med att avslöja lagöverträdelser. Syftet kan vara att erhålla kontant ersättning eller tvinga fram överenskommelser om marknadsföring.

Men trots allt tal om yrkesetiska regler och att värna journalisters arbetsvillkor – inklusive argumentet att lokala myndigheter är mindre benägna att ignorera, hota och skrämma ackrediterade journalister – är det tydligt att det främsta syftet med systemet för presskort är att utöva politisk och ideologisk kontroll över medierna.

Presskorten, som bara utfärdas efter att en journalist utbildats efter krav från det kinesiska kommunistpartiet, kontrolleras årligen och kan dras in av olika skäl, bland annat bristande politisk disciplin.

NPPA har klargjort att ”nyhetsorganisationer och redaktioner måste upprätthålla korrekt vägledning av den allmänna opinionen samt skydda nationens och allmänhetens intressen när de utför sin nyhetsbevakning.” Uttrycket ”korrekt vägledning av den allmänna opinionen” (正确的舆论导向), som härstammar från efterdyningarna av massakern vid Himmelska fridens torg i juni 1989, framhåller behovet av att kontrollera pressen och den allmänna opinionen för att upprätthålla regimens stabilitet.

Vid sidan av ”korrekt vägledning” är nyhetsmedia och journalister skyldiga att följa den ”allmänna linjen om att framhäva positiva nyheter” (正面宣传为主的方针), en grundläggande varning mot kritiskt tänkande. De ska också upprätthålla den ”marxistiska synen på journalistik” (马克思主义新闻观), som i allt väsentligt sätter kommunistpartiets intressen och politiska målsättningar i centrum för nyhetsbevakningen – och uttryckligen tar avstånd ifrån det som partiet ogillande betraktar som ”västliga uppfattningar om journalistik.”

Faktum är att presskorten aldrig avskräckt från oetiska metoder, då ackrediterade officiella medier med formella presskort kan begå sådana överträdelser just tack vare att deras koppling till maktorganen stärker dem i det kinesiska systemet.

Sambandet mellan formell ackreditering och korrupta medier kom i rampljuset för 20 år sedan, i juli 2002. Då upptäckte Liu Chang, journalist vid statliga China Youth Daily och anknuten till China Media Project, att elva journalister varav fyra från den statliga nyhetsbyrån Xinhua, tagit emot mutor (däribland kontanter och fysiskt guld) för att hemlighålla och dölja nyheter om en explosion som dödade 37 arbetare. Särskilt journalisterna från Xinhua valdes ut av lokala gruvchefer för denna slags särbehandling.

Diskussionen om pressackrediteringar och korruption i branschen vaknade på nytt i april 2007 i och med historien om Meng Huaihu, före detta chef för tidningen China Commercial Times i Zheijiang, som anklagades för utpressning mot företag genom hot om negativ nyhetsrapportering.

China Media Project kan följas via Twitter. Artikeln är översatt av Petra Lindblom och redigerad av Jojje Olsson.