En av de allra vanligaste frågorna jag fått efter den ryska invasionen av Ukraina i slutet av februari, är huruvida det nya säkerhetsläget även ökar risken för en kinesisk attack mot Taiwan.
Det finns nämligen gott om analyser och kommentarer som menar att Kina och Ryssland agerar i någon sorts tandem; en noggrant utarbetad plan där de båda regimerna slår till samtidigt mot sina respektive demokratiska grannländer som de gör av liknande historiska skäl gör anspråk på.
Visst finns det likheter mellan Taiwan och Ukrainas situation. Men trots att hotet från Kina är verkligt, så ska man vara försiktig med att dra några paralleller mellan Rysslands krig i Ukraina och en eventuell kinesisk attack mot Taiwan.
Till skillnad vad som nu utspelar sig i Östeuropa, så är det fortfarande fullt möjligt att undvika en kinesisk invasion av Taiwan. I detta har EU – och Sverige – en viktig roll att spela. Hur vi agerar i dag, har i allra högsta grad betydelse för hur den kinesiska militären agerar i morgon.
I en ny rapport för tankesmedjan Frivärld försöker jag förklara denna invecklade situation i närmare detalj.
Som titeln ”Taiwan i ljuset av Ukraina” ger vid handen, så är utgångspunkten i den elva sidor långa rapporten just frågan som jag återgav ovan: Hur har Taiwans säkerhetsläge förändrats av Ryssland krig i Ukraina?
För den som ännu tvekar att ta sig an hela rapporten, så sammanfattar jag nedan dess viktigaste punkter:
* Kinas påtryckningar mot Taiwan har inte varit lika stora som nu på flera årtionden. Det sker i luften, till havs, digitalt, diplomatiskt och ekonomiskt.
* Taiwan har gått från att tidigare vara en icke-fråga inom EU, till att nu ha börjat debatteras allt flitigare inom unionen bara det senaste dryga året. Ett par betydelsefulla omröstningar till Taiwan fördel har hållits i Europaparlamentet, och flera europeiska delegationer har på senare tid besökt Taiwan.
* Det finns flera likheter mellan Taiwan och Ukrainas situation, som blir desto tydligare med tanke på det allt närmare samarbetet mellan Kina och Ryssland.
* Skillnaderna är dock ännu viktigare. Rent krasst är Taiwan på många vis säkerhetspolitiskt viktigare än Ukraina. Det beror på faktorer som geografisk position, historia och närmast monopol på tillverkningen av avancerade halvledare nödvändiga högteknologiska industrier världen över.
* Geografi gör också att en attack mot Taiwan skulle vara helt annorlunda från dito mot Ukraina. Kina måste iscensätta den största amfibiska operationen sedan andra världskriget. Detta över ett sund som är okänt för ogästvänlig väderlek, mot en kustlinje utan många platser för trupplandsättning och en ö som präglas av bergskedjor.
* USA, Japan och Australien har på senare tid kraftigt ökat sitt stöd för Taiwan. Detta gäller särskilt det tidigare pacifistiska Japan, och ett USA vars president Joe Biden vid upprepade tillfällen sagt att man kommer försvara Taiwan militärt i händelse av en kinesisk attack mot ön. Det är ett tydligt avsteg från den ”strategiska tvetydlighet” som tidigare utgjort grundbulten i den amerikanska Taiwanpolitiken.
* Taiwan följer och drar lärdom av utvecklingen på slagfältet i Ukraina. Landet har under de senaste två årtiondena avvecklat sin värnpliktsarmé och främst satsat på dyr amerikansk hårdvara i sina vapeninköp. Sedan februari har man istället tillskrivit reservstyrkorna större betydelse, funderar på att förlänga den allmänna militära grundutbildningen samt ändra karaktären av inköpen till handhållna vapen och drönare och annan utrustning viktig för asymmetrisk krigföring.
* Det är svårt att bedöma hur Rysslands agerande påverkar Pekings militär äventyrslusta. Det är dock viktigt att första att en fullskalig attack inte är det enda alternativet; Taiwan är känsligt för en blockad, och det finns även möjlighet för Kina att genomföra begränsade militära aktioner mot ögrupper utanför den taiwanesiska huvudön.
* Kina observerar de omfattande ekonomiska sanktionerna som införts mot Ryssland sedan attacken mot Ukraina. Men man räknar inte med att själv drabbas av dem på samma vis. I egenskap av världens andra största nation och världens största handelsnation, är många länder och företag helt beroende av Kina för sitt välstånd.
* EU och Sverige är inte tillräckligt förberedda. I dagläget kan ingen med säkerhet säga hur EU skulle agera vid en kinesiska attack mot Taiwan, eftersom frågan inte finns på dagordningen inom unionen. För att undvika behöva ta beslut i elfte timme, så bör saken diskuteras i Europeiska rådet och andra sammanhang inom unionen.
* Sverige skiljer ut sig inom EU genom att de senaste två åren ha minskat sin närvaro på Taiwan. I en tid då andra EU-länder inser den ökade geopolitiska betydelsen av Taiwan, har Sverige dragit tillbaka sin representation. Den finns en tydlig ovilja från regeringen mot att öka samarbetet eller stärka relationen med Taiwan.
* Det finns en rad åtgärder som EU och Sverige skulle kunna vidta för att avskräcka en kinesisk attack mot Taiwan. Dessa inkluderar att förser Taiwan med så kallade defensiva vapen, stärka landets förmåga att motstå cyberattacker, förbereda för en luftbro vid blockad, avlasta amerikansk trupp i andra delar av världen samt – inte minst – göra sig mindre ekonomiskt och teknologiskt beroende av Kina.
Läs närmare om ovanstående punkter och annan i sammanhanget viktig information i min rapport ”Taiwan i ljuset av Ukraina” via Frivärlds hemsida.
För den som hellre lyssnar på ljud, så pratade jag tidigare i dag om rapporten i en intervju med Ronie Berggren vid Amerikanska nyhetsanalyser:
