Jojje OlssonI skuggan av kriget i Ukraina, håller Kina på att etablera sin första militärbas i Stilla havet. Detta efter att en säkerhetspakt med Salomonöarna – en ögrupp med knappt 690 000 invånare som ligger just nordost om Australien – undertecknats i veckan.
Kinamedia nyhetsbrev uppmärksammade i november i fjol de våldsamma upplopp som ägde rum i landet, vilka berodde på premiärminister Manasseh Sogavares närmande med Peking.
Efter att Sogavare 2019 vann tillbaka makten och blev premiärminister en fjärde gång, så kapade han de diplomatiska relationerna med Taiwan till fördel för Kina. Detta ledde till ilska bland landets befolkning, i synnerhet i landets folkrikaste provins Malaita, där sympatierna för Taiwan är särskilt starka.
Upploppen som i fjol ägde rum i huvudstaden Honiara, innebar att framför allt tillresta invånare från Malaita formade en mobb som bland annat plundrade och brände ner delar av den kinesiska stadsdelen i Honiara.
2000 Chinese people live in Honiaria, double their numbers in 2006 riots. They took refuge in churches, & the homes of friends & local employees to escape the violence. Some have lost everything. The PRC Embassy is now "negotiating their resettlement". https://t.co/WQ0O51sMVc pic.twitter.com/5zJ5HZFh4J
— Professor Anne-Marie Brady FRSNZ (@Anne_MarieBrady) November 28, 2021
Beslutet att överge Taiwan för att upprätta diplomatiska relationer med Kina skedde efter en ljusskygg överenskommelse med Peking, som innefattade löften om kinesiskt bistånd värt flera miljarder kronor.
Men Malaitas lokala ledare och stora delar av befolkningen där anser att beslutet på lång sikt är dåligt för Salomonöarna på grund av Kinas tillkortakommanden vad gäller demokrati, mänskliga rättigheter, lagstyre.
Ordningen kunde dock återställas i november efter att demonstranterna – som också krävde Sogavares avgång – bringats under kontroll av nationell polis samt trupper från grannlandet Papua nya Guinea samt Australien, som länge varit Salomonöarnas viktigaste säkerhetspolitiska partner.
Men det är väl känt att premiärminister Sogavare inte hyser några varma känslor för Australien. Ironiskt nog så användes dessa upplopp också som en katalysator för att förhandla fram en hemlig säkerhetspakt med Kina, vars detaljer läckte ut till allmänheten i slutet av mars.
Enligt denna pakt ska Kina på regeringen i Honiaras förfrågan skicka polis, paramilitär polis, militär och ”andra beväpnade styrkor” som ser till så att Salomonöarnas lagstiftning åtlyds, i syfte att slå vakt om den sociala stabiliteten samt skydda invånarnas liv och egendom.
Avtalet nämner även specifikt möjligheten för kinesiska stridsfartyg att anlöpa i Salomonöarna, vilket skapat oro om en eventuell kinesiska militärbas.
En särskilt oroande del av avtalet är att det enligt utformningen ska hållas hemligt, då ”ingen av parterna ska avslöja detaljer om samarbetet till en tredje part”.
Trots detta så läckte innehållet alltså ut förra månaden vilket resulterade kritik mot Manasseh Sogavare från såväl den inhemska oppositionen som en rad andra länder, främst Australien.
Sogavare slog dock ifrån sig kritiken, och menade att det från Salomonöarnas sida främst gällde att diversifiera och balansera beroendet av utländska säkerhetspolitiska samarbetspartners.
Premiärministern beskrev det vidare som ”förödmjukande” att andra nationer var av uppfattningen att Salomonöarna inte själva är kapabla att fatta de utrikespolitiska beslut som är bäst för landet.
Kina har å sin sida försäkrat att avtalet inte innebär någon risk för USA, utan att säkerhetspakten främst innebär hjälp med att bevara den sociala ordningen och ge Salomonöarna humanitärt bistånd samt hjälp vid naturkatastrofer.
Trots dessa löften har USA, Australien och Nya Zeeland utövat påtryckningar mot Salomonöarna för att avtalet inte ska undertecknas.
Men trots påtryckningarna så meddelades för några dagar sedan att säkerhetspakten nu är undertecknad, vilket innebär ett betydligt större kinesiskt inflytande i regionen.
The foreign ministers of China and Solomon Islands officially signed the inter-governmental framework agreement on security cooperation between the two countries recently.https://t.co/SFn2k8311H
— Spokesperson发言人办公室 (@MFA_China) April 19, 2022
Redan nu har kinesisk polis börjat utbilda sina kollegor på Salomonöarna. Vidare innebär avtalet alltså en utbredd oro för en kinesisk militärbas i landet, vars geografiskt viktiga läge även gjorde att Japan ockuperade ögruppen under andra världskriget.
När det blev känt att pakten väl undertecknats så gjorde USA, Australien, Nya Zeeland tillsammans med just Japan ett gemensamt uttalande om att den utgör ett hot mot att hålla regionen Indo-Pacific öppen och fri.
An island chain in the South Pacific leaves Western governments scrambling after it agrees to a security pact with China. https://t.co/sbdhlxWs7Y
— NBC News (@NBCNews) April 24, 2022
Avtalet undertecknades vidare bara ett par dagar innan den högst uppsatta amerikanska delegationen på flera år besökte Salomonöarna, ledd av Kurt Campbell, USA:s främsta tjänsteman med särskilt ansvar för Asien.
Det var vida väntat att denna delegation skulle avråda Salomonöarna för att alls ingå säkerhetspakten med Kina. Men när detta redan gjordes innan helgens besök från USA, så kunde Campbells delegation blott använda morot och piska för minimera implikationerna av det inträffade.
Å ens sida lovade Campbells delegation att USA ska öka sitt engagemang för Salomonöarna. Å andra sidan sade Campbell personligen till Sogavare att man kommer ”svara därefter” (respond accordingly ) om ögruppen tillåter kinesisk militär närvaro.
Enligt vita huset garanterade Sogavare under mötet denna helg att Salomonöarna inte kommer tillåta någon kinesisk militärbas, och inte heller någon långvarig kinesisk närvaro eller möjlighet till maktutövning i landet.
Likaledes sade Australiens premiärminister Scott Morrison i dag att en kinesisk militärbas på Salomonöarna är en ”röd linje” för Australien och USA.
Vare sig USA eller Australien har dock specificerat hur man skulle agera om en sådan militärbas i själva verket blev till.
Australian Prime Minister Scott Morrison declared on Sunday that a Chinese military base on the Solomon Islands would be an unacceptable “red line,” without adding how Canberra would retaliate. pic.twitter.com/dsqd2hQnXQ
— George Oey (@OeyGeorge) April 24, 2022
Det är viktigt att notera hur avtalets utformning fortfarande inte är känt för allmänheten, trots att det alltså har undertecknats.
Detta påminner i sin tur om standarden i säkerhetspolitiska avtal som Kina redan har ingått med länder som Pakistan, Kambodja och Sri Lanka. Likaledes ger det en fingervisning om hur ambitionen att ingå liknande avtal med ännu fler länder i framtiden kan komma att uppfyllas.
Kina har sedan tidigare en militärbas i Djibouti, och har enligt uppgift länge varit på jakt efter en bas som kan ge tillgång till Still havet.
Gemensamt för de ovanstående länderna är att de formellt är demokratier, som alla mottagit omfattande kinesiska investeringar. Nu använder Kina denna ökade närvaro som argument för att utvidga sin militära närvaro internationellt i syfte av försvara de egna intressena i respektive land.
New York Times beskrev i veckan denna utveckling enligt följande:
In the draft, almost anything tied to China, from its citizens to small businesses to infrastructure to stadiums — like the one a Chinese contractor is building in the capital, Honiara — could be enough to spur a request for Chinese troops.
(…)
With the pact, China is essentially trying to establish a principle of using military force to protect its economic presence in places where it claims the government does not have the capacity, said Richard Herr, a law professor at the University of Tasmania who has advised several Pacific governments.
What the Solomons’ deal tells the world, at the very least, he added, “is that China believes that if its major projects are threatened, it wants a right to protect them.”
Det noteras vidare att samma mekanismer kan komma att upprepas annorstädes, särskilt som över 140 länder i dag är en del av Kinas nya sidenvägar. Projektet innefattar jättelika infrastrukturprojekt i många utvecklingsländer, som av olika anledningar skulle ha svårt att få finansiering från internationella institutioner.
Framför allt visar säkerhetspakten med Salomonöarna hur Kina kan utnyttja detta upplägg för att kringgå opinionen länder med svaga demokratiska institutioner, genom att samarbeta direkt med dess korrupta ledare.
En undersökning i slutet av fjolåret visade nämligen hur över 90 procent av Salomonöarnas invånare vill att landet ska samarbeta med liberala demokratier istället för Kina, och 79 procent uppgav att de inte vill ta emot finansiellt bistånd från Peking.
Samtidigt som säkerhetspakten väcker missnöje hos befolkningen, så innebär det också en säkerhet för Sogavare, som redan leker med tanken på ändra i landets konstitution för att skjuta upp valet nästa år.
Nu har han Kina att förlita sig på, om ett sådant förslag skulle visa sig impopulärt. I utbyte får Kina alltså möjligheten att öka sin militära närvaro i området, inklusive en eventuell militärbas.
Oppositionen har nu hamnat i ett dilemma där en misstroendeförklaring mot Sogavare skulle riskera nya protester, vilka i sin tur kan användas som förevändning för att efterfråga kinesiskt stöd.
Efter att säkerhetspakten undertecknats, påpekade en av oppositionsledarna i landets parlament mycket riktigt hur avtalet är fördelaktigt dels för Peking, dels för den sittande regeringen som nu enklare kan behålla makten.
