Jojje OlssonI en tid då många utländska företag gör sitt bästa för att undvika att expandera eller ens associeras med Xinjiang meddelade Tesla på nyårsafton att man öppnar en ny utställningshall i regionen, trots allt fler rapporter om tvångsarbete och förtryck mot etniska minoriteter.
Tesla postade flera bilder från invigningen av utställningshallen på den kinesiska mikrobloggen Sina Weibo.
”Under sista dagen 2021 möts vi i Xinjiang. Låt oss under 2022 tillsammans påbörja Xinjiangs elektriska resa!”, uppmanade Tesla på sitt verifierade konto, tillsammans med bilder där det viftas med skyltar med budskapet att Tesla älskar Xinjiang.
Men alla var inte lika entusiastiska över Teslas expansion i Xinjiangs huvudstad Urumqi. Såväl amerikanska senatorer som industrigrupper anklagar företaget för att hjälpa regimen att flytta fokus från det folkmord som pågår i regionen.
Council on American-Islamic Relations, den största intressegruppen för muslimer i USA, beskyllde Tesla för att stödja ett pågående folkmord, och uppmanade Elon Musk att stänga utställningshallen i Xinjiang.
Right after President Biden signed Sen. Rubio’s Uyghur Forced Labor Prevention Act into law, @Tesla opened a store in #Xinjiang. Nationless corporations are helping the Chinese Communist Party cover up genocide and slave labor in the region. https://t.co/2yWBTQSLbM
— Senator Rubio Press (@SenRubioPress) January 3, 2022
By doing business in China’s Xinjiang Province, where millions of #Uyghur Muslims are being held in concentration camps and forced labor facilities, Tesla is supporting genocide. Elon Musk must close Tesla’s Xinjiang showroom.https://t.co/MGF6YGYgFC
— CAIR National (@CAIRNational) January 4, 2022
Det är dock föga troligt att någon sådan stängning blir av. Som jag under fjolåret flera gånger utvecklat i Kinamedia nyhetsbrev, så verkar Tesla och och kinesiska myndigheter i en slags symbios med varandra.
Kinesiska myndigheter har erbjudit Tesla förmåner som skattelättnader, billig mark och fördelaktiga lång för att expandera tillverkningen i Kina.
Exempelvis blev Tesla den första utländska biltillverkaren som tilläts öppna en fabrik i Kina utan att samtidigt tvingas till samriskbolag med ett lokalt företag. Tesla tillverkar nu fler bilar vid sin fabrik i Shanghai än i Kalifornien.
Även om en betydande del av bilarna som tillverkas i Shanghai fortfarande exporteras, så ökar Teslas försäljning i Kina stadigt. Över 40 procent av världens elbilar såldes år 2020 i Kina; en andel som beräknas ha ökat under fjolåret.
Givetvis är det bra för Tesla med ett så stort fotfäste som möjligt på en så pass lovande marknad. Kinesiska myndigheter hoppas å sin sida på att landets egna tillverkning av elbilar ska få sig ett uppsving tack vare Teslas närvaro.
Genom vad som kallas ”Catfish Effect”, är det tänkt att de mindre kinesiska företagen ska lära sig att simma snabbare om en stor fisk som Tesla släpps ner i samma vatten.
Detta kan redan ses av faktumet att 86 procent av komponenterna till Teslas bilar som tillverkas i Shanghai nu kommer från kinesiska underleverantörer, jämfört med 73 procent vid fabriken i USA.
Samma kinesiska underleverantörer kan även sälja sin produkter till inhemska tillverkare, som därmed gradvis lär sig bygga bilar på samma revolutionerande vis som Tesla. Det amerikanska bolagets närvaro är ett viktigt steg i Pekings ambition att monopolisera tillverkningen av elbilar.
Med tanke på denna uppsättning, framstår Teslas beslut att öppna en utställningshall i Urumqi inte särskilt märkligt. Samarbetet med Peking har varit absolut nödvändigt för bolagets starka utveckling, samtidigt som Xinjiang har blivit något av ett lackmustest för utländska företag som vill verka i Kina.
Svenska läsare minns sannolikt fortfarande förra vårens bojkott mot H&M och andra klädföretag som uttryckt oro för tvångsarbete i samband med framställningen av bomull i Xinjiang.
I synnerhet amerikanska företags dilemma över Xinjiang kommer bara förvärras under den närmaste framtiden. Lagom till julafton skrev nämligen Joe Biden under lagen Uyghur Forced Labor Prevention Act, som enhälligt röstats genom i kongressens båda kamrar.
Lagen gör det brottsligt att importera varor om inte avsaknad av tvångsarbete från Xinjiangs etniska minoriteter i tillverkningen av de aktuella produkterna kan styrkas med tydliga bevis – bevisbördan ligger här alltså på företagen själva.
Detta har i sin tur fått Peking att ännu nogare granska och uppmärksamma utländska bolags hållning till Xinjiang. Kring nyår utfärdade myndigheterna en varning till Walmart, för att produkter tillverkade i Xinjiang inte längre gick att hitta på butikskedjans app.
Walmarts förklaring om att varorna var slutsålda och inte fanns i lager dög inte för myndigheterna, och inte heller för de otaliga internetanvändare som på Sina Weibo upprört lovat att avsluta sitt medlemskap på Walmarts kedja Sam’s Club.
Intel å sin sida gick hela vägen och utfärdade kring jul en ursäkt till Kina via Sina Weibo, sedan det blivit känt att företaget i ett brev uppmanat sina underleverantörer att undvika produkter från Xinjiang, på grund av såväl ny lagstiftning som oro från investerare.
Någon ursäkt i andra riktningen är knappast att vänta från Tesla, som i och med den nya utställningshallen i Xinjiang visar att man mer än gärna även politiskt samarbetar med kinesiska myndigheter för att kunna fortsätta växa ostört.
