Kinesisk dörr med traditionellt handtag
Stängda dörrar för miljontals kinesiska småföretag under 2021. (Bild: Piqsels)

Miljontals småföretag stänger ner i Kina

Bland ekonomiska stimulanser och tillväxttal som jämförs på årsbasis, är det svårt att hitta indikatorer som ger en bra bild över hur pandemin egentligen har påverkat ekonomin i ett visst land. Särskilt svårt är det i Kina givet den bristande transparens som präglar databaser, medier och inte minst politiken.

I mitten av december sade exempelvis landets tidigare finansminister Lou Jiwei att kinesiska myndigheter sedan pandemins utbrott har fokuserat på att måla upp en positiv bild av tillståndet. Han pekade bland annat på det faktum att offentliga uppgifter endast existerar på antalet nystartade företag, och inte gällande de företag som stängts ner eller på annat viss upphört att existera.

Lagom till nyårsafton publicerade South China Morning Post siffror över detta, med den inhemska databasen Tianyancha som källa. Sammanställningen visade att 2021 blev det första året på två decennium som fler privata småföretag avregistrerades än registrerades i Kina.

Och detta med bred marginal. Under fjolårets första elva månader stängde nämligen 4,37 miljoner kinesiska företag ned sin verksamhet, jämfört med bara 1,32 miljoner nyregistrerade småföretag.

Om december månad tas med i beräkningarna så är det sannolikt att antalet avregistrerade företag kommer passera de 4,45 miljoner som noterades år 2020. Dock kommer antalet nya småföretag inte komma i närheten av de 6,13 miljoner som startades samma år.

Data som South China Morning Post sammanställt visar hur antalet nystartade småföretag nu bara ligger på omkring en tiondel jämfört med tre eller fyra år sedan, samtidigt som avregistreringarna är tio gånger så många som 2018:

Grafik över antalet privatföretag som stängt ner i Kina under pandemin
Enligt analysföretaget Tianyancha

I Kina klassificeras verksamheter med mindre än 50 anställda och årliga intäkter på mindre än cirka sju miljoner kronor (fem miljoner yuan) som småföretag. De som har mindre än tio anställda och intäkter på mindre än en och en halv miljon kronor (en miljon yuan) betecknas som mikroföretag.

Denna klassificering gäller detaljhandeln, och klassificeringen kan skilja sig åt något inom andra affärsområden.

Oavsett vilket så är utvecklingen oroande med tanke på att Peking har benämnt Kinas 40 miljoner mikro- och småföretag som ”ryggraden” i Kinas privatsektor. Småföretagen står enligt uppgift för hälften av Kinas skatteintäkter, 60 procent av landets BNP och 80 procent av jobben i kinesiska städer.

Men det är också dessa småföretag som har drabbats värst av pandemin. Detta särskilt som landets ”nolltolerans” mot Covid-19 har drabbat privatkonsumtionen, och ständiga lockdowns i områden där enstaka fall av viruset upptäckts gjort det svårt att driva en normal affärsverksamhet med små marginaler.

Data från kinesiska myndigheter visade att Kina hade omkring 150 miljoner affärs- och företagsenheter. Det är 100 miljoner fler än för ett årtionde sedan, vilket vittnar om den privata sektorns betydelse för den senaste tidens ekonomiska tillväxt.

Men enligt tidigare finansminister Lou Jiwei är 40 miljoner av dessa inte aktiva. Det kan bero på att de inte längre är lönsamma, samt att processen med att avregistrera ett företag i Kina är mycket mer komplicerad än att registrera ett nytt.

De skattelättnader som erbjudits småföretagen har inte varit nog för att motverka deras problem. Och då Kina inte uppvisar några tecken på att överge nolltolerans som strategi mot Covid-19, kommer utmaningarna för landet småföretag att växa ytterligare under detta år.

Ökade fraktkostnader och tilltagande regleringar inom internet- och tekniksektorn skapat problem för tillverkningsföretag och startups. Vidare varnade kinesiska myndigheter under en viktig ekonomisk arbetskonferens i december för betydande utmaningar mot tillväxten i form av minskad efterfrågan och svårigheter med leveranskedjorna.

I veckan framhöll en rapport från Fitch Ratings att Kina är den enda större fastighetsmarknaden i världen där priserna förväntas sjunka 2022 och 2023. Kreditvärderingsinstitutet förutspår att kinesiska bopriser kommer minska med mellan tre och fem procent om året de kommande två åren.

Småföretag och fastighetsmarknad har de senaste åren varit två av de allra starkaste motorerna bakom Kinas starka tillväxt.

Samtidigt som dessa två sektorer nu står inför stora problem, så kommer Kina satsa på en relativt hög tillväxt detta år. Stabilitet är ledordet under detta politiskt mycket viktiga år med den uppkommande partikongressen i höst, där Xi Jinping förväntas utses till generalsekreterare för en tredje ämbetsperiod.

Prenumeranter på Kinamedia Premium kunde tidigare denna vecka i måndagens nyhetsbrev läsa en analys om hur årets tillväxt ska uppnås samt andra förväntningar gällande Kinas ekonomi 2022.