Under gårdagen valdes Hu Binchen, vice generaldirektör vid det kinesiska säkerhetsministeriets internationella avdelning, in som ny delegat i den internationella polisorganisationen Interpols verkställande kommitté. Vid sidan av ännu ett bevis för Pekings ökande inflytande i viktiga internationella organisationer, så är händelsen uppseendeväckande även av andra anledningar.
Interpol hade 2016-2018 en kinesisk ordförande vid namn Meng Hongwei, som samtidigt var Kinas vice säkerhetsminister.
Under en av sina resor tillbaka till Kina från Interpols kontor i Lyon, så försvann Meng Hongwei hösten 2018 spårlöst. Eftersom Meng plötsligt var okontaktbar, så krävde Interpol efter ett par veckor en förklaring från kinesiska myndigheter angående vad som hänt med deras ordförande.
Som svar fick Interpol veta att Meng Hongwei utreds för mutbrott. Kinesiska myndigheter skickade samtidigt vad man menade var ett avgångsbrev med omedelbar verkan från Meng själv. Inte långt därefter dök Meng upp i en hastigt överstökad rättegång, där han dömdes till drygt tretton års fängelse för korruption.
För många utomstående framstod det som självklart att fallet hängde samman med inre kinesiska politiska maktkamper. Icke desto mindre godtog Interpol rakt såväl den faktiska kidnappningen av sin egen ordförande, som det avskedsbrev kinesiska myndigheter stack till organisationen medan de inte ens hade möjlighet att kommunicera med Meng Hongwei.
Alltså: Den internationella polisorganisationens egen chef kidnappades utomrättsligt, Interpol startade inte ens en utredning kring fallet.
Med anledning av det stundande valet till Interpols verkställande kommitté, trädde Meng Hongweis fru för första gången någonsin fram ur sin anonymitet och lät sig intervjuas av Associated Press.
Väl medveten om hur familjemedlemmar till straffade kinesiska tjänstemän i regel också råkar illa ut, så bestämde hon sig 2018 för att stanna kvar i Lyon med parets tvillingbarn och söka politiskt asyl. Sedan dess har hon levt i exil under skydd av Frankrikes säkerhetstjänst.
Grace Meng berättade för AP hur hon efter händelsen pånyttfötts som en kritiker av Kinas politiska system till den grad att hon inte ens längre använder sitt kinesiska namn. När hon ser på regimen utifrån, så jämför hon den nu med ett ”monster” som äter sina egna barn.
Två textmeddelanden, varav det sista var en emoji i form av en kniv som sannolikt symboliserade att han befann sig i fara, var det sista Grace Meng hörde från sin man i september 2018. All korrespondens från henne och familjens advokater med Meng Hongwei eller kinesiska myndigheter har sedan dess förblivit obesvarad.
Grace Meng uttrycker ilska över Interpols ryggradslösa agerande inför Peking. Hon är osäker på om maken fortfarande är vid liv, eller om parets unga tvillingar någonsin kommer få se sin far igen, som kommer vara 80 år gammal när fängelsestraffet nått sitt slut.
Liksom är fallet i allt från Världshälsoorganisationen till Internationella olympiska kommittén, så har Kina använt sitt ökade inflytande över Interpol till egna politiska syfte.
På senare år har Peking oftare gått genom den internationella polisorganisationen för att utfärda så kallade röda efterlysningar (red notice) på flera aktivister eller tidigare kinesiska tjänstemän, som är bosatta eller har flytt utomlands.
Detta gäller inte bara den form av ekonomisk brottslighet, terrorism eller våldsbrottslighet som Interpol är menat att bekämpa. Det gäller även politiker som hamnat i onåd med regimen, eller aktivister som jobbar för att belysa övergreppen mot Kinas etniska minoriteter.
Inför valet till Interpols verkställande utskott så publicerade rättsorganisationen Safeguard Defenders en rapport vid namn ”No Room To Run”, där kinesiska myndigheters utnyttjande av Interpol för dessa ändamål kartläggs.
En del av sammanfattningen till rapporten, som kan laddas ner via Safeguard Defenders hemsida, lyder som följer:
After a brief period of high profile and public use of Red Notices, China’s use is now shrouded in more secrecy – the PRC affirmed its new intended and announced policy to refrain from making its Red Notice requests public. Data on the PRC’s use of INTERPOL is scarce but all evidence points to a significant increase in the use of its tools since Xi Jinping assumed his role at the helm of the Chinese Communist Party in 2012. The use of INTERPOL plays a key role among other legal and extra-legal means to hunt “fugitives” in the wider ambit of his domestic “anti-corruption” campaign and international operations Sky Net and Fox Hunt.
(…)
According to INTERPOL regulations and an overview of recent cases, Safeguard Defenders’ investigation highlights some of the main issues with, and the misuse of, the INTERPOL system by the PRC: prolonged detention and arbitrary arrest on the basis of Red Notices of activists and persecuted ethnic or religious minorities abroad; harassment and intimidation of political dissidents; improper use of INTERPOL notices to induce “fugitives” to return “voluntarily”; and the wider intimidation and harassment of communities within China.
Sammanfattningen innehåller även citat från statliga kinesiska medier, som uppger att samtliga 54 kineser på en lista från 2015 över de 100 mest efterlysta som nu har tvingats återvända till Kina, har haft så kallade röda efterlysningar från Interpol på sig.
Metoden, menar China Global Television Network, innebär en garanti från president Xi Jinpings sida att individer som efterlyses av kinesiska myndigheter inte har någonstans att fly.
Trots den illavarslande trend som rapporten pekar på, och trots varningar från såväl andra rättsorganisationer som parlamentariker världen över, så valdes Hu Binchen alltså i går in som delegat i Interpols viktigaste organ på en treårsperiod.
PRC's nominee for Interpol role meets international opposition, sparks fears for dissidents | NBC
Chinese Foreign Ministry responds to letter signed by 50 #IPAC members opposing election of Hu Binchen to INTERPOL in light of arrest of activists abroad.https://t.co/sXBlO75ckm
— Inter-Parliamentary Alliance on China (@ipacglobal) November 22, 2021
The election of a Chinese security official to an Interpol oversight body despite significant opposition will help Beijing abuse "the global policing body for repressive policies, endangering Hongkonger, Uygur, Tibetan, Taiwanese and Chinese dissidents." https://t.co/4ZaEILYcEX pic.twitter.com/V2L6GotsfK
— Kenneth Roth (@KenRoth) November 26, 2021
Interpols tretton man starka verkställande kommitté består av nio delegater, tre vice ordföranden och en ordförande.
Det är oklart varför Interpol väljer in en ny kinesisk delegat efter att Peking nyligen kidnappat dess ordförande och utnyttjar organisationen för sin egna politiska syften.
Dels kan utvecklingen sättas i en pågående trend, där regimens makt och inflytande över en hel rad internationella organisationer ökar i takt med Kinas ekonomiska utveckling och alltmer ambitiösa utrikespolitik.
Dels verkar Interpol ha en viss fabless för delegater och ordföranden med en auktoritär bakgrund. Under gårdagen valdes även den internationella polisorganisationens nya ordförande: Ahmed Nasser al-Raisi, en general från Förenade arabemiraten som tidigare anklagats för tortyr.