I slutet av oktober publicerade Kinamedia artikeln ”Xi Jinping skriver – bokstavligen – om Kinas historia”, efter uppgifter om att Kinas president avsåg att uppdatera kommunistpartiets historieböcker vid det sjätte plenumet som ägde rum denna vecka.
Detta var mycket riktigt precis vad som skedde. När detta plenum, ett möte där centralkommitténs samtliga 348 medlemmar närvarade, avslutades under gårdagen så meddelades att partiets officiella historieskrivning uppdaterats.
Signifikansen av detta kan ses av att så endast har skett vid två tidigare tillfällen. Dels under Mao Zedongs ledning 1945 då denne cementerade sin makt över partiet, dels av Deng Xiaoping 1981 för att rättfärdiga Kinas ekonomiska uppöppnande mot omvärlden.
Denna gång syftade den nya historieskrivningen till att föra upp Xi Jinping till samma nivå av prestige som Mao och Deng, samt bereda vägen för Xis tredje mandatperiod som kommunistpartiets generalsekreterare vid den ännu viktigare 20:e partikongressen som ska hållas nästa höst.
Om någon fortfarande hyste minsta tvivel om huruvida Xi Jinping kommer fortsätta styra Kina efter denna partikongress – och sannolikt på livstid – så borde dessa vara fullständigt bortblåsta i och med utfallet av veckans plenum.
Den nya historieresolutionen sammanfattades under gårdagen vid en presskonferens efter sjätte att det sjätte plenumet avslutats. Detta i form av en kommuniké – den fullständiga texten kommer offentliggöras först om några dagar.
Men gårdagens kommuniké var mer än nog för att förmedla innebörden att centralkommittén antagit den nya historieskrivningen, samt vad denna innebär. New York Times sammanfattar innehållet enligt följande:
Senior party officials in a closed-door meeting in Beijing approved a decision reassessing the party’s 100-year history and enshrining Mr. Xi in the party’s official firmament of era-defining leaders. The move, signaled in an official summary of the meeting, elevated Mr. Xi to a stature alongside Mao Zedong, the founder of the country’s Communist rule, and Deng Xiaoping, the chief architect of its economic takeoff.
Under Mr. Xi’s leadership, China has “made historic achievements and undergone a historic transformation,” said an official summary, or communiqué, from the meeting, hailing what the party described as successes in the economy, foreign policy, fighting pollution and containing Covid. Under Mao, Deng and now Mr. Xi, the communiqué said, China had “achieved the tremendous transformation from standing up and growing prosperous to becoming strong.”
Tidningen framhåller hur Xi Jinpings nyvunna officiella status på samma nivå som Mao Zedong i sig själv är ett argument för att endast Xi har förmågan att fortsätta leda Kina framåt under nuvarande turbulenta omständigheter.
Kommunikén ”öste beröm” över Xi och hans ansträngningar för att komma till rätta med fattigdom, föroreningar, korruption och omforma Kinas ekonomi. Något som endast möjliggjorts tack vare ledningens ”enorma politiska mod”.
Intressant nog så innehåller skrivelsen om inte kritik så i alla fall förminskande av Xi Jinping föregångare, Hu Jintao och Jiang Zemin.
Detta skedde med sedvanligt subtila termer, men icke desto mindre övertydligt för de som är bekanta med kinesisk politisk retorik. Nämligen genom att understryka hur partiet under Xi Jinpings ledarskap lyckats lösa många svåra problem som länge funnits på agendan, men ändå tidigare inte rättats till.
Antalet gånger som Xi Jinping nämndes i gårdagens kommuniké är också i sig ett bevis på skrivelsens fokus:
Communiqué of the 6th Plenum/19th CC of CCP
Mentions:Xi Jinping 17
Marxism/Marxist 14
Mao 7
Deng 5
Three represents 4
Confucius 0
fine traditional culture 1— Sam Crane (@UselessTree) November 11, 2021
Vikten av denna kommuniké visades också genom sättet den presenterades på. Den statliga tv-kanalen CCTV utökade längden på kvällsnyheterna från en halvtimme till en heltimme.
Nyhetsinslaget visade bilder på hur en helt enig centralkommitté röstade för den nya historieresolutionen. Efter detta lästes innehållet ord för ord av nyhetsankaret, varpå Internationalen spelades.
Inte ens ledande Kinaanalytiker som Jude Blanchette, vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, kan undgå att påpeka hur partiets budskap och beteende kring Xi Jinping har börjat anta ”inslag som påminner om en kult”.
Delegaterna kunde ses på tv, sittandes vända mot Xi, och rösta för den nya resolutionen genom att räcka upp sina händer inför ledaren.
En annan viktig detalj som bland andra Reuters framhåller, är hur Xi Jinping i kommunikén hyllas som ”den främsta innovatören” bakom Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska förtecken för en ny tidsera.
På samma vis har Karl Marx tidigare framhållits som ”innovator” bakom marxismen.
Bland övriga hyllningar i gårdagens kommuniké framgick hur kommunistpartiet genom att se tillbaka på det senaste århundradets historia kommit fram till nödvändigheten av att ”resolut uppehålla kamrat Xi Jinpings kärnposition” inom partiet.
Dock förekom inte uttrycket ”Xi Jinpings tankar” i kommunikén. Att korta ner den sedan länge vanligt förekommande slogan ”Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska förtecken för en ny tidsera” (习近平新时代中国特色社会主义思想) till det mer spänstiga och allomfattande ”Xi Jinpings tankar” (习近平思想), vore ännu ett steg i ledet att tillskriva Xi samma status som Mao Zedong i partiets historieböcker.
China Media Project menar att detta sannolikt kommer ske vid 20:e partikongressen nästa höst – eftersom även ”Mao Zedongs tankar” (毛澤東思想) uppkom vid 7:e partikongressen 1945, efter att Mao på liknande vis antagit partiets första historieresolution vid ett snarlikt plenum tidigare samma år.
På så vis kan Xi Jinping följa Mao Zedong i hälarna inte bara gällande innehåll och substans, utan även i planering och handling. Symbolpolitik som är oerhört viktig inom Kinas politiska system.
New York Times gör ett försök att sätta allt detta i kontext med ett tankeexperiment. Föreställ er att Joe Biden skulle kalla till sig kongressen, senaten och USA:s guvernörer för att rösta fram en slags utvärdering eller bedömning av den amerikanska historien.
Men i Kina har historien ofta använts för att befästa nuvarande ledares makt. Den alltid lika läsvärda Evan Osnos konstaterade inför kommunikén att ”en bedömning av historien är ett verktyg för att tydliggöra vem som har skaffat sig nog med makt för att tolka den”.
För den som vill dyka ner djupare i kommunikén från det sjätte plenumet, så publicerar Nikkei Asia en direktöversättning av hela innehållet.
