LinkedIn lämnar Kina

LinkedIn har länge varit den sista stora västerländska plattformen bland sociala medier med fortsatt närvaro i Kina efter att Facebook, Twitter, Youtube, Google och otaliga andra för länge sedan lämnat landet på grund av kinesiska myndigheters censurkrav.

Nu gör LinkedIn likadant. Sent i går kväll meddelade företaget via ett blogginlägg att man på grund av bland annat en utmanande operativ miljö och ökade krav på eftergivenhet i Kina kommer släcka sin service i landet innan årets slut:

We’re also facing a significantly more challenging operating environment and greater compliance requirements in China. Given this, we’ve made the decision to sunset the current localized version of LinkedIn, which is how people in China access LinkedIn’s global social media platform, later this year.

Medan andra västerländska sociala medier drog sig ur Kina ett efter ett, så expanderade LinkedIn 2014 på världens största marknad för internetanvändare med en så kallad lokaliserad tjänst.

I samband med expansionen började man samarbeta med ett riskkapitalbolag som hade goda relationer med Kinas myndigheter, och lovade att hjälpa företaget censurera de kinesiska användarnas inlägg, vilket var ett krav från kinesiskt håll för den utökade närvaron.

Under årets gång har LinkedIn också hamnat i rampljuset för att bedriva omfattande censur av inlägg och innehåll av användare utanför Kina, i syfte att blidka landets myndigheter och på så vis inte riskera ett förbud.

Denna censur består i att helt blockera utländska profiler för LinkedIns 53 miljoner användare i Kina, om de utländska profilerna i fråga innehåller någon information som Peking kan uppfatta vara politiskt känsligt.

Jag är själv en av dem som drabbats, vilket jag skrev närmare om i juni i en artikel med rubriken ”Så censurerar LinkedIn min och andras användarprofiler på order från Kina”.

Noterbart är att jag och andra journalister eller akademiker som råkade ut för denna censur meddelades via mail av LinkedIn. I mailet erbjöd sig företaget att ”hjälpa” berörda användare att bli synliga i Kina igen – alltså aktivt assistera sina användare att utöva självcensur efter kinesiska myndigheters direktiv.

Mailet jag fick från LinkedIn i juni ser ut på följande vis:

Bland andra The Guardian, Business Insider och Deutsche Welle intervjuade mig om denna censur tidigare i somras.

Ytterligare en rad tidningar uppmärksammade censuren i form av intervjuer med andra som drabbats. Men trots den kritik som detta ledde till, så har LinkedIn fortsatt att censurera användare under sommaren och hösten.

Axios listade i slutet av september en rad journalister som fått sin profil blockerad i Kina, inklusive medieföretagets egen reporter.

På frågor från Axios, så svarade företaget lika undanglidande som tidigare:

”We’re a global platform that respects the laws that apply to us, including adhering to Chinese government regulations for our localized version of LinkedIn in China,” LinkedIn told Axios in a statement. ”For members whose profile visibility is limited within China, their profiles are still visible across the rest of the globe where LinkedIn is available.”

But LinkedIn did not respond to questions about which content specifically was considered ”prohibited,” which Chinese law the content violated, and whether LinkedIn maintains an internal list of prohibited topics that it uses to proactively remove profiles.

LinkedIn har alltså aldrig specificerat vilket innehåll som är förbjudet, och inbjuder därför till självcensur bland användare som inte vill få sin profil begränsad i Kina.

I mitt fall handlar det sannolikt om att min examensuppsats om massakern vid Himmelska fridens torg står listad under kategorin ”utbildning”. Världens största plattform för nätverkande i jobbsyfte uppmanade mig alltså att gömma undan delar av mina akademiska erfarenheter.

I samband med LinkedIns besked så framhåller New York Times hur det blivit allt svårare för internet- och teknikföretag att verka i Kina under Xi Jinpings styre i allmänhet och under det senaste året i synnerhet.

Flera kampnajer och tillslag har under årets gång ägt rum mot inhemska jätteföretag som Alibaba och Didi Chuxing. En ny lag om datasäkerhet kräver att företag som LinkedIn lagrar data om sina lokala användare i databaser placerade i Kina, med full tillgång för landets myndigheter.

Till slut blev det för mycket för LinkedIn. I bloggposten meddelas att man istället kommer lansera en fristående plattform för Kina vid namn InJobs, där användarna inte har någon personlig feed och möjligheten att posta länkar eller artiklar saknas.

Därmed har Kinas internet tagit ännu ett beklaglig steg i riktningen mot att bli ett avskuret intranät.