Denna artikel publicerades 1 augusti i The Wire China under rubriken ”What If China Never Reopens?”. Den är skriven av Eyck Freymann, och översatt till svenska enligt avtal med The Wire China.
Att hålla gränserna stängda kan göra det enklare att styra Kina på kort sikt, men de långsiktiga konsekvenserna skulle bli tragiska och potentiellt farliga.
Under de senaste sexton månaderna har världens mest folkrika land hållit sina gränser nästan helt stängda. Besökare kan i regel resa in i Kina endast för särskilda ”affärssyften”, och om de har tagit kinesiskt vaccin. Studenter, icke nödvändiga arbetare och familjemedlemmar har fått sina visumansökningar avslagna. De vars ansökan godkänns måste genomlida hotellkarantän under 14 till 21 dagar – samt förnedrande, medicinskt omotiverade, veckovisa anala provtagningar. Inte oväntat har strömmen av utländska besökare minskat till blott en rännil.
Kinas statsråd planerar enligt uppgift att påbörja en återöppning av Kinas gränser under andra halvåret 2022. Men denna tidsplan är inte trovärdig. COVID-19 kommer sannolikt aldrig kunna utrotas globalt. Och även om vaccineringen av Kinas befolkning varit extraordinär, så erbjuder kinesiska vaccin knapphändigt skydd mot Delta-varianten som nu dominerar världen över. Att åter öppna gränserna nästa år vore därmed att likställa med att meddela Kinas invånare att nu acceptera smitta och utbrott efter att ha varit i princip virusfria i över ett år.
Kinas president Xi Jinping kommer inte ta den risken före den tjugonde nationalkongressen, som äger rum i slutet av 2022 och där han behöver släppas fram för sin tredje mandatperiod. Efter kongressen kommer samma logik att hålla: stängda gränser och nya åtgärder för att stoppa besvärliga utlänningar hjälper det kinesiska kommunistpartiet (CCP) att upprätthålla samhällsordning och kontroll över information.
Att hålla gränserna stängda kan göra det enklare att styra Kina på kort sikt, men de långsiktiga konsekvenserna skulle bli tragiska och potentiellt farliga. Hårdföra nationalister i både USA och Kina skulle vara de största vinnarna, och fritt kunna göra narr av andra sidan utan rädsla för att bli motsagda. Företag kommer få allt svårare att bedriva verksamhet över en i stort sett stängd gräns. Rent strategiskt, från kontroll av kärnvapen till Taiwan, skulle missförstånd kring den andra sidans intentioner kunna leda till olyckshändelser, eller till och med krig mellan Kina och USA.
På lång sikt blir det svårt att bevara en stabil och produktiv relation mellan USA och Kina, om Kina förblir stängt. Med tanke på alla dessa anledningar bör Joe Bidens administration och dess allierade arbeta för att hjälpa Kina att återöppna landet, även om det kräver eftergifter på kort sikt.
En ö utan Covid
Kina är det enda stora land i världen som effektivt utplånat COVID-19. Den 23 januari 2020 stängde Kina ner Wuhan och därefter provinsen Hubei. Resor inom landet begränsades. Provinser och städer där utbrott upptäcktes spärrades omedelbart av. Det var en nationell nedstängning på alla vis utom i själva namnet.
I maj förra året hade vardagslivet i Kina nästan helt återgått till det normala igen. Arbetsplatser, restauranger och kollektivtrafik öppnade med full kapacitet. Skolbarn, pendlare och kontorsarbetare tog av sig sina masker. I en majoritet av landet var det inte många som brydde sig om att följa riktlinjer om social distansering. Kina blev i praktiken en ö fri från Covid, likt Australien, Nya Zeeland eller Taiwan.
Den kinesiska regeringen har hållit fast vid sin linje om nolltolerans. I januari i år förekom ett mindre utbrott i Peking, varpå myndigheterna uppmanade medborgare att inte resa hem över det kinesiska nyåret, samtidigt som skolor övergick till onlineundervisning och användningen av ansiktsmasker återigen blev praxis. I juni drabbades även Guangzhou av ett mindre utbrott: lokala myndigheter testade nästan alla 18,7 miljoner invånare inom loppet av tre dagar, och stoppade smittspridningen.
Tidigare under våren, i april, meddelande provinsen Fujian en minskning av tiden i karantän för ”behöriga taiwanesiska besökare” från fjorton dagar till två. Men sedan ägde ett mindre utbrott rum på Taiwan, och planen skrotades inom en vecka.
Som ett resultat föredrar den kinesiska allmänheten att vara helt befriade från Covid. Något som gör det politiskt svårt att återöppna gränserna.
En autokrats dröm
Samtidigt har kommunistpartiet utnyttjat återhämtningen efter pandemin i propagandasyfte på hemmaplan. Den inflytelserika kinesiska debattören och journalisten Hu Xijin menar att USA ”borde skämmas för att kritisera Kina kring mänskliga rättigheter, med tanke på landets dödstal i Covid-19.” Amerikanernas tolerans av massdöd visar att ”den främsta mänskliga rättigheten – rätten till liv – aldrig varit högsta prioritet i USA.”
I klar kontrast till detta, tillade Hu, ”skyddar Kinas system sin befolkning från intrånget av detta dödliga virus, och vi har nolltolerans mot dess förekomst i Kina.”
Den stängda gränsen har hjälpt kommunistpartiet att sprida alternativa fakta om pandemins uppkomst. Samtidigt som Biden- administrationen utreder huruvida viruset rymde från ett laboratorium i Wuhan, sprider kinesisk statsmedia grundlösa rykten om att viruset SARS-CoV-2 uppstod vid en amerikansk militärbas i Fort Detrick, Maryland. Inga av de bevis som The Wall Street Journal presenterat till stöd för labbteorin finns tillgängliga på Kinas internet, så de flesta kinesiska internetanvändare kan omöjligen vet hur mycket detta skiljer sig från den generella uppfattningen internationellt.
Gränskontroller kommer tjäna Peking väl i att undvika risken för förödmjukelser under vinter-OS 2022 i februari. Amerikanska politiker som Mitt Romney och Nancy Pelosi har – liksom 200 människorättsorganisationer och lagstiftare i Kanada och Nederländerna – uppmanat Joe Bidens administration att bojkotta spelen på grund av brott mot mänskliga rättigheter i regionen Xinjiang. Covid-19 utgör en bekväm ursäkt för Kina att hindra potentiellt besvärliga utlänningar från att närvara vid spelen.
Xi vill också försäkra sig om en smidig övergång till en aldrig tidigare skådad tredje mandatperiod vid den 20:e nationella partikongressen, planerad att hållas i Peking i oktober eller november 2022.
Inför tidigare partikongresser har den kinesiska säkerhetsapparat gjort allt för att undvika negativ publicitet. Man har till och med beordrat taxiförare i Peking att låsa sina fönster, i händelse av att dissidenter försöker dela ut flygblad. Om Xi vill försäkra sig om en perfekt kröning, så är det inte logiskt att riskera omfattande smittspridning orsakad av utlänningar.
Men till och med efter allt detta, så kommer samma logik fortsätta gälla.
Kapa banden
Samtidigt har Kina på ett aggressivt vis kapat de mellanmänskliga banden med omvärlden. Kommunistpartiet har pressat den sociala plattformen LinkedIn till att blockera akademiker som publicerat ”förbjudet” innehåll – mig själv inkluderad – från att ha kontakt kinesiska vänner och kollegor. ”Kina vill inte längre låta sig studeras,” noterade Rory Truex, professor vid Princeton University. ”Meddelandet är ganska uppenbart. Fältarbete, arkiv, till och med språkutbildning – allting äventyras just nu.”
Personliga vänskaper och yrkesmässiga relationer mellan kinesiska och västerländska studenter, forskare, affärsmän och militära ämbetsmän är viktiga inofficiella kanaler för att utbyta information, bygga upp förtroende och avstyra kriser. Det handlar om relationer som tagit åratal att bygga upp, men som är omöjliga att vidhålla genom digitala hjälpmedel under kommunistpartiets censur.
Som Fiona Cunningham, biträdande professor vid George Washington University, antyder i en ny oroande rapport, är brist på förtroende mellan förhandlarna en orsak till varför USA och Kina misslyckats med att påbörja viktiga samtal om kärnvapenkontroll. Båda sidor är övertygade om att den andre har illasinnade avsikter.
Hur en återöppning kan genomföras
För att tryggt kunna återöppna landet behöver Kina vaccinera sin befolkning med mRNA-vaccin, som är effektivare mot Delta-varianten. I våras ingick kinesiska Fosun Pharma ett avtal om att producera en miljard doser av vaccinet BioNTech i Kina. Tillverkningen startade i juli. Den globala kampen kring vaccin har blivit så politiserad att det kan tyckas kätterskt att benämna denna utveckling som positivt. Men även Kinas befolkning förtjänar att skyddas mot Covid-19.
Västerländska myndigheter, företag och universitet behöver hjälpa sina kinesiska motparter att resa utomlands för uppriktiga samtal bakom stängda dörrar. Det måste göras med försiktighet, eftersom Peking misstänker att västerländska underrättelseorganisationer använder sådana möten som rekryteringstillfällen, eller för att sprida desinformation. Sociala medier som LinkedIn kan vara alltför öppna för att fylla samma syfte. Men det går alltid att lösa detta problem genom att föra protokoll samt göra processen mer avskalad och formaliserad.
Kinas beslut att avskärma sig från omvärlden kan antagligen inte upphävas, men det kan hanteras. Vissa principer är tydliga. Västerländska forskare och journalister ska inte tvingas till självcensur för att bevara sin tillgång till Kina. En viss frikoppling vad gäller mellanmänskliga relationer är förmodligen önskvärd. Och om kommunistpartiet har beslutat sig för att avskärma Kina så, finns det inte mycket resten av världen kan göra åt saken.
Inom dessa restriktioner finns det konkreta åtgärder som vi kan vidta för att fortsätta hålla kommunikationskanalerna öppna. Vi måste vidta dem innan det är för sent.
Eyck Freymann är kolumnist för The Wire. Han är författare till boken ”One Belt One Road: Chinese Power Meets the World” (November 2020) och ordförande för regionen Indo-Pacific vid rådgivningsföretaget Greenmantle.
Artikeln är översatt av Petra Lindberg och redigerad av Jojje Olsson.
