Simona Mohamsson“Min relation till Hongkong är komplicerad. Jag har haft ett tufft liv där, men det är fortfarande mitt hem och desto mer jag tänker på att jag inte kommer kunna åka tillbaka, desto starkare växer sig känslan av hemlängtan. Jag börjar sakna människorna, språket och maten. Lyckligtvis är jag inte ensam i Sverige, utan har min familj här”, säger Narayan Liu.
För åtta år sedan kom de tre syskonen och deras mamma från Hongkong till Emhult i Jönköpings län. Aktivisten Narayan Liu och hans familj riskerar nu att utvisas från Sverige, och Narayan själv att hamna i fängelse.
Den 27-åriga aktivisten var med och grundade organisationen “Befria Hongkong” som arbetar med opinionsbildning för mänskliga rättigheter, samt med att öka kunskapen om det som sker i Hongkong. Han var då inte medveten om att hans engagemang för Hongkongs demokratirörelse, drygt 8 462 km från staden, kunde leda till att han inte kan åka tillbaka till sitt hem utan att riskera ett långt fängelsestraff.
”Familjen är mycket stressade, och de försöker…”
Narayan pausar, andas tungt. ”De försöker hålla tillbaka känslorna och leva sig genom vardagen, men det går inte. För vi vet att att processen kommer vara lång och vi vet inte vad vi ska förvänta oss”, säger Narayan.
När familjen kom till Sverige fick de något som kallas uppehållsrätt eftersom mamman var gift med en EU-medborgare. Men en förlängning av denna rätt var inte möjlig. Deras enda utväg blev därför att söka asyl eller uppehållstillstånd.
Efter att ha nekats uppehållstillstånd av Migrationsverket, lämnade Narayan tidigare i sommar in asylansökan.
Om Narayan utvisas från Sverige till Hongkong kan det få förödande konsekvenser, då stadens nya nationella säkerhetslag kan användas för att dela ut långa fängelsestraff – även livstid – för den verksamhet som han varit en del av i Sverige.
“Jag är rädd att Migrationsverket inte kommer förstå situationen i Hongkong och därmed inte heller förstår vilken fara vi kan utsättas för. Vi har nu försökt samla artiklar och bevis för hur den nationella säkerhetslagen används i Hongkong, och hur den kan komma att användas mot oss” berättar Narayan Liu för Kinamedia.
Under det år som nu gått sedan Peking införde en omfattande nationell säkerhetslag i Hongkong, har tiotusentals människor agerat efter sina planer på att lämna staden. Men till skillnad från Narayan så har många valt eller tvingats välja Storbritannien, där innehavare av ett brittiskt pass i kategorin British National Overseas (B.N.O.) har erbjudits en enklare väg till visum som tillåter arbete och därefter en snabbare process för medborgarskap.
Under årets första kvartal ansökte 34 300 personer om det särskilda visumet till Storbritannien, enligt det brittiska inrikesministeriet. En uppskattning av The Washington Post menade att cirka 470 av Hongkongs invånare hade sökt flyktingstatus i Australien, Storbritannien, USA, Kanada, Tyskland och Nya Zeeland under de senaste två åren.
Den största gruppen finns i Australien, där 305 personer ansökte om flyktingstatus och humanitärt skydd mellan juni 2019 och maj i år. I juli förra året, strax efter att den nationella säkerhetslagen trädde i kraft, sökte 34 invånare från Hongkong asyl där, det högsta antalet på en enda månad under den perioden.
Säkerhetslagen innebar att det tidigare otänkbara blev verklighet över en natt: traditionellt fredliga sammankomster förbjöds, regeringskritiska inlägg på Facebook kriminaliserades, vissa fraser blev olagliga och prodemokratiska lagstiftare förlorade nästan alla sina platser i LegCo, Hongkongs lagstiftande församling.
När den nationella säkerhetslagen antogs kom tjänstemän trogna Kinas kommunistparti från fastlandet för att övervaka införandet klockan 23:00 lokal tid den 30 juni 2020, en timme före 23-årsdagen av stadens överlämnande till Kina från brittiskt styre.
Lagen implementeras nu överallt, och fortfarande har många hongkongare svårt att veta om något som är lagligt i dag enligt de nya gummiparagraferna blir olagligt i morgon. Den nya lagstiftningen ger Peking befogenheter som man aldrig tidigare har haft att forma samhället och vardagen i Hongkong. Narayan Liu är bara en av ett växande antal aktivister som lever utomlands i en slags juridisk limbo, efter att ha deltagit eller organiserat sammankomster mot Pekings skärpande kontroll.
“Jag hoppas att mitt ärende kan hjälpa Migrationsverket att förstå mer om den komplicerade situationen i Hongkong… Jag hoppas att varje hongkongare, oavsett var man befinner sig, kan känna trygghet”, säger Narayan.
Narayan menar att processen han och hans familj genomgår nu kommer bli allt vanligare för invånare från hongkong vars visum börjar lida mot sitt slut. Därför kan Migrationsverkets hantering av Narayan och hans familj komma att blir avgörande för att skapa ett prejudikat för huruvida andra aktivister från staden väljer att stanna i Sverige.
Många som har lämnat Hongkong säger att de känner sig mindre som flyktingar och mer plikttrogna aktivister, ivriga att bygga ett nytt hem efter att ha sett deras gamla sakta förvandlas till oigenkännlighet under Pekings järnhand.
* En tidigare version av denna artikel uppgav felaktigt att Narayan Liu fått sin asylsökan nekad. I själva verket var det hans uppehållsrätt som inte förlängdes. Asylansökan behandlas just nu av Migrationsverket.
