Pekings kontroll över Hongkongs en gång så fria biosalonger växer i och med en ny lag om filmcensurlag. (Bild: PxHere)

Nya censurlagar sista sucken för Hongkongs filmindustri

Tänk er filmen The Hunger Games utan en Katniss Everdeen som revolterar mot den auktoritära regimen med sin trefingers-hälsning (三指敬礼). Det är inte mycket att föreställa sig, eftersom innehållet hade ekat tomt och helt saknat spänning utan detta inslag.

Symboliken från The Hunger Games har använts både i Thailand, Myanmar och Hongkong för att visa just motstånd mot det auktoritära styret på respektive plats.

Men med den nya censuren för film i Hongkong – som trädde i kraft 11 juni – så skulle The Hunger Games riskera att bli en av de filmer som i dag inte får visningstillstånd.

De nya censurlagarna tillåter inte att filmer innehåller idéer som kan uppmuntra till att omkullkasta den kinesiska staten eller bryta ut Hongkong från Kina.

Det är heller inte tillåtet att med hjälp av film uppvigla till terrorism eller konspiration med utländska makter. Den nya lagstiftningen bygger på den nationella säkerhetslag som förra sommaren påtvingades Hongkong via dekret från den nationella folkkongressen i Peking.

Ett filmbolag som vill få ett visningstillstånd i Hongkong måste skicka sin film till en censurmyndighet vid namn “Film Censorship Authority“, där en panel om 40 personer dömer filmens innehåll utifrån olika kriterier som våld, sex och brottslighet.

I denna process finns också en grupp bestående av 300 lekmän som agerar rådgivare inför det slutgiltiga beslutet. I processen har man nu lagt till en bedömningsfaktor, där man också ska väga in hur filmen förhåller sig till den nationella säkerhetslagen och huruvida innehållet bryter mot denna lag.

Problemet med de nya lagarna är att personerna som är ansvariga för att censurera filminnehållet har ett godtyckligt system med svepande formuleringar att förhålla sig till.

Det är ett effektivt censursystem för Peking eftersom försiktighet blivit praxis, och de som ska implementera censurlagarna hela tiden måste förhålla sig till partiets nycker. Att tolka dessa nycker och den rådande partilinjen är inte alltid enkelt, speciellt inte om det nya censursystemet är tänkt att fungera som på det kinesiska fastlandet.

I så fall kommer fenomenet “post-censur” också att märkas av, där filmer som får mycket uppmärksamhet och vars innehåll som möjligen kan bedömas som kritik, riskerar dras tillbaka efter att visningen av filmen redan har börjat.

Effekterna av att Peking har kvävt många av de grundläggande fri- och rättigheterna i Hongkongs kultur- och medielandskap, kunde ses redan tidigt i våras när den lokala tv-kanalen Television Broadcast Limited meddelade att de inte kommer sända Oscars-galan.

Anledningen var kommersiella, påstod tv-kanalen. Sådana eufemismer är vanligt förekommande när man vill förhindra särskilda produktioner från att visas. ”Tekniska problem”, eller att berörda myndigheter “inte hunnit utfärda visningstillstånd i tid” används också ofta som förklaring.

Katniss Everdeens anti-auktoritära retorik i The Hunger Games hade sannolikt ogillats av Peking i dag. Men med 100-års-jubileet av det kinesiska kommunistpartiets grundande 1 juli runt hörnet, blir det alltmer viktigt för partiet att även kontrollera narrativ som är mindre tydliga än så.

Hongkongs filmindustri hade redan anpassat sig efter den växande publiken i Kina, genom att utöva den självcensur som ansågs nödvändig för att komma in på marknaden.

Men det var uppenbarligen inte nog. I och med de nya censurlagarna, såg vi till helgen hur den en gång så fria och blomstrande filmscenen i Hongkong tog sitt sista andetag.