Jojje OlssonDetta veckoslut är Joe Biden på sitt första besök i Europa i egenskap av USA:s president. Under några hektiska dagar har Biden planerat samtal och möten med bland annat G7, NATO, EU:s ledning och Storbritanniens premiärminister.
G7-mötet har stått i centrum. Det är första gången sedan pandemins utbrott som ledarna i denna grupp av sju rika demokratiska nationer sammanträder i ett fysiskt möte snarare än via video. Det är också första gången G7 strålar samman med Joe Biden som president, efter att gruppen framstått som alltmer splittrad under Donald Trumps tid vid makten.
Det gemensamma uttalandet från det tre dagar långa mötet släpptes under söndagskvällen, och utgjorde enligt bland andra Politico ”den starkaste kollektiva varningen” som G7 utfärdat mot Kina sedan Xi Jinping blev president.
Flera känsliga frågor nämns direkt i detta uttalande: repressionen i Hongkong, hoten mot Taiwan och övergreppen i Xinjiang.
Uttalandet uppmanar även till en ny internationell utredning angående uppkomsten av COVID-19, ”transparent, ledd av experter och baserad på vetenskap”, ledd av Världshälsoorganisationen på plats i Kina.
Dokumentet är unikt i sin ton mot Peking, då Kina inte ens nämndes i den kommuniké som utfärdades efter förra årets videomöte som G7 höll under Donald Trumps sista år vid makten:
From 2014-2018, G7 consistently raised concern over the East and South China Seas. In 2019 there’s a mention of Hong Kong. Last year China’s not included in the communique. This year’s statement, out tomorrow, is going to look quite different, according to diplomats’ briefings. pic.twitter.com/kzOt6MZ7Nh
— Stuart Lau (@StuartKLau) June 12, 2021
Därmed beskrivs det gemensamma uttalandet som en storseger för Joe Bidens Kinapolitik, vars kanske allra viktigaste beståndsdel är att förena världens demokratier för att gemensamt svara på Kinas framfart.
Politico återger delar av G7:s gemensamma uttalande, som är väldigt tydligt i sitt språk:
”We will promote our values, including by calling on China to respect human rights and fundamental freedoms, especially in relation to Xinjiang and those rights, freedoms and high degree of autonomy for Hong Kong,” the leaders said in a joint statement, referencing China’s commitment to honoring the “one country, two systems” framework when it retook control of Hong Kong from the British in 1997.
(…)
”We underscore the importance of peace and stability across the Taiwan Strait, and encourage the peaceful resolution of cross-Strait issues,” the leaders said, marking the first time they had ever addressed the future of the self-governing island — which China considers to be part of its territory — as Beijing’s air force stokes military tension in the region.
(…)
”We are concerned by the use of all forms of forced labour in global supply chains, including state-sponsored forced labour of vulnerable groups and minorities, including in the agricultural, solar, and garment sectors,” the leaders said, referencing industries with supply chains that have run through Xinjiang.
Särskilt vad gäller arbetsrätt och tvångsarbete, så rådde det på förhand en viss oklarhet om hur långt G7 skulle gå i detta uttalande. Enligt uppgift så förespråkade främst Tyskland och Italien, av ekonomiska anledningar, försiktigare formuleringar med mindre risk att reta upp regimen i Peking.
Men formuleringarna visar att Joe Bidens linje istället rönte framgång, vikten av att uppehålla internationella standarder för mänskliga rättigheter och arbetsrätt underströks.
G7-länderna lovade att ”arbeta tillsammans” för att stoppa tvångsarbete samt se till att tvångsarbete skrotas från de globala leveranskedjorna. En mer detaljerad plan för detta syfte ska presenteras i oktober.
Redan på förhand uppgavs att samtliga sju länderna var överens om att lansera ett alternativ till Kinas hårt kritiserade nya sidenvägar.
Den jättelika kinesiska infrastruktursatsningen har fått kritik för bland annat miljöpåverkan samt bristande arbetsrätt och transparens i såväl utlåning som byggnation av själva projekten.
Men i självkritik har flera politiker inom G7 tidigare påpekat att vid sidan av kritik, så har man inte erbjudit något gångbart alternativ för fattiga länder i behov av investeringar. Detta ska det alltså bli ändring på nu.
Under söndagen uppgav G7 att man ska avsätta 100 miljarder dollar för investeringar i fattigare länder, med målet att minska koldioxidutsläpp och bekämpa följderna av pågående klimatförändringar.
Det råder dock en viss brist på detaljer om hur detta ska genomföras, eller exakt varifrån pengarna ska komma.
Intentionen och signalpolitiken är dock tydlig. Kinas nya sidenvägar kritiseras i G7:s gemensamma uttalande, och G7:s ledare kallar det nya initiativet för ett ”demokratiskt alternativ” till Kinas nya sidenvägar.
Även Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar om G7:s initiativ som en åtgärd mot Pekings växande inflytande, och som ”investeringar utan krav på motåtgärder, till skillnad mot Kina”.
Hon beskriver även G7 och Kina som ”systematiska rivaler” när det kommer till demokrati och mänskliga rättigheter.
G7-mötet visar tydligt på de växande spänningarna mellan Kina och den demokratiska världen, som trappats upp ordentligt bara de senaste månaderna.
Förvänta er heller ingen lyhördhet från kinesiskt håll. Just innan G7 släppte sitt gemensamma uttalande, förringades gruppen av Kinas ambassad i London.
