Analys: Felaktiga förhoppningar om ett mer försonligt tonläge från Kina

Kommunikationen från det kinesiska utrikesministeriet har de senaste två åren kantats av ett aggressivt och konfrontations-inriktat bemötande, så kallad ”wolf warrior diplomacy”.

Diplomater och talespersoner som anammat en sådan hårdare ton benämns ofta som vargkrigare eller ”wolf warriors” – en benämning tagen från de kinesiska actionfilmerna med samma namn.

Dessa metaforiska krigares främsta uppgift är att kämpa för Kinas rykte på den internationella scenen och att ”omsorgsfullt förmedla berättelsen om Kina” (讲好中国故事) till en internationell publik.

Måndagen 31 maj ledde Xi Jinping ett sammanträde i utbildningssyfte för politbyrån, Kinas högsta verkställande organ, med fokus på just extern propaganda och kommunikation.

Senast Xi talade utförligt om detta var under ett liknande sammanträde i februari 2016 där man diskuterade nyhetsbildning och den allmänna opinionen.

Uppgifterna om vad Xi Jinping förmedlade under sammanträdet kommer från partiets nyhetsbyrå Xinhua. Nedan följer en överskådlig genomgång av den kinesiska källtexten som, likt många andra texter vilka redogör för Xis uttalanden, styckvis presenterar de punkter som han betonar under mötet.

Kinesiska värderingar och Kinas ”själ”

Inledningsvis så underströk Xi Jinping vikten av att man omsorgsfullt ska förmedla berättelsen om Kina, göra landets röst hörd, samt att påvisa en omfattande och flerdimensionell bild av det sanna Kina.

Det uppmanades till en fördjupning av förståelsen av både vikten och nödvändigheten i det internationella kommunikationsarbetet. I samband med detta ska man också etablera en ”samtalets kraft” (话语权) som matchar Kinas globala status.

Xi Jinping fortsatte med att förklara hur kommunistpartiet alltid värdesatt externt kommunikationsarbete. Han noterade hur man sedan den 18:e Nationella Folkkongressen 2012 uppnått en rad framgångar, bland annat etableringen av internationellt inflytelserika medier och hur man utvecklat en ledande roll inom ”kampen om allmän opinion” (舆论斗争) internationellt.

Nu måste man anstränga sig för att öka genomslaget av den internationella kommunikationen, attraktionskraften hos den kinesiska kulturen, mottagligheten av Kinas image, påverkningsförmågan i den kinesiska diskursen och Kinas ledarroll inom den internationella opinionen.

Xi Jinping pekar på hur just påskyndandet av den kinesiska diskursens och narrativbildningens etablering är av yttersta vikt. Man ska för detta ändamål använda sig av kinesisk teori för att förklara kinesisk tillämpning, och av kinesisk tillämpning för att finslipa kinesisk teori.

Vidare ska man fortsätta jobba för att ”förena det kinesiska och det utländska” (融通中外), en målsättning som också togs upp under 2016 och förklarades likt följande (min översättning):

Att förena det kinesiska och det utländska är mer än att bara tillgodose utlänningars preferenser. Snarare så handlar det om att förbättra vår förmåga att sprida Kinas tillvägagångssätt, det kinesiska systemet, Kinas koncept och kinesisk kultur på ett sådant sätt att utländska mottagare blir mottagliga för det, på ett sådant språk att de kan förstå det, så att kinesiska koncept blir till ett globalt lingua franca och bildar ett internationellt konsensus.

Man ska också arbeta med förtydligande och propaganda om Kommunistpartiet utomlands. Detta i syfte att låta kinesiska diasporor få en bättre förståelse för hur partiet verkligen strävar för en bättre tillvaro för det kinesiska folket.

Arbetet ska kretsa runt ”Kinas själ” (中国精神), kinesiska värderingar och Kinas styrka utifrån en rad olika perspektiv – exempelvis politik, ekonomi, kultur, samhälle och ekologisk civilisation – och genomsyra forskningen, samt fungera som stöd för allt internationellt kommunikationsarbete.

Vikt ska läggas vid att sätta tonen. Kina ska vara öppet, självsäkert, ödmjukt och anspråkslöst. En bild av landet som pålitligt, älskvärt och respektabelt ska förmedlas.

Xi Jinping belyste hur Kina dag för dag får en allt större plats i rampljuset vilket medför potential men också ansvar. Han poängterar vikten av en omfattande kommunikation som förklarar Kinas intressen, kunskaper och planer och att man tillsammans med andra länder jobbar för att lösa mänsklighetens alla problem.

Man ska hålla den ”mänskliga ödesgemenskapens” (人类命运共同体) fana högt, och utvändigt förklara Kinas föreställning av utveckling, civilisation, säkerhet, rättigheter, ekologi, internationell ordning och globalt styrelsesätt.

Kina ska förespråka multilateralism, fördöma unilateralism och hegemonism samt leda omformningen av det internationella samfundet till en mer rättvis världsordning.

Xi Jinping påpekade vikten av att omvandla Kinas institutions-, organisations- och arbetskraftsfördelar till övertag inom internationell kommunikation genom att nyttja internationella forum, utländska medier och övriga plattformar för att sprida sitt budskap.

Han underströk hur den omfattande uppgraderingen av det internationella kommunikationsarbetet ska effektiviseras, samt hur man ska stärka sin anpassning till de nya behov på kompetens som arbetet medför. Detta följs av en aspiration om en stärkt underliggande teoretisk forskning, ett tydligt grepp om internationella bestämmelser kring kommunikation, samt inrättandet av ett externt system för samtal och diskurs.

Man ska bekanta sig med och använda sig av särskilt utformade kommunikationsmedel i olika länder, regioner och organisationer för att öka på globaliseringen, regionaliseringen och mångfalden av Kinas röst och berättelsen om Kina. Man ska skaffa sig vänner och vinna över majoriteten på sin sida för att ständigt utöka vänskapskretsen och stödet i den internationella opinionen.

Avslutningsvis så lyfter Xinhua fram Xi Jinpings betoning på hur alla nivåer inom partiet, från centrala ledningsgrupper till lokala kommittéer, ska införliva främjandet av den internationella kommunikationsförmågans uppbyggnad i sitt ideologiska arbete.

Alla styrande partikadrar ska proaktivt engagera sig i internationellt kommunikationsarbete, och de med huvudsakligt ansvar ska själva ansvara för att detta genomförs. Man ska kultivera kadrarnas kompetens inom denna sorts arbete, och skapa en arbetsmiljö där de på eget incitament försvarar partiets och landets värdighet.

Det kinesiska systemets överlägsenhet

Två dagar efter kommunistpartiets sammankomst så publicerade redaktören för China Media Project, David Bandurski, en utförlig analys av vad mötet kan komma att innebära för Kinas externa propaganda, med utgångspunkt i Xinhuas nyhetsartikel.

Hans analys fokuserar på en specifik individ som infann sig vid mötet, Zhang Weiwei, professor och direktör för Kinastudier vid Fudan University i Shanghai. Zhang deltog i mötet i egenskap av lärare och expert på ämnet, och kom med förslag på hur det internationella kommunikationsarbetet ska kunna utföras.

Bandurski förklarar hur Zhang är en veteran med lång erfarenhet från olika diplomatiska tjänster. Han var tolk till det övre ledarskiktet under 1980-talet, bland annat för Deng Xiaoping.

Han är också en förespråkare av den så kallade ”Kina-modellen”, som han anser vara ett överlägset politiskt system med Kommunistpartiet i spetsen. Han förespråkar en ideologisk frånkoppling från väst och har talat om det kommande ”kinesiska systemet för diskurs”, vilket också förekommer i Xinhuas artikel från sammanträdet 31 maj.

David Bandurski noterar hur Zhang, med sin övertygelse om det kinesiska systemets överlägsenhet som ofelbar princip, förklarar dess motgångar med motstånd och missförstånd av Kina från väst.

Bandurski följer upp detta med en rad exempel som illustrerar hur Zhang spelat en stor roll i utformningen av ideologin bakom ”wolf warrior diplomacy”. Han citerar ett uttalande från 2020 där Zhang förklarar att ”[kineser] har en kultur där ’man är snäll mot varandra’, vilket väst inte har. Därför brukar jag säga att för att kunna kommunicera bättre med väst så måste vi lära oss att konfrontera väst”.

Med hans uttalanden och långa historia av deltagande i högre partipolitik menar Bandurski att Zhang sannolikt borde ses som en tongivande – snarare än en moderat – röst bakom Kinas internationella diskurs och diplomati.

Ett älskvärt Kina?

Den mest uppmärksammade delen från sammanträdet har blivit Xi Jinpings kommentar om att förmedla en bild av Kina som älskvärt. Bandurski noterar kort hur termen inte återspeglas i diskursen: ”Om Kina verkligen ville bli älskat, borde man då inte använda sig av en mer passande retorik?”

Matt Schrader, en Kinaanalytiker baserad i Washington, bidrog till diskussionen i en tråd på Twitter där han kompletterade Bandurskis artikel enligt följande:

am skeptical that will actually be the case. I’ll be interested to see if at some point Xinhua puts out a more complete accounting of Xi’s remarks at the study session. Will definitely be worth a closer look.

— Matt Schrader (@MattSchrader_DC) June 5, 2021

Shirley Martey Hargis, Kinarådgivare vid organisationen Oxford Diplomatic Society, skriver i en artikel för POLITICO hur de optimistiska reaktioner från sammanträdet som kommit från olika håll kan vara en aning förhastade.

Bloomberg var en av de som gick ut med optimism i frågan genom en artikel med rubriken “Xi Seeks ‘Lovable’ Image for China in Sign of Diplomatic Rethink”.

Isaac Stone Fish, vd och grundare för Strategy Risks som kvantifierar företagsexponering gentemot Kina, noterar hur detta bör förstås som ett försök att lättare kunna sälja sin propaganda snarare än ett faktiskt skifte i den egentliga politiken.

Slutsats

Analyser från experter som Bandurski illustrerar tydligt hur uttalanden från kinesiska politiker och medier inte bör tolkas ordagrant. Det huvudsakliga problemet bakom missförstånd mellan Kina och väst, är inte västerländska aktörers oförmåga att förstå Kina. Det är snarare hur Kina i många fall inte accepterar internationella normer och definitioner.

Begrepp som till exempel ”internationellt samarbete” eller ”multilateralism” får ofta stort fokus i skrivelser om bilaterala relationer med Kina, inte minst i den svenska regeringens kommunikation på ämnet från 2019.

Vad Sverige menar att begreppet betyder, är inte nödvändigtvis förenligt med den kinesiska definitionen. Detta problematiseras i en rapport från tidigare i år titulerad Decoding China Dictionary, där en rad Kina-specialister analyserar den kinesiska utrikespolitikens diskurs och sammanfattar en rad nyckelbegrepp.

Världen är i stort behov av ökad förståelse för Kinas officiella narrativ och terminologi, vilket i sin tur kräver förståelse för den bakomliggande kontexten.

Om man ser till hur Kina agerar i dagsläget, till exempel genom sina sanktioner mot europeiska ledamöter och forskare, så finns det inte mycket som tyder på någon fundamental förändring i tonläget från kinesiska diplomaters håll.

Karl Stäringe är analytiker med en masterexamen i kinesiska vid Göteborgs Universitet.