Jojje OlssonPressen ökar på Kina angående övergreppen i Xinjiang. Så även i FN. Kinamedia nyhetsbrev noterade denna vecka hur ett dussintal länder inklusive USA, Storbritannien, Tyskland och Australien tillsammans med Human Rights Watch och Amnesty International planerade att hålla ett FN-evenemang om förtrycket mot etniska minoriteter i Xinjiang.
Inför detta evenemang skickade den kinesiska FN-delegationen ut ett brev till organisationens medlemmar med uppmaningen att inte delta. Man menade att det handlade om ett politiskt motiverat ”anti-Kina-event”, vars arrangörer avsåg använda mänskliga rättigheter som en förevändning för att lägga sig i Kinas inre angelägenheter och hindra landets utveckling.
Tysklands FN-ambassadör Christoph Heusgen sade till Reuters att länder som var med och arrangerade evenemanget utsattes för ”massiva hot från Kina”, utan att närmare specificera vad dessa hot handlade om.
Till Kinas förtret så hölls onlineeventet i vilket fall. Heusgen uppmanade under mötet Kina att följa den internationella deklarationen om mänskliga rättigheter, och frågade retoriskt varför kinesiska myndigheter inte ger FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter obegränsad tillgång till Xinjiang om de inte har något att gömma i regionen.
USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield lät de cirka 50 länder som deltog veta att man kommer fortsätta stå upp och tala klarspråk i frågan, tills kinesiska myndigheter upphör med sina brott mot mänskliga rättigheter och det pågående folkmordet mot uigurer och andra etniska minoriteter i Xinjiang.
Storbritanniens FN-ambassadör Barbara Woodward beskrev situationen som ”en av de värsta kriserna för mänskliga rättigheter i vår tid”. Amnesty Internationals generalsekreterare Agnes Callamard sade att omkring en miljon individer från muslimska minoritetsgrupper har arresterats godtyckligt.
Till och med Turkiet – den enda muslimska nation som visat avsmak för förföljelserna – beskrev under evenemanget situationen för etniska minoriteter i Xinjiang som ”extremt oroande”, och uppgav att man tagit upp frågan med Kinas utrikesminister Wang Yi när denne besökte Ankara i mars.
Vad som skiljer Turkiet från många andra muslimska länder i denna fråga är att uigurerna är ett turkiskt folk, som delar kulturella och språkliga rötter med turkarna. Den turkiska delegationen framhöll under evenemanget att man stödjer ”omedelbar och obegränsad” tillgång till Xinjiang för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
Vid evenemanget närvarade också Fernand de Varennes, FN:s särskilda rapportör i frågor som rör etniska minoriteter. Han sade att FN varit skyggt i sitt misslyckande att mer konsekvent kritisera den pågående utvecklingen i Xinjiang.
South China Morning Post citerar de Varennes enligt följande:
“Given the scale of what we have been hearing, or the allegations that have been made, I must admit it seems very timid and I would acknowledge that seems very timid from the side of the UN not to be more vocal and assertive in trying to obtain collaboration from the government of China,” he said.
“Where there‘s smoke, there’s fire, and there’s a heck of a lot of smoke right now affecting hundreds of thousands of people, most of them minorities, most of them Muslims and most of them Uygurs,” Varennes added.
Tidningen noterar även att en medlem från den kinesiska delegationen gjorde en ”okonventionell interjektion” under evenemanget, där man avbröt debatten för att beskriva saken som ”århundradets lögner”.
Det hävdades återigen att inga som helst övergrepp pågår i Xinjiang, samt att regionen är öppen för besök och utredning för alla intresserade parter. En annan medlem från delegationen höll samtidigt upp en mobiltelefon och spelade en video med budskapet att väst försöker utnyttja oron i Xinjiang för att destabilisera Kina.
Vad gäller tillgången till Xinjiang så far den kinesiska delegationen med osanning. Ett exempel på detta är när Kinas ambassadör i Stockholm under den omtalade intervjun på SVT för ett par veckor sedan välkomnade alla journalister att åka till Xinjiang för att själva skaffa sig en uppfattning, bara dagar efter att polis förföljt och jagat iväg SVT:s eget tv-team på plats i regionen.
Men ett i sammanhanget ännu mer relevant exempel är hur FN under lång tid varit i hittills fruktlösa förhandlingar med kinesiska myndigheter om att få besöka Xinjiang.
I början av mars menade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet att rapporter om godtyckliga arresteringar, tvångsarbete och sexuellt våld i regionen gjorde det nödvändigt med en genomgående och oberoende bedömning av situationen.
I slutet av samma månad uppgav FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att organisationen befinner sig i ”allvarsamma förhandlingar” med Kina för att få tillstånd att besöka Xinjiang.
Han uttryckte sina förhoppningar om att de båda parterna snart skulle komma överens om en uppgörelse som ger Michelle Bachelet obegränsad tillgång till regionen.
Men detta har alltså ännu inte skett. Under onsdagens evenemang anklagades Kina även för att utnyttja sin status som permanent medlem i FN:s säkerhetsråd, samt diverse ekonomiska påtryckningsmedel, för att blockera försök till utredningar i Xinjiang.
Noterbart är även att Michelle Bachelet själv inte närvarade vid mötet, vilket av hennes talesperson förklarades med att hon var ”otillgänglig”.
För detta fick Bachelet kritik av Human Rights Watch ordförande Kennet Roth. Han sade att alla vid mötet är upptagna personer, men att han hade svårt att tänka sig något mer relevant för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter vid just denna tidpunkt än att närvara vid mötet.
Oavsett vilka länder och tjänstemän som Kina lyckats övertyga att inte närvara vid mötet, så är det tydligt att landet upplever det ökade trycket utifrån över Xinjiang som alltmer besvärligt. Därför är det viktigt att det fortsätter.
