Jojje OlssonI dag har USA:s president Joe Biden varit värd för ett globalt toppmöte om klimatet, där 40 av världens ledare bjudits in för att delta. En av de som accepterade inbjudan allra sist var Kinas president Xi Jinping.
Det var länge oklart huruvida Xi skulle delta i detta videomöte om klimatet, och därmed bidra till bilden av USA som en slags global samordnare på området.
Xi Jinpings deltagande var också beroende av utgången i de klimatsamtal som förra veckan hölls i Shanghai mellan USA:s särskilda sändebud för klimatet John Kerry, och den ledande kinesiska tjänstemannen på detta område Xie Zhenhua.
Vilket beskrevs närmare i senaste upplagan av Kinamedia nyhetsbrev, så gick dessa samtal relativt bra. Efter mötet så utfärdade de båda parterna ett gemensamt uttalande, där de talade om viken av samarbeta för att motverka klimatförändringarna.
Några konkreta överenskommelser kring samarbetet presenterades dock inte. Detta trots att John Kerry inte hymlade om sina förhoppningar om en högre kinesisk ambition, främst genom att landet ska börja minska sina koldioxidutsläpp från år 2025 snarare än 2030 som nu står i Parisavtalet.
Men även om John Kerry alltså inte fick några löften om detta, så flöt hans möten med Xie Zhenhua förra veckan alltså på tillräckligt bra för att Xi Jinping skulle acceptera inbjudan till Joe Bidens klimatmöte.
Det dröjde dock ända till gårdagen innan kinesiska myndigheter bekräftade att Xi skulle närvara. Utrikesministeriets taleskvinna Hua Chunying meddelade dessutom att Xi skulle hålla ett ”viktigt tal” under mötet.
Joe Biden bjöd tidigare i år in 40 ledare till detta toppmöte om klimatet, som ett steg i ledet att samordna en fråga som det står tydligt att hans administration kommer lägga stor vikt vid.´
Således var det heller inte oväntat att Biden gick i bräschen. Han framhöll vid mötet att vi nu är inne i ett ”avgörande årtionde” för att motverka de pågående klimatförändringarna, och lovade att USA ska minska sina utsläpp av koldioxid med 50-52 procent till år 2030 jämfört med 2005 års nivåer.
Bland andra CNBC framhåller hur detta dubblar landets åtaganden jämfört med de löften som Barack Obamas administration avgav i Parisavtalet 2015.
Det finns de länder som gick längre ändå. Tidigare i veckan meddelade Boris Johnson en vad han själv kallade ”världsledande ambition” att minska Storbritanniens utsläpp med 78 procent till år 2035, jämfört med 1990 års nivåer.
Detta anses särskilt viktigt eftersom Storbritannien står värd för COP26, nästa globala klimatmöte där världens länder ska samlas i november i år.
Boris Johnson kallade under mötet Joe Bidens löften för ”helt avgörande” (game-changing), och sade vidare att världen kan lösa denna fråga tillsammans.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel uppgav att Tyskland helt kommer fasa ut användningen av kol i sitt elnät senast år 2038, och återupprepade EU:s överenskommelse från gårdagen om att minska utsläppen av växthusgaser med mind 55 procent till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
Vad blev det då av det viktiga tal som utrikesministeriet på förhand meddelade att Xi Jinping skulle hålla under mötet – skulle det infria John Kerrys förhoppningar om att Kina åtminstone kommer börja minska sin kolförbrukning innan år 2030?
Frågan är av avgörande betydelse, eftersom Kina står för 28 procent av världens koldioxidutsläpp. USA som ligger på andra plats står för 15 procent av de globala utsläppen.
Bland andra South China Morning Post citerade Xi Jinpings tal under mötet, som i ett vid det här laget välbekant mönster innehöll en hel del fin retorik men var magert på konkreta löften:
Xi focused in his comments on the importance of sound environmental policies for sustainable economies, development, social equity and justice.
“We should protect nature and preserve the environment, like we protect our eyes,” he said, adding that developing nations were crucial to global progress. “We must be committed to a people-centred approach.”
The Chinese president pledged to “strictly control” coal-fired power plants in China’s current five-year plan and “phase it down” over the following five years.
Icke desto mindre har Xis uttalanden tagits som kvitto av bland annat Reuters på att Kina nu siktar på att börja minska utsläppen av kol redan 2025, vilket är det år då den nuvarande femårsplanen når sitt slut.
Dock är retoriken utformad på så vis att det inte är fullt nödvändigt för Kina börja minska utsläppen exakt år 2025, då man blott uppger att kolanvändningen ska ”fasas ner” under åren 2025-2030.
Bland andra Lauri Myllyvirta, chefsanalytiker vid Centre for Research on Energy and Clean Air och en av de främsta auktoriteterna på kinesisk klimatpolitik, säger därför via Twitter att talet knappt innehöll några nyheter över huvudtaget.
Xi's speech at Biden climate summit:
"strictly control coal power projects" >> continue to add coal power plants
"strictly control coal use growth in 14th 5-yr plan and gradually reduce in 15th 5-yr plan" >> coal peak ~2025
"build green Belt&Road" = same as before— Lauri Myllyvirta (@laurimyllyvirta) April 22, 2021
What's new today:
*US to cut CO2 by 50-52% by 2030
*Japan 46% by 2030, prev. 28%
*Canada 40-45% by 2030, prev. 30%
*Korea to stop financing coal overseas
*China to peak coal use by 2025— Lauri Myllyvirta (@laurimyllyvirta) April 22, 2021
Bristen på nya åtaganden från världens största utsläppare kommer dock inte som någon överraskning för de flesta som följt frågan.
Under förra veckan höll Xi Jinping nämligen ett videomöte med Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron, där han visserligen lovade att Kina kommer stå vid sina ord då det gäller löften om klimatet.
Men de löften han refererade till var att toppa utsläppen år 2030 i enighet med Parisavtalet, samt att Kina ska vara klimatneutralt till år 2060, vilket presidenten för första gången uppgav inför FN:s generalförsamling.
Under förra veckans möte med de två europeiska ledarna, var Xi dock pigg på att utfärda illa förtäckta attacker mot USA.
Han sade bland annat att klimatet inte ska få användas som ett geopolitiskt spelkort eller ursäkt för att upprätta handelshinder, och uttryckte förhoppningar om att världens rika länder ska leda vägen när det kommer till att såväl minska utsläppen som att finansiera utvecklingsländernas omställning till grön energi.
För en eventuell inblick i hur mycket Kina egentligen är beredda att göra i denna fråga, tjänar Associated Press intervju med vice utrikesminister Le Yucheng i fredags som ett bra exempel.
”En del länder efterfrågar att Kina ska göra mer vad gäller klimatförändringarna. Jag är rädd för att detta inte är särskilt realistiskt”, sade Le och hänvisade till landets stora befolkning.
