Montenegro är med sina drygt 600 000 invånare en av Europas minsta nationer. Ändå tog landet 2014 ett lån på cirka åtta miljarder kronor från Kina, i syfta att finansiera 41 kilometer av en 180 kilometer lång motorväg från Adriatiska havet till den serbiska gränsen.
Lånet motsvarar närmare en femtedel av landets BNP och utgör cirka en fjärdedel av dess utlandsskuld. COVID-19 har inneburit svåra konsekvenser för Montenegros ekonomi, och dessutom gjort att projektet är försenat.
I veckan kom så rapporter om att Montenegro nu har problem med att betala tillbaka lånet, samt att landets vice premiärminister bett EU om hjälp med återbetalningen.
Politico uppger att Montenegro har tre månader på sig med den första avbetalningen. Om man inte betalar så finns risken att Kina genom statliga Export-Import Bank of China, som utfärdat lånet, kan ta kontroll över tillgångar i Montenegro som säkerhet.
Därmed har Montenegro försatt sig i en skuldfälla med geopolitiska konsekvenser för hela regionen. Landet är förvisso ännu inte medlem i EU, men har dock varit NATO-medlem sedan 2017.
Det vore givetvis ett potentiellt säkerhetshot om Kina tar över faciliteter som flygplatser eller hamnar i Montenegro, vilket Washington Post påminner om har skett i andra liknande fall:
A failure to act could lead to dramatic consequences. The exact terms of Montenegro’s loan remain secret. But similar loans elsewhere have required collateral that includes land and infrastructure. When the Sri Lankan government failed in 2017 to keep up with payments on a Chinese-built and -financed port, it was pressured into turning over control of the facility to China for the next 99 years.
Ändå verkar ingen hjälp finnas att få från EU. Europakommissionen avfärdade i veckan Montenegros förfrågan.
Peter Stano, EU:s talesperson i utrikespolitiska frågor, sade vid en presskonferens att unionen är Montenegros största investerare, handelspartner och ekonomiska bidragsgivare. Han sade att unionen vill fortsätta samarbeta med Montenegro, men dock inte har något intresse av återbetala lån som tagits från en tredje part.
Det noteras även i flera medier att EU avrådde Montenegro från att alls ta lånet. Innan 2014 hade EU dessutom gjort utvärderingar som visade att projektet inte var ekonomiskt försvarbart, varpå Montenegro inte fick något lån från unionens banker för att bygga motorvägen.
Kritiker menar nu att lånet, som en är del av Kinas jätteprojekt med de nya sidenvägarna, omgärdats av korruption och andra icke transparenta omständigheter.
Till och med Montenegros nya finansminister – som tillträdde i december efter att det parti som tidigare styrt landet sedan självständigheten 2006 – framhåller att motorvägen är sällsynt dyr; motsvarande cirka 200 miljoner kronor per kilometer.
Vidare låter Kina inte Montenegro skjuta på den första avbetalningen, trots att vägen byggs av ett statligt kinesiskt företag och projektet ligger flera år efter den ursprungliga tidtabellen.
Peking försvarar tvärtom lånevillkoren. Kinas ambassad i Montenegro påpekar att räntan på 2 procent är relativt låg givet landets sammantagna skuldnivå, samt att lånet totalt sett står för mindre än en fjärdedel av Montenegros utlandsskuld. Det höga kostnaden förklaras av ”ofördelaktiga geografiska faktorer”.
Ambassaden och statliga kinesiska medier anklagar vidare västerländska aktörer för att skapa en hajp kring kinesisk så kallad skulddiplomati.
Det är nämligen precis hur flera politiker och organisationer i Europa har beskrivit saken. Clement Beaune, Frankrikes utrikesminister för europeiska frågor, sade i veckan på Twitter att situationen utgör ett ”skolboksexempel” och att EU måste hitta ett vis att minska Kinas inflytande på västra Balkan.
#Balkans | Un cas d’école à nos portes. Nous y travaillons avec la Commission européenne : trouver un soutien 🇪🇺 et réduire la dépendance à la #Chine dans les Balkans. Ce secours 🇪🇺 doit marquer une prise de conscience sur les aides-mirages apportées par nos concurrents. https://t.co/JdIWuc6BuC
— Clement Beaune (@CBeaune) April 12, 2021
Channel News Asia citerar en europeisk tankesmedja som även den beskriver situationen som ett ”skolboksexempel för skuldfällo-diplomati”.
Man kopplar samman detta med Kinas vaccin-diplomati, och menar att kombinationen av stora investeringar och löften om vaccin innebär ett stort ökat kinesiskt inflytande i regionen:
The saga has underlined China’s growing role in the region, not only with big infrastructure projects but also more recently supplying hundreds of thousands of coronavirus vaccine doses.
In a report in February, the European Council on Foreign Relations (ECFR) think tank described Montenegro as a ”textbook example of debt-trap diplomacy” – when one country saddles another with unmanageable debt to increase its leverage.
Vidare menar Channel News Asia att lånet kan äventyra Montenegros framtida EU-medlemskap, som tidigare inte verkade särskilt avlägset. Nu måste dock landets först måste se till att göra sig kvitt det ökade utländska inflytandet.
Tankesmedjan ECFR tilläger att – snarare än medlemskap i EU – Kina nu är på vippen att skaffa sig verkliga hävstänger över politik och narrativ i flera områden på västra Balkan.
Även Washington Post gör samma koppling, och framhåller Serbien som ett land där Kinas inflytande blivit mycket stort på grund av en kombination av investeringar och skyddsutrustning eller vaccin mot COVID-19:
Beijing has set its sights on the Western Balkans in recent years, where the countries that once comprised Yugoslavia are in varying states of integration into the European Union. Montenegro’s neighbor Serbia has become a major destination for Chinese investment. The pandemic only exacerbated that tendency, especially after an E.U. export ban on masks, gowns and other medical equipment briefly cut off supplies at a critical early moment. Now China has offered its vaccines in a period when promised vaccine help from Europe has been slow to materialize.
“China has been filling any opening it felt it could,” said Vuk Vuksanovic, a researcher at the Belgrade Center for Security Policy, a Serbian think tank. “Local capitals were hungry for cash, particularly on big development issues like infrastructure. And the Chinese were willing to go places where Western institutions were not.”
Det ska bli spännande att se hur dragkampen mellan Kina och EU om denna region spelar ut sig, särskilt då Montenegro måste göra första avbetalningen till Export-Import Bank of China redan denna sommar.
