En av bilderna som cirkulerar på Vietnams internet, efter att Kina tvingat H&M att ändra på en karta så att flera öar utanför den vietnamesiska kusten visas som kinesiska territorium.

Kina tvingar H&M att ändra på “problematisk” karta

/

För ett par dagar sedan skrev Kinamedia om hur H&M agerat under den pågående bojkotten i Kina. Man har inte tillgodosett den ursäkt som kinesiska myndigheter och konsumenter krävt; inte heller har företaget uppgett att man ska börja köpa bomull från Xinjiang igen.

Dock nämnde jag i den förra texten att H&M tycks ha tagit bort en länk på sin hemsida till det uttalande om tvångsarbete i Xinjiang som utlöste bojkotten. I förbifarten nämndes även att det verkar ha uppstått rabalder kring en karta, som H&M ska ha ändrat för att blidka Kina.

De senaste dagarna har allt fler uppgifter sipprat ut om denna karta. Bland annat Wall Street Journal bekräftar att kinesiska myndigheter “kallat till sig” H&M, för att uppmana företaget att ändra på en karta online efter att flera internetanvändare uppfattat denna karta som “problematisk”.

Uppgifterna kom först från Shanghais avdelning av Kinas regleringsmyndighet för internet, som uppgav att stadens lokala myndigheter kontaktat företaget i detta ärende. Man gav dock inga detaljer gällande själva kartan, och H&M valde att inte alls kommentera saken efter att ha blivit kontaktad av flera medier.

Regleringsmyndigheten meddelade dock via sitt konto på appen WeChat att H&M “vidtagit rätt åtgärder för att rätta till problemet”.

För säkerhets skull tillade myndigheten att man uppmanat företaget att studera kinesiska lagar, förbättra sin medvetenhet i frågor rörande nationellt territorium samt säkerställa att man i framtiden kommer använda den så kallade standardiserade versionen av Kinas karta.

Det visade sig snart att det “problematiska” med kartan var att H&M inte inkluderat en samling öar utanför Vietnams kust, som Kina göra anspråk på. Uppsträckningen från kinesiska myndigheter ledde till att H&M:s inkluderade den så kallade “linjen av nio streck” på den berörda kartan.

Denna linje – som på senare år börjat inkluderas i kinesiska pass och andra officiella dokument – omfattar Kinas territoriella anspråk i Sydkinesiska havet. Peking menar att cirka 90 procent av detta enorma hav, som sträcker sig från Taiwan till Borneos kust, är kinesiska.

Internationella skiljedomstolen i Haag dömde 2016 dessa territoriella krav som ogiltiga, i ett rättsmål som påbörjats av Filippinerna.

Illustration av The Economist som visar Kinas territoriella anspråk i Sydkinesiska havet via en kontroversiell linje bestående av nio streck.

Icke desto mindre är H&M inte den första aktören som uppmanats inkludera denna linje på sina kartor. Tvärtom har allt från internationella företag till organisationer och amerikanska tv-kanaler pressats till att så göra.

Kartor är en känslig fråga i Kina. Wall Street Journal framhåller att H&M tidigare också fått kritik för att ha listat Taiwan som ett land, samt Hongkong och Macao som fristående entiteter i en kategori med titeln “land”.

Att H&M får ovett för denna karta just nu, samt att man genast korrigerar den efter kinesiska myndigheters önskemål, är intressant av ett par anledningar.

Dels hänger detta givetvis samman med bojkotten mot H&M och företagets ovilja att be om ursäkt, vilket innebär att man nu kommer bli föremål för kritik och påtryckningar i en rad andra frågor vid sidan av Xinjiang.

Dels visar detta – precis som jag sade i en intervju med TV4 denna helg – att företag är villiga att göra något till synes så oförargligt som att ändra på en karta för att inte riskera närvaron på den viktiga kinesiska marknaden.

Dock är majoriteten inte redo att rättfärdiga regimens politik i Xinjiang, vilket är en mycket allvarligare fråga eftersom det handlar om brott mot mänskliga rättigheter och potentiellt även ett folkmord.

Vidare visar H&M:s “kart-gate” att det sannerligen inte är lätt att göra affärer i regionen. Kinesiska påtryckningar mot utländska aktörer att i tid och otid inkludera “linjen av nio streck” på diverse kartor, bygger givetvis på samma strategi enligt vilken man vill pressa utländska klädtillverkare att köpa bomull från Xinjiang.

Om tillräckligt många aktörer globalt stödjer Kinas anspråk i Sydkinesiska havet, så framstår de som rätta och riktiga oavsett vad någon domstol i Haag eller annorstädes dömer.

Men att stödja Kina i denna fråga, riskerar givetvis att man retar upp andra länder. Detta har H&M blivit varse om de senaste dagarna, då uppmaningar om bojkott mot företaget samt att det helt bör kastas ut från Vietnam nu har börjat cirkulera bland vietnamesiska internetanvändare.

Se nedan vad Yahoo News, via Asian News International, skriver om deras reaktion:

However, the retailer’s apparent concession did not go down well in Vietnam, which holds rival claims to some of the territories contained within the nine-dash line.

“Paracel and Spratly Islands are belong to VietNam due to international law. H&M brand now is fighting against the law n all the Asian. We fight because we must fight,” Vietnam-based Huong L. Tran said on Twitter on Saturday.

“Stupid HM, how dare you! HOANG SA TRUONG SA BELONG TO VIET NAM!!! Get out of our country HM!!” wrote another, using the local names for the Paracel and Spratly island chains in the South China Sea that are claimed by both Beijing and Hanoi.

South China Morning Post konstaterar att H&M inte alls har velat kommentera saken, och uppger även en tänkbar anledning till detta. Företaget har endast elva butiker i Vietnam, jämfört med cirka 520 i Kina.

I likhet med flera andra internationella företag, så är H&M alltså inte redo att ställa sig på kinesiska myndigheters sida när det gäller de fruktansvärda övergreppen i Xinjiang. Dock tvekar man inte för ett ögonblick att ändra på kartor för att rättfärdiga Kinas anspråk på territorium utanför landets gränser.

Det ska bli spännande att se vad vilka ytterligare krav som kommer mot H&M, när Peking steg för steg provar sig fram hur långt man kan få utländska företag att gå för att backa upp regimens politik inom olika internationellt känsliga frågor.