Bild på Dorjee Gyantsan i Göteborgs-Posten, som även förekommer i Safeguard Defenders artikel

Mer information om tibetanen som utvisades från Sverige efter att ha spionerat för Kina

I slutet av oktober fick ett spionfall som inte uppmärksammats nog här i Sverige sin upplösning. Detta i och med utvisningen av Dorjee Gyantsan, en etnisk tibetan som spionerat på den tibetanska diasporan i Sverige och Europa för det kinesiska säkerhetsministeriets räkning.

Fallet är ett praktexempel på det så kallade flyktingspionage som kinesiska myndigheter ägnat sig åt i ökad utsträckning under de senaste åren. Detaljerna kring Dorjee Gyantsan ger bra insikt i hur dessa spioner rekryteras, för att med morot och piska tvingas lämna information om andra flyktingar och etniska minoriteter från Kina.

Av någon anledning så har inga svenska medier skildrat detta fall lika ingående som rättsorganisationen Safeguards Defenders gjorde i en lång text denna vecka. Man har bland annat använt sig av dokument från svenska domstolar, då en av personerna bakom Safeguard Defenders är den svenska aktivisten Peter Dahlin som levde och verkade i Kina innan han fängslades och utvisades från landet i början av 2016.

Artikeln innehåller viss personlig bakgrund om Gyantsan, som flydde Tibet 1997 efter att ha deltagit i protester för utökat självstyre. Efter några år i Nepal fick han sedan flyktingstatus i Sverige, dit han flyttade 2002 för att påbörja sitt nya liv.

Detta liv blev dock inte riktigt som han tänkt sig, då han redan 2008 arbetade för Kinas säkerhetsministerium på svensk mark. Hans uppgifter bestod av att samla information om etniska tibetaner, inklusive deras familjer, levnadssituation och resplaner.

Gyantsans verksamhetsområde kom sedan att inkludera etniska tibetaner även i Danmark, Norge och Polen. Hans arbete verkar ha vuxit i omfattning – eller i alla fall tydlighet – med åren, då rättegången mot honom endast inkluderar arbete från tiden 2015 till 2017.

Det var nämligen i början av 2017 som Gyantsan arresterades av Säkerhetspolisen, för att året därpå dömas till 22 månaders fängelse. Som Safeguards Defenders påpekar, så innehåller domen mot honom en hel del intressant information om hur kinesiska myndigheter agerar för att värva spioner i norra Europa:

Dorjee said he first met with some who identified as a “China Daily journalist” in 2009 who approached him at a Tibetan gathering in Sweden after spotting him reading an article about the Dalai Lama. Court records on most of these activities are sealed, and available records simply show that this might be the same man he meets on trips on the popular Sweden-Finland ferry over the course of 2013 to 2015. A known MSS agent was at the time based out of the Chinese embassy in Helsinki. Dorjee was not charged with any crimes relating to this period.

(…)

Ferry trips, passing international waters, offered lots of gambling – blackjack was Dorjee’s favorite – and equally lots of booze, and these popular ferry rides were seemingly a way for the MSS to approach potential spies, both the ones to Finland and the ones to Poland. Dorjee said he regularly took the ferry by himself and with other Tibetan friends. He said he met lots of Chinese people on these trips. The relaxed environment apparently was an ideal setting for Chinese agents to sniff out targets. Dorjee meets a Chinese man gambling onboard the ferry. It’s not certain if this man is Lei Da. They gamble together, discuss business opportunities in India, and their common cultural heritage. Dorjee meets him three or four times on the Sweden-Finland ferry and later met him in Finland too.

Fallet visar bland annat att kinesisk spionverksamhet i Sverige även kan drivas utifrån, vilket förminskar risken att upptäckas. Exempelvis träffades Gyantsan aldrig sin kontakt inom Kinas säkerhetsministerium på svensk mark; mötena skedde istället i Finland och Polen.

Safeguard Defenders drar även paralleller till Babur Maihesuti, en etnisk uigur som dömdes för spionage i Sverige några år tidigare. Exempelvis var det samma person på det kinesiska säkerhetsministeriet som skötte kontakten med de båda spionerna.

Det var också samarbete mellan Säpo och polska myndigheter som ledde till att Gyantse kunde dömas. Allt detta visar alltså på vikten av koordinering mellan olika EU-länder för att hindra Kinas flyktingspionage.

Efter att Gyantse i maj i år avtjänat sin dom från 2018, så häktades han omedelbart på nytt av Säpo, som menade att han utgjorde ett hot mot Sveriges säkerhet. Beslutet att utvisa honom på livstid kom sedan alltså i slutet av oktober.

Det kan inte nog understrykas att Dorjee Gyantse bara är toppen av det växande isberg som Kinas flyktingspionage utgör. Så sent som i september åtalades en polis i New York vid namn Baimadajie Angwang för att spionera för den kinesiska regimens räkning.

Gyantse har enligt uppgifter fått bra betalt för att spionera åt Kinas säkerhetsministerium. Denna morot brukar även kombineras med piska, vilket jag bland annat skrivit närmare om för följande medier:

China Ramps Up Spying Efforts Against Refugees” (Taiwan Sentinel, mars 2017)
Kina spärrar in muslimer i läger” (Fokus, juni 2018)
Så skolas Kinas muslimer om” (Amnesty Press, augusti 2018)

Särskilt det sista reportaget ovan, det för Amnesty Press, innehåller flera vittnesmål om hur Kinas ambassad och andra myndigheter kontaktat uigurer på svensk mark för att tvinga dem att spionera på andra uigurer, med hot om att deras släktingar i Kina annars kommer råka illa ut.

Fallet Dorjee Gyantsee är dock viktigt i och med den stora mängd information om hur flyktingspionaget bedrivs som domen ger vid handen. Se domen i Södertörns tingsrätt från 2018 samt häktningsframställan från 2017 nedan.