Våldsamma protester mot nya lagar om språk och etnicitet i inre Mongoliet

5 september, 2020

I veckan har det varit stora oroligheter i inre Mongoliet, sedan myndigheterna bara ett par dagar innan skolstart lät veta att undervisning på mongoliska kommer minska eller upphöra.

Dussintals videoklipp har kablats ut över protester på och utanför skolor, med slagord som ”försvara vårt modersmål”, samt fysiska sammandrabbningar mellan polis och ilskna föräldrar eller studenter. En video visar elever vid en mellanstadieskola som forcerar en polisbarrikad för att fly från sin skola, en annan hur elever i armkrok marscherar runt och skanderar på mongoliska till närvarande folkmassors jubel.

Det finns också videos som visar på myndigheternas snabba och beslutsamma reaktion. I provinshuvudstaden Hohhot har polisfordon och såväl uniformerad som civilklädd polis posterats utanför flera skolor.

En lokal källa inom polisen berättade för Los Angeles Times om massarresteringar av både demonstranter och personer som uttryckt stöd för protesterna online:

A police source within Inner Mongolia who requested anonymity for his protection told The Times that security forces across the region were working overtime. They’d been detaining several people a day for the last two weeks in his local police station alone, he said. He showed The Times images of arrest orders on the police force’s platform and said they received new targets every two to three hours, usually people who had been protesting or supporting protests online.

The police were entering these Mongols’ homes and making them sign pledges to not speak against the bilingual program anymore, the source said. If they did not comply, they were detained, he said, and would become “key individuals,” marked in China’s police databases as threats to security requiring targeted surveillance and control.

“It’s terrifying,” he said. Those arrested included elderly people, pregnant women and middle school students, he said, and those marked as key individuals would be put under lifelong surveillance.

Den bästa rapporten om situationens allvar kommer just från Los Angeles Times, som skickade dit en av sina reportrar. Alice Su hann med att besöka en skola som tidigare undervisade på mongoliska samt intervjua med flera föräldrar, poliser och invånare i provinshuvudstaden Hohhot.

Su omringades sedan av civilklädd polis vid en skola, som tog in henne i en polisbil och körde henne till stationen. Där förhördes hon och tvingades in i en cell med hjälp av strupgrepp. Hon tilläts inte ringa amerikanska ambassaden och eskorterades efter fyra timmar tillbaka till Peking.

Innan dessa talade Su med förtvivlade föräldrar och släktingar som tvingas skicka sina barn till skolorna under hot om uppsagda anställningar, och demonstranter som filmats för att sedan arresteras eller efterlysas.

Flera lokala säkerhetsbyråer säppte i veckan namnlistor över personer som misstänks för den allomfattande brottsrubriceringen ”starta bråk och provocera fram problem”. Listorna kom med bilder som verkade vara tagna av övervakningskameror under protester i regionen.

”Alla etniska grupper måste sluta sig samman lika nära som kärnorna i ett granatäpple”, vilket är ett citat av Xi Jinping, stod skrivet på en av skolans väggar där Su greps av polis.

Hon talade där bland annat med en person som berättade hur hans barnbarn deltagit i en protest förra veckan, efter att det blivit känt att undervisningen vid skolan i fråga nu ska ske till hälften på mandarin istället för helt på mongoliska som var fallet tidigare.

Det så kallade ”programmet för tvåspråkighet” – som alltså tillkännagavs bara ett par dagar innan terminsstart – resulterade i att upprop började cirkulera online som skrevs under av tusentals studenter, lärare och föräldrar. Musikartister och andra kända personer från regionen började också dela dessa upprop på sociala medier.

I uppropet kritiserades detta program som det senaste steget i ledet från lokala myndigheter att sudda ut etniska mongolers kulturella identitet, på ett liknande vis som har skett i Tibet och Xinjiang.

Det finns i dag omkring sex miljoner etniska mongoler i inre Mongoliet, vilket i själva verket nästan är dubbelt så många som i Mongoliet. Men liksom är fallet i Xinjiang och Tibet, har en omfattande invandring av etniska kineser gjort att denna folkgrupp nu enbart utgör mindre än en femtedel av regionens totala befolkning.

Regionen var särskilt hårt drabbad under kulturrevolutionen, då tiotusentals etniska mongoler dödades, långt fler torterades och byggnader eller symboler med spår av lokal identitet förstördes urskillningslöst.

Under 2000-talet har ett politisk kampanj förflyttat herdar från regionens grässtäpper till städerna, med ”ekologisk migration” som förevändning. Stora delar av dessa stäpper har sedan istället exploateras av kinesiska gruv- och råvaruföretag, skriver Los Angeles Times.

Många inre mongoler ser nu alltså språket som en sista utpost att försvara sin egen identitet. Andelen inre mongoler som lär sig det mongoliska språket i skolorna har minskat från 60 procent 1990 till drygt 30 procent i dag.

Och nu ska denna undervisning minska ytterligare. Tanken är sannolikt att mongoliska ska försvinna helt från regionens skolor, vilket sedan tidigt 2000-tal varit fallet för språk som uiguriska, kazakiska och tibetanska.

Analytiker menar att en tidigare sovjetisk modell, där ett relativt självstyre samt en relativ frihet för bevarandet av lokalt språk och kultur under Xi Jinping har övergivits till fördel för en ”andra generationens tillvägagångssätt”, som fokuserar på att assimilera etniska minoriteter till kinesisk kultur och språk.

Det uttalade syftet med denna policy, understryker Los Angeles Times, är att stärka patriotism samt de olika folkgruppernas lojalitet till nationen och kommunistpartiet. De genomförs ofta med våld och tvångsmetoder.

Polisen som talar med Los Angeles Times uppger att även många personer inom systemet är emot denna utveckling, men att det är livsfarligt att uttrycka detta motstånd. Då riskerar man nämligen gå samma öde till mötes som meningsmotståndare i Xinjiang eller Tibet, vars öden är kända bland delar av befolkningen i inre Mongoliet.

Det är tydligt att det nya tillvägagångssättet gentemot etniska minoriteter kommer medföra problem inre Mongoliet av samma sort som redan existerar i Xinjiang och Tibet.

Frågan är bara om kinesiska myndigheter kan hantera detta utan problem, eller om man tar sig vatten över huvudet genom att skapa motsättningar i snart sagt varje region där det finns en betydande andel folkgrupper som inte är etniska kineser.

RELATERAD LÄSNING:

China offers bounty for Inner Mongolia protesters” (Asia Times)
Inner Mongolia doubles down on China’s plan to teach key subjects in Mandarin despite protests” (South China Morning Post)
Will education reform wipe out Mongolian language and culture?” (Language on the Move)

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 771 andra, prenumerera du med.

Lyssna på Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article