Jojje OlssonUnder gårdagen sade USA:s utrikesminister Mike Pompeo att president Donald Trump kommer agera mot Tiktok, Wechat och otaliga andra kinesiska appar som påstås utgöra ett säkerhetshot mot USA. Enligt Pompeo så medför dessa tjänsters verksamhet ett ”inmatande av data direkt till kommunistpartiet och dess nationella säkerhetsapparat”.
Dels pekade Pompeo på skanning av ansikten som ett återkommande inslag, dels på insamling av information om bland annat användarnas bostäder och telefonnummer. Pompeo sade vidare att Trump ”klargjort att vi ska ta hand om” dessa frågor, och att presidenten avser skrida till verket under de kommande dagarna.
Detta följer på ett uttalande av finansminister Steve Mnuchin, som i söndags sade att Tiktok antingen måste säljas till en annan ägare eller helt blockeras i USA. Finansdepartementet, som alltså leds av Mnuchin, har gjort en särskild utredning av just Tiktok och kommit fram till att appen ”skickar tillbaka information om 100 miljoner amerikaner” till sitt kinesiska ägarföretag ByteDance.
Misstron mot kinesiska mjukvaror är djup bland båda kamrarna och båda partierna i amerikanska politik. Mnuchin uppgav att han nyligen talat om Tiktok med Chuck Schumer, den demokrat med högst ställning i senaten, samt Nancy Pelosi, talman i underhuset och demokrat som gjort sig känd för att tycka särskilt illa om Donald Trump.
De hade enligt uppgift kommit överens om att en försäljning eller blockering av tjänsten är nödvändig, och att nödåtgärden International Emergency Economic Powers Act kommer användas om så behövs.
Utrikesministerns och finansministerns uttalanden under gårdagen följer i sin tur på ett uttalande från Trump själv i fredags, som ombord på Air Force One lät en samling reportrar veta att han snart kommer utfärda en order för att förbjuda Tiktok i USA, där appen har 80 miljoner månatliga användare.
I slutet av juni skrev jag närmare här på InBeijing om hur Tiktok avslöjats med att spionera på sina användares aktiviteter och lösenord.
Jag har också ofta skrivit om ämnet i mitt nyhetsbrev, bland annat om hur Indien i slutet av juni blockerade 59 stycken kinesiska appar av säkerhetsskäl, bland annat Tiktok och Wechat. Vidare har jag flera gånger fått privata frågor av mina läsare gällande riskerna med att använda Tiktok eller andra liknande kinesiska appar.
Liksom är fallet med Huawei, så verkar ett slags globalt uppvaknande just nu att ske gällande riskerna kinesiska mjukvaror som Tiktok, Wechat och Zoom. Det återstår att se huruvida detta kommer leda till en liknande internationell kampanj – möjligen ledd av USA – för att blockera dessa tjänster.
Oavsett vilket så har Bytedance uppfattat orosmolnen, och är just nu i samtal med Microsoft om försäljning av Tiktok. En affär som har komplicerats av Donald Trumps till synes dubbla budskap i frågan.
Till en början signalerade Trump att han kommer motsätta sig ett uppköp av Tiktok från ett amerikanskt företag. I dag rapporterade dock Reuters att Trump kommer ge Microsoft 45 dagar att slutföra affären med Bytedance.
I all denna röra går det att urskönja ett par möjliga nya trender. Dels hur uppdelningen av världens internet i ett kinesiskt nät och ett som är mer präglat av västerländska tjänster verkar accelerera. Tidigare var det ”bara” utländska tjänster som blockerades i Kina – nu kan kinesiska tjänster i allt större utsträckning komma att blockeras i andra länder.
Dels visar exemplet med Tiktok på hur det med dagens förutsättningar i det närmaste är omöjligt för en kinesisk tjänst att bli en global storspelare, om den inte först säljs till en utländsk ägare. Samma trend har kunnat ses med Wechat, var ägarföretag Tencent länge haft en uttalad ambition att expandera globalt. Detta har dock inte skett, i mångt och mycket på grund av oro bland potentiella användare i frågor som integritet och spioneri och Tencents relation till den kinesiska regimen.
En amerikansk blockering av Wechat skulle vara en mycket mer drastisk åtgärd än att bannlysa Tiktok. Detta inte bara för att Wechat är en ännu mer värdefull källa till information för kinesiska myndigheter, då huvudaktiviteten där är samtal och dialoger snarare än delning av komiska videoklipp. Wechat är dessutom en mycket större tjänst än Tiktok, såväl i Kina som globalt.
Tack vare en relativt liten kinesisk diaspora, så är användningen av Wechat inte särskilt utbredd i Sverige. Globalt har appen dock 1,2 miljarder månatliga användare, och är sannolikt den främsta kanalen för kommunikation mellan kinesiska familjemedlemmar boende i olika länder.
Sammantaget har detta lett till två olika argumentationslinjer bland analytiker och tyckare utanför Kina. En linje som menar att det är synd att blockera kinesiska tjänster i informationsfrihetens namn, samt att man genom en bannlysning av Wechat ”skär av” otaliga kinesiska familjemedlemmar från varandra eftersom exempelvis WhatsApp och Facebook Messenger inte är tillåtna i Kina.
Ytterligare en linje menar att det inte är USA:s eller andra demokratiers ansvar att tillåta kinesiska mjukvaror som används för spioneri, bara för att Kina till en början blockerat majoriteten av alla stora utländska kanaler för kommunikation online.
Det blir i vilket fall spännande att se vilka åtgärder Donald Trumps administration kommer ta mot vilka kinesiska appar senare denna vecka, samt huruvida detta är början på en ännu mer tydlig uppdelning mellan ett kinesiskt och ett globalt internet.
