EU hukar sig – men från USA väntar omfattande sanktioner mot Kina och Hongkong

Omvärldens reaktioner har varit tama sedan Kina förra veckan meddelade att de avser påtvinga Hongkong en nationell säkerhetslag, genom att kringgå parlamentet och istället införa lagen via dekret. Lagens oroande innehåll – som jag skrivit närmare om för bland annat Dagens Arena – går emot Hongkongs egen grundlag, och betyder sannolikt slutet för stadens relativa självstyre.

Många anser att Storbritannien på grund av historiska anledningar har ett särskilt ansvar att följa utvecklingen i Hongkong. Ändå mäktade landets premiärminister Boris Johnson blott med att uttrycka sina “förväntningar” om att Kina ska respektera Hongkongs rättigheter, och uppehålla den grad av självstyre som lovades när britterna lämnade över staden.

Den brittiska utrikesministern fick förvisso till stånd ett gemensamt uttalande tillsammans med sina kollegor i Kanada och Australien. Men det uttryckte bara en ”djup oro” för den nya lagstiftningen, och konstaterade att avtalet om Hongkong fortfarande gäller.

Värre ändå var uttalandet från Virginie Battu-Henriksson, EU:s taleskvinna i utrikes- och säkerhetsfrågor. I en mer än sedvanligt urvattnad kommentar uttrycktes inte ens någon oro. EU nöjer sig med att beskriva Hongkongs politiska modell ”ett land, system” som ”viktigt”:

Tidigare denna vecka meddelade dock Europeiska rådets ordförande Charles Michel att Kina måste respektera Hongkongs självstyre. EU:s utrikesministrar förväntas diskutera saken tydligare på fredag, men personligen kommer jag inte hålla andan i väntan på någonting konkret.

I ett försök att utanför ramarna för EU samla röster från olika länder för Hongkongs sak, har Chris Patten, britternas sista guvernör i Hongkong, startat ett upprop för parlamentariker och andra politiker världen över att skriva på.

Uppropet har i nuläget dragit samman 455 underskrifter. Det är inte särskilt många i sammanhanget. Exempelvis är det bara 13 svenska riksdagsledamöter som har skrivit under. Varför de övriga drygt 330 ledamöterna avstår är oklart.

Det finns dock två ljus i mörkret. Ett är Taiwan, vars regering konstant uttalat stöd för fjolårets proteströrelse i Hongkong. Under årets första fyra månader har antalet invånare i Hongkong som utvandrat till Taiwan ökat med 150 procent.

I dag meddelade president Tsai Ing-wen vidare att det ska bli ännu lättare för personer från Hongkong att bosätta sig och arbeta på Taiwan:

Det andra ljuset är USA, som är det enda landet vilket reagerat på våldtäkten av Hongkong på ett vis som även indikerar att de är beredda att på allvar följa upp sina ord med handling.

Redan förra veckan beskrev USA:s utrikesminister Mike Pompeo lagen som ”en dödsstöt” för Hongkongs relativa självstyre. Detta är av stor betydelse eftersom det amerikanska utrikesdepartementet varje år gör en bedömning av huruvida Hongkong är tillräckligt självständigt för att fortsätta åtnjuta särskilda rättigheter gentemot USA inom områden som handel och visering.

Under onsdagen meddelade så Pompeo utrikesdepartementets bedömning att Hongkong har förlorat sitt självstyre. Det är nu upp till president Donald Trump att avgöra i vilken utsträckning Hongkongs särskilda rättigheter ska skrotas.

Redan under gårdagen, alltså innan Pompeos beslut, gav Trump vid handen att större sanktioner är att vänta inte bara för Hongkong utan även Kina redan denna vecka. Såhär skriver Reuters:

U.S. President Donald Trump said on Tuesday the United States was working on a strong response to China’s planned national security legislation for Hong Kong and it would be announced before the end of the week.

(…)

At a White House news briefing, Trump was asked if he planned sanctions against China over Hong Kong and if he intended to put restrictions on visas for students and researchers from China.

“We’re doing something now. I think you’ll find it very interesting … I’ll be talking about it over the next couple of days,” he replied.

Pressed if this would include sanctions, he said: “No it’s something you’re going to be hearing about … before the end of the week, very powerfully I think.”

Reuters skriver vidare hur vita husets taleskvinna ifrågasätter hur Hongkong skulle kunna behålla sin status som finanscenter med den nya nationella säkerhetslagen. Larry Kudlow, Trumps ekonomiska rådgivare, sade i sin tur att Kina gör ett stort misstag, samt att man planerar erbjuda ekonomiskt stöd till amerikanska företag som vill flytta hem till USA från Kina eller Hongkong.

Enligt Reuters har amerikanska myndigheter på senare tid utforskat hur man ska ersätta företag som flyttar sin produktion från Kina till USA. Ett av förslagen innefattar en särskild fond på cirka 250 miljarder kronor som ska gå till subventioner och skattelättnader.

Andra åtgärder som nämnts riktar sig mot kinesiska företag med statliga kopplingar, samt direkt mot politiker i Kina med hjälp av Magnitsky-lagen.

Klart är i alla fall att Kina inte kommer backa från att klubba lagen genom landets parlament sannolikt redan i morgon, samt att USA inte kommer backa från att införa sanktioner. Båda regeringarna har flyttat fram positionerna så mycket att de inte kan visa sig svaga genom att backa.

Förvänta er batterier av sanktioner och fördömanden från båda håll, och en ytterligare försämring av relationen mellan de båda stormakterna.

Avslutningsvis vill jag bara framhålla att aktivister och pro-demokratiska politiker som jag talat med i Hongkong den senaste veckan vill se ekonomiska åtgärder mot Kina. Stadens invånare kan inte stå upp emot Pekingregimen på egen hand, och tomma uttalanden likt de från EU gör ingen nytta över huvudtaget.

I frågan om Hongkong leder USA, medan resten av västvärlden hukar sig. Det är dags att sträcka på nacken och göra gemensam sak med amerikanska myndigheter, oavsett vad man i övrigt tycker om Donald Trump.