Jojje OlssonSpänningarna i Sydkinesiska havet har nått nya höjder i skugga av coronakrisen. Då risken för en konfrontation mellan USA och Kina har vuxit under årets gång, har amerikanska stridsflygplan utfört 39 flygningar över Sydkinesiska havet, Östkinesiska havet, Gula havet och Taiwan-sundet hittills under 2020, vilket är tre gånger mer än motsvarande period i fjol.
Det skriver South China Morning Post, som också noterar att två av flygningarna skett i närheten av Hongkong, vilket är ovanlig och ses som särskilt provocerande i Peking.
Likaledes utförde den amerikanska flottan under årets första fyra månader fyra så kallade ”navigationsfrihetsuppdrag”, jämfört med bara åtta under hela 2019. Dessa aktioner innebär seglatser på internationellt vatten, men som Kina gör anspråk på med hjälp av bland annat konstgjorda öar runtom i Sydkinesiska havet.
Detta följer på ökad diplomatisk och militär aktivitet av Kina i området. I slutet av april rapporterade flera medier om hur kinesiska myndigheter plötsligt offentliggjorde etableringen av två nya ”administrativa områden” i Sydkinesiska havet. Detta på internationellt vatten, vilket Vietnam också delvis gör anspråk på.
Bland andra Asia Times påepakde hur agerandet sker medan omvärlden är upptagen med COVID-19:
To project strength at home and exploit an unprecedented security vacuum caused by the Covid-19 pandemic, China is doubling down on its expansive claims to the contested South China Sea.
China’s State Council, the country’s chief administrative authority, announced in recent days the establishment of two new administrative districts in the South China Sea.
(…)
In that direction, Beijing introduced on April 18 the Xisha and Nansha districts under the aegis of Sansha City, itself a new prefecture-level unity first established in 2012 on the Woody (Yongxing) Island in the sea’s Paracel island chain that China contests with Vietnam.
Vad gäller Taiwan så har kinesiska stridsflygplan utfört minst sex stycken uppdrag i närheten av ön i år, samtidigt som hangarfartyget Liaoning bara förra månaden kunde siktas utanför den taiwanesiska kusten två gånger.
Den kinesiska retoriken vad gäller anspråken på Taiwan har trappats upp till en nivå där regimen fått problem att hantera de stämningar man själv piskat upp hos sin egen befolkning. Något som South China Morning Post varnar för i en artikel med rubriken ”China tries to calm ‘nationalist fever’ as calls for invasion of Taiwan grow”:
Beijing is trying to calm rising nationalist sentiment after a growing chorus of voices called for China to take advantage of the Covid-19 pandemic by invading Taiwan.
A number of commentators on social media have called for the island to be reunified by force – something Beijing has never ruled out – but some analysts believe the authorities want to play a longer game and are now trying to cool the “nationalist fever”.
USA:s försvarsminister Mark Esper säger enligt tidningen att han vill öka de militära investeringarna i regionen, med tanke på den oförutsägbara situationen.
Ytterligare en intervjuad säkerhetsanalytiker menar att den upptrappade amerikanska militära aktiviteten i området är en konsekvens av misslyckandet mellan USA och Kina att lösa meningsskiljaktigheter med hjälp av diplomati.
Gårdagens upplaga av InBeijing nyhetsbrev fokuserade på relationen USA-Kina och det ”nya kalla krig” som allt oftare används för att beskriva denna relation. Där sammanfattades bland annat hur kinesiska militären på senare år skaffat sig ett övertag vad gäller markbaserade ballistiska missiler och kryssningsmissiler i området, samt hur USA nu med hjälp av nya satsningar ämnar ta igen detta försprång.
Det handlar alltså om ingentingen mindre än en militär kapprustning i Sydkinesiska havet. Men frågan ställs även huruvida USA har råd att ägna sig åt en sådan med tanke på dels militära åtaganden i andra delar av världen, dels hur hårt landets har drabbats av COVID-19.
För att läsa läsa hela gårdagens nyhetsbrev där ett dussintal artiklar om den alltmer ansträngda relationen mellan Kina och USA sammanfattas, överväg att börja prenumerera på InBeijing Premium.
