Jojje OlssonUnder gårdagen släppte Reportrar utan gränser (RSF) sitt årliga index över global pressfrihet. Medan Taiwan ligger kvar i Asiens absolut topp på plats 43, och Kina i den absoluta botten på plats 177 av de 180 länder och områden som rankas, så rasar Hongkong sju positioner till plats 80, bakom länder som El Salvador och Timor-Leste.
Tillbakagången är en del av en oroande trend för Hongkong, då staden låg på plats 18 i världen år 2002, när RSF publicerade första upplagan av sin globala ranking.
Tappet i årets ranking beror dels på Kinas ökade inflytande över staden, dels på behandlingen av journalister under fjolårets proteströrelse. Cedric Alviani, ordförande för RSF:s Asienkontor, citeras enligt följande angående utvecklingen i Hongkong:
“We are very concerned with the situation of press freedom in Hong Kong,” said Cedric Alviani, the East Asia Bureau Director for RSF. “During last year’s anti-extradition bill protests, we saw a new surge of violence against journalists, particularly coming from the law enforcements and the pro-China groups.”
“There is also a consistent refusal from the authorities to clearly answer certain questions asked by journalists during press conferences. The authorities in Hong Kong are consistently showing how the interests of the mainland government supersedes the interest of press freedom.”
Hong Kong Free Press skriver närmare om medieklimatets utveckling i staden i en artikel med rubriken ”China seeks ‘new world media order’ says watchdog, as Hong Kong plunges to 80th in press freedom index”.
Där konstateras bland annat hur polis medvetet attackerade journalister med tårgas och andra medel vid flera tillfällen under fjolårets protester, samt hur myndigheterna öppet kritiserar mediebolag som går emot så kallade kinesiska kärnintressen, bland annat genom rapportering om Taiwan som anklagas bryta mot ”ett Kina-politiken”.
Det är inte bara i Hongkong som Kina påverkar pressfriheten negativt. Alviani varnar för regimens ambition att exportera sin idé om mediernas funktion till andra länder, som innebär att journalister ska vara verktyg med uppgift att förmedla myndigheternas politik till allmänheten.
Vidare konstaterar Alviani att censuren och kontrollen av medier som pågår i Kina, inte längre bara påverkar kinesiska medborgare. Detta tydliggjordes särskilt under utbrottet av COVID-19, då kinesiska myndigheters agerande för att mörka virusets existens innebar att det kunde spridas snabbare och i större omfattning till omvärlden.
Särskild nämns i rapporten hur Kina i februari 2020 arresterade tre journalister som försökte rapportera om COVID-19. Sammanlagt sitter enligt RSF nu över 100 journalister fängslade i Kina, vilket är mer än i något annat land.
Kinas placering är oförändrad sedan förra årets ranking. Landet återfinns på plats 177, bakom länder som Iran och Syrien.
I andra änden återfinns Taiwan, som föll en placering i årets ranking och nu ligger på plats 43. Taiwan har ganska precis samma poäng som Sydkorea på plats 42. Alviani understryker att dessa två länder är de enda platserna för fri journalistik i hela Asien, som är hem åt tre femtedelar av världens befolkning.
Det ser mörkt vad gäller pressfrihet i Asien, undantaget de två ljuspunkterna Taiwan och Sydkorea.
Enligt RSF:s ranking är Sydkorea och Taiwan de enda asiatiska länder som uppnår en så kallad ”tillfredställande” nivå av pressfrihet. Det noteras dock att Kina hotar pressfriheten också i Taiwan genom att sätta press på ägare med affärsintressen i Kina. RSF har också observerat flera kampanjer av desinformation från Kina riktade mot Taiwan.
I rapporten varnas för att Kina försöker skapa en ny ”världsordning” vad gäller medier. Cedric Alviani menar att kinesiska myndigheter haft viss framgång att exportera sitt synsätt på mediernas roll i samhället inte bara till utvecklingsländer, utan också till ett fåtal demokratiska stater.
Han uppmanar vidare världen att ”gå samman och göra motstånd”, då vi med dagens utveckling inte kan vara säkra på att journalistik som vi i dag känner den kommer existera för nästa generation om vi inte är villiga att kämpa för den.
Hela RSF:s ranking – där Sverige ligger på fjärde plats – kan ses via organisationens hemsida.
