Jojje OlssonOBS: Texten presenteras är skriven av Daniel Andersson
Det var ingen som blev förvånad när Peking vann arrangörskapet till nästa vinter-OS vid omröstningen i Kuala Lumpur 2015. Jämfört med utmanaren Almaty i Kazakstan var de storfavoriter. De var också de enda kandidaterna. Både Oslo och Stockholm hade dragit tillbaka sina ansökningar. Pekings seger innebär att staden kommer att bli den första att arrangera både ett sommar-OS och ett vinter-OS.
Men det finns flera frågetecken och eventuella hinder som väntar arrangörskapet. Kina är inte känt för sina framgångar i vintersporter och det är sällan det kommer snö i Peking. För att lösa problemen med både infrastruktur, väder och nationella prestationer pågår just nu en storsatsning i landet. Kinas president har också uttryckt en önskan om att över 300 miljoner kineser ska vara aktiva inom någon form av vintersport till 2022.
Nytt påkostat OS
Kina är inte rädd för att öppna plånboken, trots internationella handelsdispyter med framför allt USA. Efter sommar-OS 2008 uppskattades det att landet hade spenderat totalt 40 miljarder dollar. Den här summan spenderas inte enbart på det två veckor långa evenemanget. Den enorma summan spenderas på att bygga arenor, anläggningar och att öka satsningen på att ta fram duktiga atleter. Detta gav frukt och Kina tog hem flest medaljer och vann medaljligan med totalt 100 medaljer, varav 51 var guld. Presidenten Xi Jinping hoppas nu göra om samma sak 2022.
Däremot hoppas landet inte behöva spendera en lika stor summa som sist. Flera av arenorna som byggdes till sommar-OS kommer att konverteras till vinterarenor, och det gäller framför allt de som ligger inne i Peking. Alla event kommer heller inte att hållas i Peking utan arrangeras i staden Chongli, som ligger i norra Hebeiprovinsen en bit utanför huvudstaden. Det är där som de flesta grenar kommer att hållas och framför allt all skidåkning. Men det är inte bara anläggningar som måste byggas och renoveras. Det kommer att byggas snabbtåg ut till den tänkta OS-byn och det kommer att öppna hotell och restauranger för att ta hand om alla som räknas komma och titta på de olympiska spelen.
Den allra största summan läggs däremot på att få kineserna intresserade av vintersport. Jämfört med sommarsporterna är de få som utövar någon vintersport. Gapet mellan de kinesiska utövarna och de från exempelvis Norge, Sverige och USA är också väldigt stort. Presidenten har därför sagt att landet kommer att öppna fler idrottsanläggningar och han vill att det finns minst 300 miljoner vinteratleter, vilket är 20 procent av befolkningen, i hela ladet till 2022. Som arrangörer vill han att Kina ska vara med och ta medaljer. För att öka kinesernas intresse har man börjat samarbeta med internationella tränare och profiler som ska marknadsföra sporterna. Ole Einar Björndalen, som är Norges stora OS-kung, ska tillsammans med företagen Madshus och Nordic Ways sprida intresset för skidåkning. Den svenska ishockeyklubben Leksand IF har påbörjat ett samarbete med kinesiska IceStar Group där de kommer att ha ett kulturellt utbyte och marknadsföra ishockey för damer och herrar.
Chans till medalj
Trots att Kina inte är ett känt vintersportland har de haft framgångar inom vissa grenar. Under det senaste vinter-OS i grannlandet Korea tog de 9 medaljer, varav ett var ett guld. Guldmedaljen togs av Wu Dajing i skridskogrenen 500 meter short track. Resterande medaljer var 6 silver och 2 brons. Landet har haft flest framgångar inom konståkning, skridsko och freestyle på skidor och snowboard. Det är framför allt i dessa sporter som de i nuläget har största chanser att både avancera och plocka hem medaljer. Däremot tror experter att det kommer att bli svårt för dem att ta medaljer i de mer traditionella sporterna, såsom alpinskidåkning, hockey och längdskidåkning. Här är det länder som USA, Tyskland och Norge som dominerar. Tittar man på förhandsfavoriterna i kategorierna för odds och liveodds med 888 Sport är det just dessa länder som tros vinna medaljligan. Bäst odds har Norge med 2.75, medan Tyskland och USA kommer efter med oddsen 3.50 och 6.00. Oddsen för att Kina vinner medaljligan är 41.00.
Det råder delade meningar om Kinas vintersportssatsning. Där många är väldigt positiva till den tycker andra att de satsar på sporten på helt fel sätt. Det handlar inte bara om att bygga anläggningar och öppna fler idrottsklubbar. De måste också träna rätt. De kinesiska skidåkarna tränar ofta väldigt länge och på låg intensitet. Toppåkare som Therese Johaug och Martin Johnsrud Sundby tränar inte alls lika mycket som de kinesiska åkarna och de är ändå avsevärt mycket bättre. Den svensken sprintern Teodor Peterson anser att de måste lägga om sin träning, åka mer skidor och ha bra tränare som peppar och utvecklar. I nuläget skiljer det 15 till 20 minuter mellan världens bästa skidåkare och Kinas bästa skidåkare.
Vinterturismen växer nationellt
Med Kinas sportsatsning kommer en satsning på vinterturismen. Landet vill bygga 800 skidresorter till 2022 som ska kombinera skidåkning med spa, restauranger och avkoppling. Redan nu har antalet anläggningar ökat från 300 till 700 mellan åren 2014 och 2017. De har även valt att satsa på att bygga skidanläggningar inomhus. I juli 2017 öppnades världens just nu största inomhus-skidresort, vilken kostade 4,5 miljarder dollar att bygga och som kan rymma 3000 personer åt gången. Nu har landet meddelat att de vill slå det egna rekordet med en ännu större anläggning. I Shanghai håller de på och bygger vad som nu kommer att bli världens största inomhusanläggning för skidor. Den kommer att täcka 227 000 kvadratmeter och innehålla liftar, spår och backar. Den ska vara klar till 2022.
Att kineserna själva kommer att bli intresserade av sporterna genom den här satsningen är ganska självklart. Huruvida den kommer att få internationella vintersportsturister att välja Kina framför andra länder som har naturlig snö, backar och berg är en annan fråga. Den enorma satsningen kommer utan tvekan att leda till något stort i landet, och förhoppningsvis kommer vi att se resultatet redan till OS.
Frågan är om det kommer att bli ett lika stort medaljregn över landet som under sommar-OS. Sju år är en kort tid för att få ett helt land, som tidigare inte har utövat eller varit intresserade av vintersport, att slå de allra bästa – men, vi får väl se.
