Kinas nya sidenvägar är inte bara världens genom tidernas största projekt alla kategorier. Det är också det mest påkostade, då cirka 10 000 miljarder kronor ska ha avsatts för att finansiera de infrastrukturprojekt som initiativet innefattar.
Under den senaste tiden har dock de nya sidenvägarna stött på en rad problem. Allt från kritik gällande miljö och korruption, till oro för att genom skuldsättning skapa en politisk hävstång gentemot andra länder, vilket bland annat har fått Malaysia att skrota sidenvägsprojekt värda 200 miljarder kronor.
De upprepade motgångarna – samt en växande skepsis mot projektet som sådant – har fått Kina att justera sin tidigare så triumferande retorik kring de nya sidenvägarna.
Från att tidigare ha avfärdat kritik om miljö, korruption, arbetsrätt och skuldfällor så har man under den senaste månaden försökt omprofilera de nya sidenvägarna genom att lova närmare översyn och därmed motverka de problem som man tidigare förnekat existerar.
Det förändrade tonläget kunde också ses under Kinas andra så kallade Belt and Road Forum i Peking förra veckan, där president Xi Jinping talade. Istället för att som tidigare framhålla de nya sidenvägarna som problemfritt win-win-projekt, så talade han nu om åtaganden som att stoppa korruptionen och göra miljöfrågorna centrala.
Vad ligger då bakom den ändrade retoriken från Kinas sida? Många vill tro och hoppas att Kina har tagit åt sig av kritiken. Men en artikel från Bloomberg menar att det snarare handlar om problem med finansieringen, och att landet de facto inte är så rikt som man vill ge sken av:
Many assume that Beijing has moderated its approach in response to the headwinds that its initiative has encountered across Asia, where project after project has run into financial and political trouble. But that’s not the real story — or, at any rate, not the whole story. It matters just as much that the People’s Republic isn’t quite as rich as everyone likes to think.
While Beijing has deep pockets, certainly, they aren’t deep enough to finance the trillions of dollars of infrastructure that Chinese leaders have promised at one time or another.
(…)
Thus, the fact that Beijing wants to reboot the Belt and Road and bring in foreign partners doesn’t necessarily reflect a change of heart. The real issue seems to be that China’s ambitions overshot its purse. What Chinese leaders want, above all, is for global private capital, including from the West, to help sustain the initiative.
Kina behöver helt enkelt hjälp att finansiera megaprojektet. Under förra veckans sammankomst i Peking offentliggjordes det att kinesiska företag investerat cirka 900 miljarder kronor utomlands relaterat till de nya sidenvägarna.
Även om det låter mycket, så utgör summan alltså bara en liten del av vad de nya sidenvägarna beräknas kosta. det bara en liten del av vad projektet ska kosta.
Bloomberg räknar samman att de två bankerna som är relaterade till projektet förfogar över knappt 1 500 miljarder kronor, samt att det även finns en särskild sidenvägsfond som sitter på ytterligare knappt 40 miljarder kronor.
Man citerar vidare konsultfirman Gavekal Research, som uppskattar att kinesiska företag utöver detta har tillgång till ännu knappt 6 000 miljarder kronor från Kinas statliga finanssektor.
Om de kinesiska företagen skulle tillåtas investera alla dessa pengar i utlandet skulle det inte bara lämna kassakistan tom för alla utvecklingsprojekt – inklusive fattigdomsbekämpning och social välfärd – som behövs inrikes i Kina. Det skulle heller inte vara nog för att finansiera de nya sidenvägarna.
Genom enkel matematik – tillsammans med en mer ödmjuk retorik – är det alltså uppenbart att kinesiska myndigheter nu letar efter utländska finansiärer för att kunna driva genom projektet enligt de ursprungliga planerna.
Samtidigt påpekar Bloomberg att de nya sidenvägarna knappast är ett idealt projekt för utländska investerare. Dels för att projektet är utformat främst för att gynna kinesiska företag, dels för att många av de planerade infrastrukturbyggena sannolikt aldrig kommer bli lönsamma.
Om Kina inte klarar av att finansiera initiativet, så rekommenderar Bloomberg istället att man bör minska projektet till en skala som man klarar av att hantera.
Några sådana planer verkar inte finnas i dagsläget. Frågan är nu: Kommer Kina lyckas med att locka utländskt kapital till sitt prestigeprojekt?
Läs mer om förändringar i retorik och verklighet kring de nya sidenvägarna nedan:
”The World Shouldn’t Save the Belt and Road” (Bloomberg)
”Xi Jinping’s Second Belt and Road Forum: Three Key Takeaways” (Bloomberg)
”China’s Belt and Road getting reboot to clean up its image” (The Star)
”Xi Jinping’s wins and losses at second Belt and Road Forum” (The Japan Times)
”Xi Jinping makes plenty of promises on belt and road plan, but can China deliver?” (South China Morning Post)