Jojje OlssonAtt många politiker och företagsledare är redo att kliva över lik för att dra nytta av Kinas ekonomiska utveckling är förvisso ingen nyhet. Men Volkswagens vd Herbet Diess tog ändå priset tidigare denna vecka då han först sade sig inte känna till de politiska fånglägren i Xinjiang, och sedan i samma andetag heller säga att han inte kan fälla något omdöme angående dessa läger.
Det var i en intervju med BBC tidigare denna vecka som pinsamheten uppdagade sig. Med anledning av Volkswagens nya fabrik i Xinjiang tillfrågades Diess om de politiska fånglägren i regionen, dit över en miljon muslimer tagits under de senaste två åren helt utan föregående rättsprocess.
Förutom i världens alla ledande medier, har dessa fångläger även diskuterats i bland annat FN och inom bland snart sagt alla västerländska regeringar. Icke desto mindre förnekade Diess rakt av all kännedom om dessa läger i intervjun med BBC.
Fadäsen uppmärksammas bland annat av Washington Post på ledarplats i artikeln ”How could Volkswagen’s CEO not know about China’s repression of Muslims?”, där det också framhålls att Diess uttalande utan tvekan var en lögn:
Asked by the BBC whether he is ”proud to be associated” with Chinese repression in Xinjiang, Volkswagen chief executive Herbert Diess said, ”No, but we are proud to create . . . we are absolutely proud to also create workplaces in that region, which we think is very useful.” Pressed about China’s maltreatment of the Uighurs, Mr. Diess added, ”I can’t judge this, sorry.” Then, asked whether ”you know about it,” he said, ”I don’t know what you’re referring to.” When a reporter pressed him about China’s establishing reeducation camps for a million people in Xinjiang, Mr. Diess said, ”I’m not aware of it.”
This cannot be true. As the leader of a multinational corporation with factories spread across China, he must know of the atrocity unfolding in Xinjiang. His comment is abhorrent, and just as disturbing is the possibility that his remarks reflect ambivalence by SAIC Volkswagen about the treatment of the Uighurs and others. Has this joint venture, formed in 1984, soon after China’s reform era began, been looking the other way as China extinguishes the customs and mind-set of a whole population?
När Washington Post kontaktar Volkswagen medger företaget dock att man visst är väl medveten om repressionen i Xinjiang, och säger sig vidare ha ”agerat aktivt” för att påverka situationen.
Volkswagen låter vidare meddela att respekt för mänskliga rättigheter är en av de ”fundamentala principerna” för företagets affärsverksamhet. Något som alltså verkar ha gått företagets vd över huvudet.
Washington Post påpekar också det ironiska i att Volkswagen har sina rötter i Nazityskland, och därmed kan tyckas vara på sin vakt vad gäller upprättandet av koncentrationsläger, vilket har blivit en allt vanligare benämning av de läger som den kinesiska regimen upprättat i Xinjiang.
Att många näringslivsföreträdare inte hyser några moraliska betänkligheter när det gäller att försäkra sig om kinesiska blodspengar är som sagt var inget nytt.
Men genom att att helt neka all vetskap om vad som ofta kallas folkmord (genocide) i samma region som man expanderar sin verksamhet, sätter Diess ett farligt lågvattenmärke till exempel som andra politiker och affärsmän kan följa om det inte uppmärksammas och fördöms.
Klicka på bilden för att se segmentet från BBC:s intervju där Diess säger sig ”inte känna till” de politiska fånglägren i Xinjiang.
En anledning bakom Diess uttalande kan anas i artikeln ”Volkswagen Plots Major China Push as Tensions Rise at Home” i Bloomberg tidigare denna vecka.
Där står att läsa hur Volkswagen planerar att expandera i Kina, bland annat med anledning av de problem man stött på gällande arbetsmarknadsfrågor i Tyskland.
Då passar det givetvis utmärkt att ta regimens parti vad gäller de politiska fånglägren i Xinjiang; den just kanske allra mest känsliga frågan internationellt för det kinesiska ledarskapet.
