Jojje OlssonI veckan rapporterade kinesiska myndigheter landets ekonomiska tillväxt för 2018 års sista kvartal. Kinas BNP växte under fjolårets sista tre månader med 6,4 procent, vilket innebär en ekonomisk tillväxt på 6,6 procent för helåret 2018.
Det är 0,2 procentenheter lägre än i fjol och dessutom Kinas lägsta tillväxt sedan 1990, då ekonomin drabbades av en rad sanktioner efter massakern vid Himmelska fridens torg året innan.
Bland annat The Guardian understryker samtidigt hur flera analytiker misstänker att Kinas tillväxt just nu går ännu långsammare än vad den officiella statistiken ger vid handen:
Most economists doubt China’s official GDP figures, with some estimating that the real figure could be less than half the rate reported by the government. China’s latest data comes at a time when international attention is focused on the Chinese economy.
“China’s official GDP number is always a fiction, but fourth quarter data was a particularly aggressive fiction,” said Leland Miller, chief executive officer of China Beige Book.
CNBC citerar en ekonom som menar att Kinas officiella ekonomiska statistik har varit alltför jämn och stabil under de senaste åren för att vara trovärdig.
Likaledes intervjuar ABC en ekonom som anser att Kinas BNP-siffror främst bör tjäna som måttstock av landets framtida ekonomiska politik, där en hög prognos innebär större sannolikhet för statliga stimulanspaket.
I artikeln ”How badly is China’s economy doing? Look behind the official GDP figures” gick South China Morning Post tidigare denna månad ännu längre, genom att citera kinesiska akademikers rapporter som menar att landets BNP-tillväxt under fjolåret var så låg som 1,5 procent.
Artikelförfattaren menar vidare att analytiker och ekonomer som fortfarande tror att Kinas ekonomi växer med 6 procent om året ”borde skämmas över sig själva”.
Hur det än må vara med detta så råder närmast konsensus om att Kinas ekonomi kommer växa ännu långsammare under såväl 2019 som 2020. En tydlig indikation på detta är att konsumtionen föll dramatiskt under andra halvåret 2018.
I artikeln ”Beijing Dithers as the Economy Declines” så uppmärksammar Bloomberg hur de totala momsintäkterna för Kinas myndigheter sjönk med hela 62 och 71 procent under oktober respektive november månad, vilket alltså är en konsekvens av minskad konsumtion.
Också bilförsäljningen backade under fjolåret för första gången sedan 1990. Försäljningen av smartphones – en annan viktig konsumentvara – minskade i fjol för första gången någonsin sedan smarta telefoner började säljas i Kina. Och det med hela 13 procent.
Bostäder, smycken och kosmetika utgör andra typiska måttstockar där minskad försäljning kunde ses under fjolåret. Detta enligt Financial Times, som dessutom påpekar att ökningen av antalet utlandsresor som kinesiska turister genomförde under 2018 stagnerade.
Dessutom var börsen i Shanghai den sämst presterande i hela världen i fjol, då dess kompositindex föll med 24,6 procent.
Samtidigt noterar New York Times att den ekonomiska statistiken såg något bättre ut i december än övriga månader under fjolårets andra halvår.
En anledning till detta kan vara ekonomiska stimulanser, vilka har fortsatt under januari då kinesiska myndigheter pumpade in hundratals miljarder kronor i landets ekonomi. Tidningen ser detta som ett tecken på att ledningen tvivlar på att ekonomin kan växa tillräckligt på egen hand.
Även om dessa stimulanser kan få ekonomin att växa på kort sikt med hjälp av exempelvis infrastrukturprojekt, så löser de knappast de underliggande obalanser som Kinas ekonomi brottas med.
Det är också tydligt att handelskriget med USA har påverkat Kinas ekonomiska tillväxt negativt, vilket förutom i konsumtionen även kan ses genom en försämring inom områden produktion och export under slutet av 2018.
