Jojje OlssonDen största nyheten gällande Kina denna vecka var arresteringen av Meng Wanzhou, finanschef vid världens största telekombolag Huawei, och tillika dotter till företagets grundare och ägare Ren Zhengfei.
Meng arresterades när hon bytte plan i Kanada på vägen till Sydamerika, och kommer nu sannolikt att utlämnas till USA, där hon är efterlyst för att ha brutit mot sanktioner genom att sälja utrustning till Iran.
Kina har reagerat starkt på arresteringen och kräver att Meng genast släpps. Myndigheterna kallar det hela för ett brott mot mänskliga rättigheter, och säger sig inte alls förstå vad det är som förorsakat händelsen.
Även på Kinas internet har stämningen varit högljudd. Kanadensiska myndigheter har förbannats för att vara amerikanska underhuggare, och röster har höjts för såväl bojkott av kanadensiska varor som för att Kina i gengäld bör arrestera någon högt uppsatt amerikansk företagschef som befinner sig på kinesisk mark.
Situationen är relevant främst av två anledningar. Till att börja med så ger arresteringen en hint om de spända relationerna mellan USA och Kina, med anledning av det pågående handelskriget länderna emellan.
Även om det inte är fastställt att just denna arrestering har med själva handelskriget att göra, så är det icke desto mindre ett tecken på att USA inte komma lägga fingrarna emellan.
De komplicerade förhandlingarna som pågår för att undvika ett fullskaligt handelskrig – som jag skrev närmare om här på InBeijing tidigare i veckan – underlättas knappast av denna händelse.
Meng Wanzhou uppges vara arvtagare till Huawei, världens största telekombolag.
Men framför allt utgör arresteringen av Huaweis finanschef blott den senaste i raden av skandaler och bakslag för företaget, vars förgreningar till Kinas militär och myndigheter är såväl djupa som dokumenterade. Grundaren Ren Zhengfei är exempelvis före detta yrkesofficer i Kina militär.
Med anledning av oro kring säkerhet och spionage, har USA sedan länge restriktioner på plats mot Huawei, som förbjuder företaget att delta i upphandlingar från myndigheter eller militär i USA.
I augusti införde även Australien ett förbud mot Huawei att medverka i utbyggnaden av landets 5G-nät. Förra veckan meddelande också Nya Zeeland att landets underrättelsetjänst förbjuder Huawei att ta del i byggnationen av 5G-nätet där.
Och fler länder verka nu följa samma väg. I dag rapporterade Reuters att Japan planerar införa restriktioner på utrustning från Huawei, främst relaterat till utbyggnaden av landets cybersäkerhet och motverkande av läckage av underrättelsematerial.
Just nu pågår också utredningar i såväl Kanada som Storbritannien, om huruvida sanktioner mot Huawei ska införas även där. I samband med arresteringen av Meng Wanzhou varnade chefen för Kanadas underrättelsetjänst för faran med spionage kopplat till den kinesiska staten, om teknik från Huawei blir en del av exempelvis utbyggnaden av landets 5G-nätverk.
Olika brittiska myndigheter har under årets gång varnat för att Huaweis utrustning kan utgöra ett hot mot landets nationella säkerhet. I veckan utfärdade vidare MI6, landets underrättelsetjänst, en ny varning på samma tema, samtidigt som operatören British Telecom uppgav att man håller på att ta bort utrustning från Huawei i redan befintliga 3G- och 4G-nät.
Huawei har av säkerhetsskäl stött på sanktioner och restriktioner i en handfull länder på senare tid. I Sverige går man dock säker.
Detta för oss till Sverige, där auktionen för upphandling av utbyggnaden för vårt 5G-nät har börjat denna vecka.
Här tillåts Huawei medverka som vilket företag som helst, vilket exempelvis Computer Sweden nyligen uppmärksammade i en artikel med rubriken ”Inga hinder för kinesisk teknik när svenska 5g-auktioner drar igång”.
Detta alltså trots förbuden i ovanstående länder, samt en rad varningar från olika svenska aktörer, som bland annat sammanfattades av Svenska Dagbladet i veckan:
Nu höjs röster i Sverige om att det kan krävas en begränsning för Huawei och andra kinesiska leverantörer även här.
Försvarets Radioanstalt, FRA, uttalar sig aldrig om enskilda länder eller företag, men bekräftar i allmänna ordalag att det finns reella risker kopplat till utländsk utrustning i telekomnäten.
– Det är något som vi har kunnat verifiera i olika tester, berättar FRA:s tf kommunikationschef Fredrik Wallin och fortsätter:
– Det är något som man bör ta på allvar.
(…)
Johan Lagerkvist, Kina-kännare och professor vid Stockholms universitet, understryker att om möjligheten finns att gynna Kina så kommer den också att användas.
– Om Huaweis teknik kan användas för att stärka kinesiska intressen kommer Peking inte att dra sig för att använda den för sina syften, säger han.
Förutom de kända funktioner som kan användas för avlyssning, och som alla nätverk har, finns en misstanke om att kinesiska leverantörer byggt in dolda bakdörrar.
Förutom att vara världens största leverantör av telekomutrustning före Ericsson, så passerade Huawei nyligen också Apple som världens näst största tillverkare av smartphones efter koreanska Samsung.
Även här kan man stöta på problem. Flera ledande amerikanska teleoperatörer och butikskedjor säljer sedan tidigare inte Huaweis telefoner. Och i augusti i år skrev Donald Trump under ett förbud för myndighetspersonal eller företag som jobbar för USA:s myndigheter att använda produkter från Huawei.
I Sverige har Huawei dock fri lejd att till och med delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Är det verkligen så klokt?
