Jojje OlssonHandelskriget mellan Kina och USA är i full gång. I samband med G20-mötet i Buenos Aires vid månadsskiftet, ska Donald Trump och Xi Jinping träffas 1 december för middag och samtal om de punkter som skaver.
Men det är inte mycket som tyder på att den ekonomiska konflikten kommer få någon snabb och enkel lösning. Tvärtom så rapporterade Bloomberg förra veckan att USA överväger införa strafftullar på resterande drygt 250 miljarder dollar kinesiska importer, om mötet i Argentina inte leder någon vart.
Detta alltså utöver de kinesiska importer till ett värde av 250 miljarder dollar som Trumps administration redan har belagt med 10 procents tullar, som dessutom ska höjas till 25 procent vid årsskiftet om Kina inte går med på de krav som USA menar ska göra det ekonomiska samarbetet mellan länderna mer jämlikt.
Insatserna är alltså höga, och Peking visar få tecken på att ge in för de amerikanska kraven gällande bland annat bättre marknadstillträde, stärkt immaterialrätt och minskad diskriminering mot utländska företag som verkar i Kina.
Tvärtom kan man märka en dragkamp mellan Kina och USA om omvärldens sympatier. Ända sedan Trump vann presidentvalet i slutet av 2016, har kinesiska myndigheter på USA:s bekostnad försökt framställa sig som en garant för frihandel och globalisering.
Det tydligaste exemplet på detta var Xi Jinpings tal vid det världsekonomiska forumet i Davos, som jag skrev om här på InBeijing. Vid Boao Forum – Asiens svar på Davos – upprepade Xi i april i år löftena om att Kina kommer hänge sig åt ekonomiska reformer i öppenhetens namn.
Senaste i raden av exempel på likartade löften kom denna vecka, när Xi Jinping invigningstalade vid den första upplagan av den årliga mässan China International Import Expo. Själva syftet med denna nya mässa är att bevisa hur Kina nu är redo att öppna sina marknader och köpa mer importvaror från omvärlden.
Under måndagen lovade Xi således att förbättra villkoren för utländska företag som verkar i Kina. Men det faktum att mycket lite av dessa löften hittills materialiserats har lett till en ökad misstro.
I artikeln ”Xi Jinping’s market opening pledges fail to impress European firms who have ‘heard it all before’” beskriver exempelvis South China Morning Post hur den Europeiska handelskammaren i Kina uttrycker skepsis mot presidentens löften:
“Much of the content in the speech delivered by President Xi Jinping at the opening of the Import Expo echoed what was previously announced at Boao [the economic forum in Hainan] in April 2018,” according to a statement published by European Chamber of Commerce on its WeChat account on Monday night.
The Chamber also warned that lack of details about fulfilling previous promises was rapidly eroding European confidence in Chinese market opening.
“This constant repetition, without sufficient concrete measures or timelines being introduced, has left the European business community increasingly desensitised to these kinds of promises,” it said.
Vidare citerade New York Times i helgen Europeiska handelskammarens generalsekreterare Adam Dunnett i artikeln ”China Seeks Allies as Trump’s Trade War Mounts. It Won’t Be Easy.”
Där uppgav Dunnett att flera europeiska företag under de senaste månaderna börjat förespråka ”en tuffare, amerikansk inställning” med restriktioner på kinesiska exporter till Europa, om Peking inte ger europeiska företag samma villkor i Kina som de kinesiska aktörerna åtnjuter i på den europeiska marknaden. Dunnett kallade den nya inställningen för ”en fundamental förändring”.
Förra månaden citerades också den Europeiska handelskammarens ordförande Mats Harborn i Svenska Dagbladet skylla handelskriget på Kina. Enligt Harborn så har handelskammaren ”varnat i åratal” för att en konflikt som denna kan bli följden av att Kina inte gjort tillräckligt för att öppna upp och reformera sin ekonomi.
Inför China International Import Expo skrev Tysklands och Frankrikes ambassadörer i Peking vidare en gemensam debattartikel i det ledande finansmagasinet Caixin. Där ”rekommenderade” de båda ambassadörerna en rad åtgärder från kinesiska myndigheter, bland annat att ge utländska företag bättre villkor i Kina samt stärka immaterialrätten.
Artikeln påminde även om att såväl Angela Merkel som Emmanuel Macron ”förväntar” sig att detta sker.
Kort sagt så har China International Import Expo denna vecka visat att det finns ett större tvivel hos omvärlden än tidigare inför den så fina kinesiska retoriken. För som ovanstående aktörer påpekar så har mycket lite av retoriken materialiserats.
Trots allt prat om öppenhet och globalisering så rankar exempelvis OECD fortfarande Kina på plats 59 av 62 länder vad gäller öppenhet för utländska investeringar.
Pekings värsta farhågor är nu att Europa eller andra delar av världen ska göra gemensam sak med USA, och inför strafftullar mot importer från Kina om Peking inte rättar sig efter de i stort sett identiska kraven från olika håll för att motverka landets merkantilistiska handelspolitik.
För även om man vill visa upp ett tufft ansikte utåt, så har Trumps tullar redan påverkar Kinas ekonomi. Landets politbyrå varnade förra veckan för att ekonomin är under “ökad nedåtgående press” på grund av förändrade externa faktorer; det var första gången högsta ledningen öppet uttryckte bekymmer sedan handelskriget började.
I slutet av oktober varnade statliga forskare för att handelskriget med USA kan få Kinas BNP-tillväxt att minska med 1,5 procentenheter. Kina rapporterade mycket riktigt en tillväxt på ”bara” 6,5 procent för årets tredje kvartal, vilket var den lägsta sedan 2009.
Om även Europa nu skulle hota att belägga Kina med tullar skulle det inte bara drabba landets exporter. Det skulle även sannolikt få utländska företags investeringar i nya fabriker och andra faciliteter i Kina att minska, vilket skulle sätta ytterligare press på tillväxten.
Se nedan några av de rapporter som denna vecka utreder diskrepansen mellan Xi Jinpings retorik och verkligheten:
”China puts on a big show, but not everyone is buying its trade message” (CNBC)
”China President Xi’s economic reform promises underwhelm” (BBC)
”Xi’s usual rhetoric leaves US, EU waiting for concrete action” (Asia Times)
”Chinese president promises economic openness at Shanghai expo but offers few specifics” (Wall Street Journal)
