Veckorna som gick: Nyhetsbrev från Kina/Asien vecka 20

Efter ett par veckor i Papua Nya Guinea kommer så här InBeijings första nyhetsbrev sedan slutet av april. Mycket har givetvis hänt sedan dess; en utmaning att koka ner utvecklingen till ett tiotal artiklar.

Dessutom får de läsare som stödjer InBeijing med minst 10 dollar i månaden ett signerat exemplar av min förförra bok ”Det nya Kina” (2016), och de som stödjer med minst 20 dollar får ett exemplar av min nyaste bok ”De kidnappade Kinasvenskarna”. Tack på förhand!

EKONOMI & HANDEL

U.S.-China Trade Talks End With Strong Demands, but Few Signs of a Deal – För ett par veckor sedan skickade USA en toppdelegation till Kina med bland annat finansminister Steve Mnuchin och handelsminister Wilbur Ross, för att genom förhandlingar försöka undvika det handelskrig som håller på att rullas upp mellan världens två största ekonomier. Bland annat New York Times beskrev i början av maj dessa samtal inte bara som fruktlösa, utan även som att de båda sidornas respektive krav och hållning hårdnade under de två dagar som samtalen fördes. Tidningen publicerar också en lista på många krav som USA ställer gentemot Kina, inklusive att minska handelsöverskottet mot USA med 200 miljarder dollar på två år och upphöra med subventioner till statliga företag inom viktiga industrier. Kina har å sin sida också en rad krav, som att telekomföretaget ZTE ska få sälja sina produkter i USA, trots sina nära band till kinesiska myndigheter och militär. Samtalen kommer fortsätta nu i veckan, då en kinesisk delegation ledd av vice premiärminister Liu He åker till USA 15-19 maj.

The People’s Republic of Protectionism – Finansmagasinet Barron’s beskrev nyligen Kina som ”världens mest protektionistiska större ekonomi”. Tidningen varnar för att ta president Xi Jinpings prat om frihandel och globalisering på allvar, och förklarar istället detaljerat hur Kina med hjälp av subventioner och teknologistöld ämnar överta USA som världens produktionscentrum av högteknologi. Här spelar planen ”Made in China 2025” en nyckelroll. Officiellt innebär den en ökning av kvalitet och investeringar inom tekniksektorn, men i realiteten går den enligt Barron’s ut på att komma över utländsk teknologi för att sedan låta statliga subventionerade företag producera och sälja samma teknologi. Utländska företag stängs sedan ute från den kinesiska marknaden, samtidigt som kinesiska aktörer har tillgång till pengar från statliga banker som ger dem en stor fördel på den globala exportmarknaden. Kinas snabbtåg, som bygger på teknologi från Japan och Europa, framhålls som ett typexempel. Det understryks även hur kinesiska myndigheter utövar närmast full kontroll över landets privata företag, och artikeln tillhandahåller vidare data och digram som visar hur Kina hittills har haft stor framgång med ”Made in China 2025”.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

White House warns China on growing militarization in South China Sea – I början av maj kom uppgifter att Kina placerat avancerade missilsystem på tre stycken av de konstgjorda öar som man byggt i Sydkinesiska havet. Tidigare har liknande utrustning installerats på Woody Island i de nordvästra delarna av detta hav, men nu återfinns missiler så långt ner som på ö-gruppen Spratly, belägen mellan Vietnam och Filippinerna. Vita huset kommenterade uppgifterna med att man är väl medveten om Kinas militarisering av Sydkinesiska havet, och enligt pressekreterare Sarah Sanders kommer dessa få både omedelbara och långtgående ”konsekvenser”. Efter att vita huset kritiserade uppgifterna officiellt, uttryckte också Australiens utrikesminister Julie Bishop också sin ”oro” för rapporterna om de nya vapnen i området. Kinas utrikesministerium menar å sin sida att det handlar om ”nödvändiga defensiva” vapensystem som inte har något att göra med militarisering. Dess taleskvinna framhöll öarna i fråga som ”odiskutabelt” kinesiskt territorium, och uppmanade samtidigt USA att ”reflektera över sina misstag” gällande landets egna militära närvaro i området.

It doesn’t matter what happens at Trump’s Singapore meeting with Kim Jong Un — the North Korean leader already won – Förra veckan blev det klart att det efterlängtade mötet mellan Donald Trump och Nordkoreas diktator Kim Jong-un kommer äga rum 12 juni i Singapore. Som Business Insider påpekar så innebär detta på förhand en seger för Kim. Dels för att det tjänar hans legitimitet gott att på egen hand träffa presidenten i världens mäktigaste demokrati. Och dels för att mötet i Singapore visar att Nordkorea är en egen aktör som inte på något vis är beroende av Sydkorea, vilket hade varit fallet om mötet ägt rum vid den demilitariserade zonen på den koreanska halvön. Ämnen som kommer diskuteras innefattar avvecklingen av Nordkoreas kärnvapen och ett eventuellt tillbakadragande av amerikanska trupper från Sydkorea. Här är det dock extremt viktigt att inte vara naiv. Det finns förstås ingen anledning för Kim Jong-un att förstöra sin kärnvapenarsenal, samtidigt som det vore en stor seger för såväl Nordkorea som Kina om de USA drog tillbaka sin militära närvaro. Kim Jong-un har under maj mycket riktigt också besökt Kina för hemliga överläggningar med president Xi Jinping. Som jag skrev för Fokus i januari så pekar mycket på att Nordkorea avser använda sina kärnvapen för att återförena den koreanska halvön på sina egna villkor. Det verkar som att detta är precis vad man nu försöker göra.

China Acting on ‘Lebanization’ Threat Against Taiwan – En viktig artikel om relationen mellan Kina och Taiwan, en fråga jag givetvis följer mycket nära och som kommer bli allt viktigare framöver. Taiwan Sentinel konstaterar att Kina under en längre tid och på olika vis bedrivit en slags charmoffensiv för att försöka vinna taiwanesiska politikers och invånares stöd för en återförening med Kina. Det har nu dock blivit tydligt att befolkningen inte är det minsta intresserad av detta, vilket även fått det gamla regeringspartiet Kuomintang att röra sig bort från idén om en återförening. Kina har nu därför implementerat en ny strategi för att uppnås sitt mål; man försöker skapa kaos genom att underminera Taiwans politiska system och samhällsmodell med våldsamma metoder. Termen ”Lebanization” som används i rubriken kommer från partitidningen Global Times, som uppmanat till en splittring det taiwanesiska samhället. Artikeln påpekar att det vid flera tillfällen på senare tid bevisats hur grupper som ägnat sig åt skadegörelse och våld mot polis, politiker och civilsamhället på olika vis har kopplingar till Kinas kommunistparti.

INTERNET, TEKNIK & MEDIA

Chinese media participate in forced confessions, treat them like agents of the state – Mycket uppmärksamhet har tillägnats de framtvingade erkännanden som statlig kinesisk media gjort sig skyldiga till, sedan en rapport från rättsgruppen Safeguard Defenders förra månaden visade hur CCTV inte bara sänder utan även producerar dessa ”erkännanden” som i regel också föregås av tortyr eller hot. Här skriver Michael Caster, en av rapportens medförfattare, för CNN vilka slags åtgärder man skulle kunna vidta mot statlig kinesisk media på grund av detta. Exempelvis skulle man genom Magnitsky-akten kunna införa sanktioner mot personer som står bakom dessa medier och dess aktiviteter, just som ett enat EU gjorde mot Irans Press TV när kanalen på ett liknande vis paraderade iranska aktivister på tv 2013. Det finns också röster i USA som förespråka att statliga kinesiska medier ska registreras som utländska spioner just som ha skett med ryska tv-kanalen Russia Today.

German official voices concern over limits on foreign press in China – Tyskland har som första europeiska land officiellt framfört sin oro över de hinder som utländska medier står inför i Kina. Detta genom utrikesminister Andreas Michaelis, som inför ”två dussin representanter” från västerländsk och kinesisk media samt en hög kinesisk tjänsteman bland annat frågade sig varför Deutsche Welle trots upprepade försök inte har tillåtits öppna ett kontor i Peking, medan statlig kinesisk tv har personal på plats i Tyskland, och kan ses i varje tyskt hem eller hotell. Återigen är det alltså Tyskland som vågar ifrågasätt uppenbart orättvisa förhållanden i Europas relationer med Kina, medan länder som Sverige förblir tysta trots att svenska medborgare paraderas på statlig kinesisk tv. (Läs mer via InBeijing.)

ENERGI & MILJÖ

Mekong River nations face the hidden costs of China’s dams – Nikkei Asian Review skriver långt om hur Kinas många dammbyggen i Mekong inte bara är ett hot mot miljön, utan även utgör ett geopolitiskt hot mot länder längs med denna 4 800 kilometer långa flod vars källa är de tibetanska högplatån. 60 miljoner personer sägs vara direkt beroende av Mekong för sitt leverne i form av fiske, jordbruk och transporter. Nikkei intervjuar experter som framhåller att de stora dammbyggen ger Kina en hållhake på länder som Thailand och Vietnam, genom att man kan reglera vattentillströmningen på ett vis som är direkt avgörande för de ekonomiska aktiviteterna längs med floden. På grund av bland annat fattigdom och krig så har Mekong länge förblivit en relativt ”fri” flod utan stora dammbyggen. Något som enligt Nikkei ändrades under 1990-talet då Kina började bygga dammar på flodens övre delar utan att konsultera med länderna längre ner. Grafik visar också såväl färdiga som pågående och planerade dammbyggen.

Confusion Reigns Over China’s Energy Policy – EcoWatch understryker ett motsatsförhållande i Kinas miljöpolitik, som jag också nyligen uppmärksammade i ett av mina tidigare nyhetsbrev här på InBeijing. Sedan Donald Trump tog Kina ur Parisavtalet har ju Kina kommit att framhållas som ett föredöme på miljöområdet, och fått beröm för stora inhemska satsningar på förnyelsebar energi. Men utomlands ser prioriteringarna helt annorlunda ut. Kina är nämligen världens största investerare i utländska koleldade kraftverk, och är enligt en tysk miljögrupp inblandade i en femtedel av all nya kolkraftverk som nu byggs globalt genom projekt i länder som Pakistan, Iran, Vietnam och Egypten. På knappt två årtionden har kinesiska banker utfärdat över 40 miljarder dollar i lån till koleldad energi utomlands. Detta kan delvis vara en metod att hantera det inhemska överskottet av kol som kan uppstå när man försöker minska koleldningen på hemmaplan.

SAMHÄLLE & KULTUR

The Price of Saying ‘Me Too’ in China – Kinas kommunistparit har länge haft en vana att reflexmässigt kontrollera eller slå ner mot rörelser inom civilsamhället som belyser samhällsproblem och har potential att växa sig stora. Därför var man tidigt på vakt när ”Me Too” spred sig globalt. New York Times påpekar hur inga kritiska röster angående kvinnors villkor gavs utrymme i media eller offentligt debatt, samtidigt som statlig media först skröt om att kinesiska män från tidig ålder får lära sig att respektera och skydda sina kvinnor. Men verkligheten är en annan; familjevåld är utbredd, liksom diskrimineringen av kvinnor i såväl yrkesliv som samhälle. I artikeln exemplifieras hur långt myndigheterna är redo att gå för att hindra att sådana uppgifter ska komma ut. När åtta studenter vid landets ledande universitet nyligen krävde större öppenhet i utredningen av en våldtäkt med dödlig utgång som en professor gjort sig skyldig till, förföljdes de å det grövsta av universitetsledningen som också hotade deras familjer. Information om sexuella trakasserier censureras nu rutinmässigt på Kinas sociala medier, och flera personer som vågat berätta om de orättvisor som kvinnor utsatts för har arresterats av polisen.

Europe’s biggest singing contest just stood up to Chinese censorship of LGBT content – Homosexualitet och subkulturer är två andra företeelser som kinesiska myndigheter inte vill se i offentliga sammanhang. Därför censurerades Eurovision Song Contest av den kinesiska streamingtjänsten Mango TV som fått tillstånd att visa tävlingen i Kina. Quartz uppmärksammar hur såväl regnbågsflaggor som andra ”referenser” till homosexualitet censurerades, liksom en albansk sångare som har flera tatueringar. Detta följer på officiella förbud tidigare i år från kinesiska mikrobloggar och myndigheter, som bland annat innefattar ”uppstädning” av LGBT-relaterat innehåll online och förbud mot ”ohälsosamma element” som tatueringar i underhållningsprogram på tv. Efter att censuren uppdagades så avbröt European Broadcasting Cooperation samarbetet med Mango TV, som hör samman med den statliga tv-kanalen Hunan TV.

China: Visiting Officials Occupy Homes in Muslim Region – Human Rights Watch uppmärksammade i helgen den otroligt märkliga företeelse som sedan tidigare i år utgör det senaste steget i ledet i förföljelsen mot muslimer i provinsen Xinjiang, nämligen faktumet att familjer helt enkelt tvingas ha en partitjänstemän boendes hemma hos sig. Familjen är då skyldiga inte bara att ta hand om tjänstemannen, utan måste även förse denne med information om sina livsvanor samt politiska och religiösa värderingar. Tjänstemannen utsätter samtidigt familjen för vad Human Rights Watch kallar ”politisk indoktrinering”, genom att varna för faror med islam och samtidigt föreläsa om det förträffliga med Xi Jinpings tankar. Artikel ger även flera exempel på hur det religiösa förtrycket ökat dramatiskt i Xinjiang under de senaste åren.

China to Target Religious Activities of Foreign Nationals With Revised Rules – I Kina finns redan tuffa bestämmelser för utlänningar vad gäller att organisera eller medverka i religiösa aktiviteter. Bland annat så är kinesiska medborgare helt enkelt förbjudna att medverka i religiösa sammankomster som anordnats av utländska organisationer eller grupperingar. Utländska medborgare får endast predika på inbjudan av statliga institutioner, och får heller inte producera eller sälja religiösa böcker eller texter ens online på plats i Kina. Enligt Radio Free Asia jobbar Kina just nu med att göra dessa regleringar ännu mer omfattande, för att undvika ”utländska fientliga krafter” att infiltrera samhället. Bland annat ska nu religiösa sammankomster med över 50 närvarande person förbjudas, även om dessa organiseras av och endast besöks av utlänningar.